Svenska massabruken går för högvarv

Goda tider Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva -investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Rundringningen till drygt 60 arbetsplatser inom Pappers visar att det går bra på de allra flesta håll. Merparten av arbetsplatserna inom Pappers område har upplevt flera goda år på raken – och de goda tiderna ser inte ut att mattas. Dessutom står branschen mitt uppe i en sällan skådad investeringsvåg.

– Mina siffror pekar på investeringar runt 40 miljarder mellan 2014 och 2019. Men de måste ligga i underkant, allt tyder på att det blir ännu mera, säger Pappers utredare Conny Nilsson.
Men det finns en baksida med alla investeringar: Flera bruk har haft problem att få nya maskiner att fungera. Det gäller BillerudKorsnäs Frövi och Rockhammar, Finess Hygiene i Kisa, Fitesa i Norrköping, Metsä Board i Husum, SCA Lilla Edet och Södra Värö. Alla har fått nya linjer, maskiner, och alla har haft problem att få snurr på nymodigheterna.
– Vad som ligger bakom de här igångkörningsproblemen är något branschen behöver fundera på, säger Conny Nilsson.

Utifrån DA:s rundringning konstaterar han att det är bruken som kör massa, tissue och kartong som går allra bäst. Men han noterar också att Holmen Hallstavik gjort en stark comeback. Bruket där har rest sig efter stora personalminskningar och en storbrand för ett par år sedan. Brukets Pappersordförande hävdar att man nu ”tillhör de mest lönsamma i branschen”.

Även systerbruket Holmen Braviken har börjat se bättre tider genom att man lämnat tidningspapper och nu kör mer journalpapper. Conny Nilsson visar i sina diagram att produktionen av grafiskt papper minskar i världen.

– Men vi tycks ha tagit marknadsdelar här. Exempelvis ett par procent upp på magasinspapper.

Är det något som oroar honom fram­över, är det just utvecklingen inom dessa sektorer.

– Vilka är de mest effektiva enheterna i världen? Var kommer verksamheter att läggas ner? Vi har inte sett slutet på den resan än.

Papperstillverkningen utgjorde tidigare 40 procent av produktionen i Sverige, i dag är siffran 30 procent. Massa, tissue och förpackningar står för 70 procent av produktionen.

– Kartong och tissue har framtiden för sig. Och procentuellt växer tissue mer än kartongsidan.

Han tycker att DA:s rundringning ganska väl speglar den bild han själv har.

– Jag noterar att det finns ett par bruk som verkligen signalerar behov av investeringar. Det gäller StoraEnso Fors och SCA Obbola. De är absolut inga problembruk, långt därifrån. Men för att stå starka på sikt …

En annan sak som DA:s sammanställning visar är att neddragningarna avstannat helt. Flera arbetsplatser har i stället anställt alltifrån hela skiftlag till enstaka personer.

– Det är säkert en effekt av ökad efterfrågan i en del fall, men också att företagen tagit i lite väl mycket när man tidigare dragit ner på folk, kommenterar Conny Nilsson.

SÅ HÄR ÄR DAGSFORMEN PÅ BRUKEN

ABB
Figeholm:
Efter Figehom kanonåret 2015 blev 2016 ändå lite bättre. Bruket gick upp på fem-, fyr- och treskift. En viss inbromsning i orderläget efter sommaren 2017 har noterats, men bruket kör enligt budget. 14 personer har fått fast jobb från den 1 oktober och ordförande Dennis Bäckman ser med tillförsikt fram mot 2018.

ABSORBEST
Kisa:
Ny ledning och platschef har lett till betydligt bättre relationer mellan fack och företag. Visst produktionsdipp under fjolåret, men i stort sett bibehåller arbetsplatsen sin status som ett litet företag med bra flyt och bra produktsortiment.

AHLSTROM-MUNKSJÖ AB
Aspa:
Har ny ägare i sammanslagna Ahlstrom och Munksjö och fortsätter att gå bra, samtidigt som man försöker styra över mot oblekt massa. ”Enda orosmolnet är väl om dollarkursen skulle sjunka”, säger nya ordföranden Sören Spjuth. Produktionsrekord under 2015 och 2016 har följts upp med en jämnt rullande produktion i år. Har nyligen börjat använda en ny rökgasrening för mesaugnen, en mångmiljoninvestering.

