Industriarbetarnas tidning

Kvinnor som längtar ut

16 februari, 2018

Skrivet av Jeanette Herulf

Tre berättelser. DA-medarbetaren Jeanette Herulf väljer en tv-serie och två böcker om kvinnor. De längtar alla frihet i en klasspräglad värld.

Alias Grace

Netflix-serien bygger på en roman av Margaret Atwood som i sin tur bygger på ett autentiskt rättsfall i Kanada i mitten på artonhundratalet. Grace har varit fängslad i 20 år, anklagad för mordet på en husbonde och hans tjänarinna. En kommitté som vill frige henne anlitar en psykiatriker som försöker få henne att minnas förloppet och därmed bevisa hennes oskuld. Vi tittare vet ­inte om det är sanningen vi ser. Grace gåtfullt vackra gestalt ger inga ledtrådar. Kanske är det bara en snyft­historia som ska få psykiatrikern på fall. Kanske är det vår smutsiga fantasi. Grace berättar också om den rika familjen hon hamnar hos som piga. Hur de lurar henne och försöker få henne i säng. Just de två personerna är mord­offren. Men var Grace delaktig i mordet på dem, eller var hon bara ett vittne?

Till min allra bästa vän

Maria Hamberg 

Romanen Till min allra bästa vän (Ordfront 2017) av Maria Hamberg utspelar sig i enkla miljöer. Pappan är en misslyckad häradshövding i en norrländsk stad. Kristina är sex år vid bokens början.
Det är tidig morgon, bara hon och mamman befinner sig i det varma köket. Kristina sitter på bänksoffan, tar in föremålen, ljuset, lukterna som alltid finns där. Hon bläddrar i den stora kokboken med bilder på eleganta damer vid fina middagsbord, drömmer om att bli en fin dam.

Tryggheten i köket är skön, men snart vill Kristina vidga sina vyer, komma bort från den lilla stadens slentrian och pappans humörstyrda patriarkat. London är hennes dröm, och dit kommer hon. Men livet som barnflicka är komplicerat. Som tur var träffar hon Annabel som blir en kamrat för livet. Hon blir kvinnan Kristina drömt om, den framgångsrika karriärs-kvinnan som reser jorden runt.
Kristina däremot, reser tillbaka till Sverige och sin familj där hon gör obehagliga upptäckter.

Serien om Alberte

Cora Sandel

Böckerna om Alberte av norskan Cora Sandel har blivit klassiska. Den första, Alberte och Jakob, kom ut 1926 och börjar med att skildra livet i en liten norsk hamnstad. Allt skildras genom tonåriga Alberte. Dimman, månskenet, bergen och ljuset över havet speglar hennes sinnestillstånd. Hon känner sig ofta ensam och frusen. När det är tomt i köket smyger hon ner och värmer händerna runt den heta kaffepannan. När handflatorna bränner så att hon nästan jämrar sig, hämtar hon en kopp i skafferiet och dricker stora klunkar på bit. ”När jag blir trettio har jag inte en tand kvar i munnen”, brukar Alberte tänka.

Hennes stränga mamma har förbjudit allt kaffedrickande. Men Alberte måste ha sin kaffestund. Det är som knark. Blodet dunkar starkt och snabbt, och den blå ansiktsfärgen viker för en häftigt röd. Även Alberte längtar bort, bort från intrigerna och lögnerna i den lilla staden. Hon vill fly från den unket borgerliga stämningen i hemmet. Hon följer med några konstnärliga vänner till Paris. Men vägen till friheten är inte enkel.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.