Industriarbetarnas tidning

Kvinnor som längtar ut

16 februari, 2018

Skrivet av Jeanette Herulf

Tre berättelser. DA-medarbetaren Jeanette Herulf väljer en tv-serie och två böcker om kvinnor. De längtar alla frihet i en klasspräglad värld.

Alias Grace

Netflix-serien bygger på en roman av Margaret Atwood som i sin tur bygger på ett autentiskt rättsfall i Kanada i mitten på artonhundratalet. Grace har varit fängslad i 20 år, anklagad för mordet på en husbonde och hans tjänarinna. En kommitté som vill frige henne anlitar en psykiatriker som försöker få henne att minnas förloppet och därmed bevisa hennes oskuld. Vi tittare vet ­inte om det är sanningen vi ser. Grace gåtfullt vackra gestalt ger inga ledtrådar. Kanske är det bara en snyft­historia som ska få psykiatrikern på fall. Kanske är det vår smutsiga fantasi. Grace berättar också om den rika familjen hon hamnar hos som piga. Hur de lurar henne och försöker få henne i säng. Just de två personerna är mord­offren. Men var Grace delaktig i mordet på dem, eller var hon bara ett vittne?

Till min allra bästa vän

Maria Hamberg 

Romanen Till min allra bästa vän (Ordfront 2017) av Maria Hamberg utspelar sig i enkla miljöer. Pappan är en misslyckad häradshövding i en norrländsk stad. Kristina är sex år vid bokens början.
Det är tidig morgon, bara hon och mamman befinner sig i det varma köket. Kristina sitter på bänksoffan, tar in föremålen, ljuset, lukterna som alltid finns där. Hon bläddrar i den stora kokboken med bilder på eleganta damer vid fina middagsbord, drömmer om att bli en fin dam.

Tryggheten i köket är skön, men snart vill Kristina vidga sina vyer, komma bort från den lilla stadens slentrian och pappans humörstyrda patriarkat. London är hennes dröm, och dit kommer hon. Men livet som barnflicka är komplicerat. Som tur var träffar hon Annabel som blir en kamrat för livet. Hon blir kvinnan Kristina drömt om, den framgångsrika karriärs-kvinnan som reser jorden runt.
Kristina däremot, reser tillbaka till Sverige och sin familj där hon gör obehagliga upptäckter.

Serien om Alberte

Cora Sandel

Böckerna om Alberte av norskan Cora Sandel har blivit klassiska. Den första, Alberte och Jakob, kom ut 1926 och börjar med att skildra livet i en liten norsk hamnstad. Allt skildras genom tonåriga Alberte. Dimman, månskenet, bergen och ljuset över havet speglar hennes sinnestillstånd. Hon känner sig ofta ensam och frusen. När det är tomt i köket smyger hon ner och värmer händerna runt den heta kaffepannan. När handflatorna bränner så att hon nästan jämrar sig, hämtar hon en kopp i skafferiet och dricker stora klunkar på bit. ”När jag blir trettio har jag inte en tand kvar i munnen”, brukar Alberte tänka.

Hennes stränga mamma har förbjudit allt kaffedrickande. Men Alberte måste ha sin kaffestund. Det är som knark. Blodet dunkar starkt och snabbt, och den blå ansiktsfärgen viker för en häftigt röd. Även Alberte längtar bort, bort från intrigerna och lögnerna i den lilla staden. Hon vill fly från den unket borgerliga stämningen i hemmet. Hon följer med några konstnärliga vänner till Paris. Men vägen till friheten är inte enkel.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Kan industrijobb se ut så här?

Kan industrijobb se ut så här?

Därför vill Henrik Valentin ge en positiv skildring av att jobba i industrin.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.