Billingsfors:
2016 blev ett bra år och i början av 2017 togs beslutet att anställa 19 personer för ett sjätte skift. ”Lite ovanligt i den här branschen”, säger ordförande Jan Roger Wennersten. Han tror dock inte att man under 2017 lever upp till den högt ställda budgeten, ”men vi gör ett bra resultat”. I nuläget går man i väntan på en större -investering, en förbättring av pannan.

Falun:
Före detta Ahlstrom Munktell Grycksbo, numera Ahlstrom Munksjö Falun. Produktionen av filterpapper, som används t ex på laboratorier och inom vården (respiratorer)  är fortsatt mycket lönsam. Bra orderingång – ibland lite för bra. Kort sagt en mycket lönsam del inom koncernen.

Jönköping:
Allt rullar på vad gäller produktion och intjänandeförmåga. Rekryterar och utbildar för att kunna gå upp på femskift på PM13. Har investerat i en ny ”triss-maskin” som man också rekryterar och utbildar för.

Ställdalen:
De tre större investeringarna bruket fick 2015, har lett till en jämn och bra produktion. ”Vi kör för fullt och det går hur bra som helst, framtiden ser bara ljus ut. Vi har en bra orderbok och växer sakta men säkert personalmässigt”, säger en nöjd ordförande Roland Ekeblad.

ARCTIC PAPER
Grycksbo:
2015 och 2016 var rejält darriga år med röda siffror för bruket. Högt dollarpris och höga massapriser bidrog. För 2017 är den allmänna känslan, enligt ordförande Thomas Nilsson, att det börjat gå lite bättre igen, orderingången är bra. De svåra åren har enligt honom ”räddats” av koncernens 52-procentiga ägande i Rottneros, som gjort att koncernen ändå hamnat på plus.

Munkedal:
Både 2016 och 2017 är hyfsade år för bruket. Produktionen rullar på som den ska, för ovanlighetens skull ligger man något över budget, enligt ordförande Jenny Jansson. Även 2018 tycks bli ett år som följer de andra i spåren.

ATA TIMBER
Waggeryd Cell:
Efter ett par medelmåttiga år vände det med besked under 2016. ”I år talar vi om all time high. Det går väldigt bra för oss i nuläget”, säger avdelningens ordförande Per-Jonny Krohn.

BILLERUD KORSNÄS
Frövi:
Har de senaste två åren haft problem med att få gjorda investeringar, för att få upp kartongmaskinen i 550 000 årston, att fungera fullt ut. ”Vi har fortfarande problem med både produktion och kvaliteten”, säger nya ordföranden Lars Karlsson. Samtidigt gläds man åt en stabil marknad och kundkrets och att maskinstrulet trots allt minskar.

Gruvön:
Allt fokus ligger på nya kartongmaskinen som tas i bruk första kvartalet 2019. En investering på cirka 5,4 miljarder kronor som ska öka årsproduktionen från 700 000 årston till cirka 800 000. 2017 har dock varit lite knackigt, menar avdelningens ordförande Bo Knöös. Ett jättehaveri i våras plus några smärre gör att man ligger 15 000 ton under budget. ”Men penningmässigt klarar vi oss ändå bra.” Nästa år kan bli tufft. Då ska en stor del av den ordinarie personalen på PM1, PM2, PM4 och PM5 på utbildning för att lära sig den nya kartongmaskinen, PM6. Efter 2019 kommer bara denna maskin att finnas kvar.

Gävle:
2016 var ett bra år för BillerudKorsnäs Gävle. ”Men starten på 2017 har varit knölig med flera produktionsstörningar”, säger ordförande Kjell Olsson. ”Vi ligger lite under budget i år. Dessutom har vi haft ett större stopp och det hackar alltid lite när man drar i gång igen. Som helhet går företaget/koncernen bra.”

Karlsborg:
2016 blev ett bra år produktionsmässigt med en helt ok vinst, enligt ordförande Niklas Johansson. ”I år gick vi bättre än någonsin tills vi drabbades av brand och tappade två veckors produktion. Men jag tror ändå att vi klarar budget.” Vad gäller investeringar börjar han tycka att det är deras tur nu efter att systerbruken i Gruvön och Skärblacka fått sitt.

Rockhammar:
Körde i gång nya massalinjen under 2016 och hamnade under budget på grund av stora inkörningsproblem, men i år har bitarna fallit på plats. ”Men vi är inte uppe i full produktionskapacitet, långt därifrån”, säger brukets avdelningsordförande Daniel Fallqvist. ”2017 blir ett mellanår, men 2018 räknar vi att det ska gå bättre och bättre dag för dag.”

Skärblacka:
Bruket går bra, håller budget och säljer det som produceras. Just nu omsätts det årsgamla beslutet att flytta en pappersmaskin (PM10) från Finland. Husbygget är i full gång och maskinen tas i bruk första kvartalet nästa år. I anslutning till detta har den befintliga PM7:an byggts om. Investeringarna ger mer än fyrtio nya jobb.

DALS LÅNGED COATING (fd STENQVIST)
Dals Långed:
Bruket gick med plus under 2016, och både under 2016 och 2017 har man fått köra extra ett antal helger på grund av gott orderläge. ”Så det rullar på ganska bra”, säger ordförande Inge Larsson.

DOMSJÖ FABRIKER
Domsjö:
Står tryggt på sina tre ben: dissolving, lignin och etanol. ”Marknaden är ljus för dissolving just nu och priserna på väg upp”, konstaterar ordförande Ronny Hellström. Ett tekniskt missöde i våras gör dock att man inte når upp till budget i år, men 2018 väntas bli ett stabilt år. Sedan väntar alla med spänning på hur det går med planerna på ett bioraffinaderi. ”Förstudien är klar. Blir den verklighet handlar det om en kommande investering på 15 miljarder kronor.”

FINESS HYGIENE
Kisa:
Två svaga år följdes av ett svagt 2016 och 2017. ”Företaget går inte bra just nu. Vi kommer inte att gå med plus i år”, säger avdelningsordförande Nicko Tataridis. Problemen hänger samman med tidigare investeringar och det faktum att företaget tappat i kompetens på grund av äldreavgångar.

FISKEBY BOARD
Fiskeby:
De högt ställda målen för 2016 och 2017 har inte riktigt infriats. Trots det har man bra flyt. Bruket har gjort stora investeringar i bland annat vattenrening, utlastningen är insourcad, vilket berör 18 medlemmar. Bruket har också anställt en reserv per skift, för att slita mindre på personalen.

FITESA
Norrköping:
2016 hade man inkörningsproblem av den nya fibervävslinjen, SW3, men det tog man igen under andra halvåret. Verksamheten rullar på bra under 2017, även om man ligger något under budget. ”Men det handlar inte om kris på något sätt utan vi ser fram emot ett bra 2018. Vi hör inga andra signaler”, säger ordförande Stefan Andersson.

HOLMEN
Braviken:
Inne i en jämn och lugn produktionsperiod. Går mer och mer bort från tidningspapper och kör mer journal, ”vilket ger ett bättre ekonomiskt resultat”, enligt ordförande Kenneth Johansson. Även satsningen på bokpapper har slagit väl ut. Nöjda kunder och en verksamhet som rullar på utifrån planerat resultat.

Hallstavik:
Efter stora personalminskningar i ett par etapper och en förödande brand 2015 har bruket rest sig som en fågel Fenix. ”Just nu ser det fantastiskt bra ut för oss och vi tillhör de mest lönsamma bruken i branschen”, säger ordförande Aleksandar Srndovic. ”På bokpapper är vi nu en storproducent i Europa med 60–70 procent av marknaden i den gramvikt som pocketböcker görs av. Dessutom har vi lyckats återvinna energi ur den egna processen och den vägen sparat stora pengar.”

Iggesund:
2016 blev ett resultatmässigt bra år, och det har bara rullat på i år, med många slagna produktionsrekord. När detta skrivs väntar ett storstopp med en mångmiljoninvestering i indunstningen.

Strömsbruk:
För ett par år sedan diskuterades på allvar att flytta över produktionen till Iggesund. De planerna har nu skrinlagts och i stället satsar bruket på att öka den egna produktionen. ”I fjol gick vi upp från 32 000 till 39 000 årston”, säger ordförande Niklas Mattsson. Och mer blir det. Enligt honom är det fullt tryck i fabriken och man har även gått upp ett skiftlag i lamineringen. Dessutom väntar investeringar runt hörnet …

LESSEBO PAPER
Lessebo:
Bruket hankar sig fram. Ett plus under 2016 verkar bli ett minus i år, enligt ordförande Lars Turunen. Av de tre pappersmaskiner som är igång, ska en tas ur bruk tillfälligt. ”Det är dock ingenting som påverkar personalläget i nuläget.” Brukets ägare har en vilja att bygga en tissuemaskin och starta sulfitfabriken igen. Om det blir verklighet, kan det handla om femtio nya jobb i förlängningen.

METSÄ BOARD
Husum:
2016 blev ett inkörningsår för nya kartongmaskinen. Samtidigt tillkom en extruder, som laminerar kartongen. Under 2017 har bitarna börjat falla på plats. ”2018 är året som ska ge ordentlig utdelning”, säger avdelningsordförande Kenneth Olsson.

METSÄ-TISSUE
Mariestad:
Full beläggning och ett par goda år 2016–2017. Allt rullar på väldigt bra, enligt ordförande Lars Persson. I dagsläget anställer man folk till 14 vakanser och utökar antalet anställda där utöver med fem personer. Framåt ser det fortsatt ljust ut och i början av nästa år får man nya kåpor och brännare till pappers- -respektive tissuemaskinen.

Nyboholm:
2015 sattes det produktionsrekord och smörgåstårtorna duggade tätt. Under 2016 fortsatte de goda tiderna, men rullmaskinen som drogs i gång släcktes ner igen. ”Vi producerar bra, men säljer sämre och ligger något under budget i dagsläget”, säger ordförande Jimmy Gustafsson. Bruket har investerat i en ny packmaskin och en ny säckpacksmaskin och i november togs den nya kraftfulla flispannan för 50 miljoner i bruk. Fler investeringar väntas: ”Framtiden ser onekligen ljus ut.”

Pauliström:
Bruket har gått bra i flera år. 2016 fick man lite investeringar och mer är på gång, enligt ordförande Petter Ytterell. ”Det snurrar på bra med kolsvarta siffror och det finns ingenting som stör den bilden inför 2018 heller.”

MONDI GROUP
Väja:
Fabriken tuffar på enligt ordförande Jennie Söderman. Man jobbar hårt med säkerhet, investeringar görs och fabriken har god ekonomi och går med vinst.

Örebro Pappersbruk:
Förluster, besparingsplan, personalneddragningar. Bruket har genomgått några svåra år, men nu fortsätter ”förbättringsresan”, enligt ordförande Tomas Sandberg. Under 2017 förväntas ett litet plus och den allmänna känslan är att man gått ur krisen mer konkurrenskraftig. 2018 väntas bli skördeåret.

NORDIC PAPER
Bäckhammar:
Under 2016 drabbades bruket av ”ett sådant pengaregn, så att risken för arbetsskador i toppen var överhängande”, för att citera brukets ordförande Per Gustafsson. Bruket går riktigt bra och han ser inga som helst tecken på avmattning, varken nu eller nästa år. Bruket har bland annat investerat i en förändring i kokeriprocessen som gör anläggningen unik i världen. Fler miljonsatsningar väntar.

Säffle:
Stabil och hög produktion. ”Det går jättebra för oss”, säger ordförande Anders Ågren. Men ett orosmoln finns. ”Folk har börjat säga upp sig. De klagar över arbetsorganisationen och att arbetssituationen är för slimmad.” På kollektivsidan känner man också av konkurrensen från Gruv-öns bruk ett par mil bort. ”Vi har tappat en handfull dit.”

Åmotfors:
2016 blev ett bra år för bruket med vinstrekord. ”Orderläget fortsätter vara bra”, säger ordförande Nicklas Backelin. Under 2017 har man haft visst teknikstrul, men nu rullar allt på som det ska igen. Bruket har gått upp från tre till femskift och anställt två nya skiftlag.

OPPBOGA BRUK AB
Oppboga:
2016 och 2017 har varit bra år. ”Vi går plus och har en del nya produkter som säljer bra”, säger ordförande Mikael Svensson. Lite småinvesteringar i form av ett nytt labb. ”Vi knallar på.”

REXCELL TISSUE & AIRLAID
Skåpafors:
Allt rullar på som det ska, enligt ordförande Ulrik Jörback. Ombygget av de två tissuemaskinerna har fungerat bra, bortsett från lite småstrul. Ligger något under budget 2017, men horisonten är ljus.

ROTTNEROS
Rottneros:
Full fart! Bra produktion och intäkter samt låga elpriser. Vi tjänar bra med pengar just nu, konstaterar ordförande Dan Karlsson. Under 2015 investerades 146 miljoner i produktionshöjande åtgärder. Därutöver har bruket fått en ny biobränslepanna (cirka 100 miljoner) och ett nytt reningssteg (80 milj).

Vallvik:
Bruket går bra trots vissa maskinella problem under 2016. Produktionen ökar som tänkt utifrån de investeringar som gjorts. ”Vi har en investeringsplan som löper fram till och med 2020”, säger ordförande Thomas Wasberg. ”Det handlar om cirka 800 miljoner totalt fördelade på oss och Rottneros. I år fick vi exempelvis en ny tvättpress till kokeriet.” 

SCA
Lilla Edet:
2017 hamnar bruket en bra bit under budget. Inkörningen av den ombyggda torklinjen och den från Frankrike inköpta produktionslinjen har kärvat. ”Vi har haft ett par mellanår”, säger ordförande Jan Andersen. ”Investeringarna är självklart positiva, men det är ett tungt arbete att få dem att fungera.” Dock väntar nya – ännu så länge ej officiella – investeringar runt hörnet.

Munksund:
Bruket går bra och tjänar bra med pengar, enligt ordförande Stefan Lundkvist. Det gäller både året som gått och 2017. ”Marknaden är stark för tillfället.”

Mölnlycke:
Efter ett 2016 med ett gott ekonomiskt resultat blir 2017 sämre. Maskinombyggnad och diverse produktionsproblem gör att man inte når upp till budget. Ökade marknadsvolymer under 2018 lovar gott.

Obbola:
Den befarade konkurrens-situationen från finska Varkaus under 2016 uteblev. Visserligen hamnade Obbola något under budget, men gjorde ändå en vinst på 200–300 miljoner kronor. I nuläget går bruket väldigt bra. Det ryktas om att man 2017 gör det bästa resultatet på nästan tjugo år. ”Vi går också i spänd väntan på en eventuell nyinvestering under 2018”, säger brukets nya ordförande Jonas Jansson.

Ortviken:
”Driften har gått för fullt och vi säljer allt som produceras”, säger ordförande Jan Öberg. ”Inga mörka moln på himmelen eller dystra röster i korridorerna. 2018 ser ut att bli ett bra år.”

Östrand:
Produktionen löper på – dock ligger man ”något sämre än budget”, säger nya ordföranden Roger Boström. Den helt nya fiberlinjen ska stå klar andra kvartalet nästa år, men redan nu är nya renseriet, tork och indunstning under inkörning. ”I stort sett går allt enligt plan.”

SMURFIT KAPPA
Piteå:
”Vi tuffar på och går fortsatt bättre än bra”, säger ordförande Stefan Askenryd. Bruket är välinvesterat i grunden och underhållsinvesteringar görs kontinuerligt, bara i år för ett par, tre hundra miljoner kronor. Bruket säljer allt som produceras och som helhet är det dubbla tummar upp på bruket här.

Timsfors:
2016 blev inget vidare år för bruket med flera tappade stor-kunder. Läget har varit oförändrat under 2017. ”Vi står och stampar i nuläget”, säger fackordförande Patrik Holmkvist. Men nya och förhoppningsvis bättre kontrakt är på gång eller ska omförhandlas. Investeringar väntar runt hörnet, men är avhängigt vad som händer på kontraktssidan.

SOFIDEL
Swedish Tissue/Kisa:
Den nybyggda konverteringen har ännu inte blivit den hit man räknat med. Tvärtom. Men även om konverteringen haltar klarar sig bruket fint ekonomiskt.

STORA ENSO
Fors:
Allt rullar på som vanligt. Både 2016 och 2017 var goda år. Efter ett par års väntan har man också kommit ett steg närmare ett beslut om en ny CTMP-fabrik. Förstudien är klar, konstaterar ordförande Janne Westman. Nu fattas bara ett beslut på koncernnivå.

Hylte:
Efter år av neddragningar skedde en återhämtning under 2015. Både 2016 och 2017 har sedan varit ”fullt godkända år”, enligt ordförande Märit Andersson. ”Allt flyter på som det ska och vi har ett bra orderläge.” Den nya linjen för biokomposit är under uppbyggnad – en investering som inger framtidstro.

Kvarnsveden:
2016 uppvisade ett resultat runt 0-strecket och sedan har det vänt upp något. Bruket lider av långa kontrakt med höga elpriser, men orderläget har sett bra ut under 2017. ”Fast produktionen ligger ändå inte på den nivån den borde ligga. Det är tveksamt om vi landar på svarta siffror i år. Under 2018 kan egentligen det mesta bli bättre”, säger avdelningens ordförande Anders Pettersson.

Nymölla:
”Vi kör för fullt och säljer allt vi producerar”, säger ordförande Conny Åkesson. Både 2017 och 2018 ser mycket ljusa ut. På investeringssidan hoppas man att en ny biogasanläggning är i faggorna.

Skoghall:
Det bara rullar på, konstaterar ordförande Petter Östergren. Prognosen för resten av 2017 och 2018 ser ljus ut och i dagarna tas en ny kemikaliehantering i bruk – en investering på 135 miljoner kronor.

Skutskär:
Ordförande Mikael Ybert betecknar läget som lätt kaotiskt med både stopp och byggnationer för att -utöka produktionen av fluffmassa. ”Fluffen håller oss uppe och hjälper till att hålla siffrorna svarta i bokslutet. Pensionsavgångarna ersätts kontinuerligt och på torkmaskinen har skiftlagen utökats med en man per skift.”

SWEDPAPER AB
Swedpaper, Gävle:
Ett omförhandlat massaavtal med BillerudKorsnäs och lösta interna logistikproblem har gjort att det lossnat rejält. ”Vi har överfulla orderböcker och får tacka nej till nya kunder, säger Mats Linander, skyddsombud på Swedpaper och kassör i Pappers avd 3. (SwedPaper är ett fristående bolag inne på Billerud Korsnäs industriområde som tillverkar blekt säck- och kraftpapper.)

SVENSKA PANIER
Svanskog:
Behovet av paradprodukten ölunderlägg tycks omättligt. Den nya elpannan som togs i bruk för ett par år sedan, gör sitt till för att produktionen rullar på som aldrig förr. Allt är som det ska, enligt avdelningskassören Christer Johansson.

SVENSKA PAPPERSBRUKET
Klippan:
Går just nu bättre än någonsin. Den normala framförhållningen på fyra–fem veckor är numera utsträckt till 2,5 månad ”och kunderna skriker efter våra produkter”, som ordförande Kim Karlsson uttrycker saken. Goda svarta siffror och fyra ersättningsrekryteringar gjorda under året. Enda smolken är de höga massapriserna som drar ner vinsten.

SÖDRA
Mönsterås:
En fortsatt kassako för ägarna och ett bruk som går väldigt, väldigt bra. ”Vi har en stor produktion och en fabrik som går utan störningar”, konstaterar ordförande Lars Nilsson, som ser ljust på de kommande åren. Dessutom gläds han åt den -nyligen gjorda 100-miljoners-investeringen i en metanolanläggning. ”Sånt är lite kul!”

Mörrum:
Går enligt affärsplan och -njuter av investeringar i miljardklassen. En ny indunstning kopplades in i november och Linje 1 (dissolvingmassa) får en ny tvätt.

Värö:
2016 blev ett mellanår. I princip ska en helt ny fabrik startas och trimmas in. Inte heller under 2017 är man uppe på den intjänande-nivå som är möjlig, menar brukets ordförande Nils-Erik Andersson. Massakonjunkturen är bra och det är god efterfrågan på det som produceras. ”Det -gäller bara att hitta en stabilitet och kvalitet i produktionen, så ser 2018 riktigt bra ut.”

TALLRIKSFABRIKEN STRÖMSBRUK AB:
Köper kartong av Iggesundägda Strömsbruk till parad-produkten papperstallrikar.
Bra beläggning och succesivt ökad produktion på senare år.

Göran Widerberg