Industriarbetarnas tidning

Kvinnor som längtar ut

16 februari, 2018

Skrivet av Jeanette Herulf

Tre berättelser. DA-medarbetaren Jeanette Herulf väljer en tv-serie och två böcker om kvinnor. De längtar alla frihet i en klasspräglad värld.

Alias Grace

Netflix-serien bygger på en roman av Margaret Atwood som i sin tur bygger på ett autentiskt rättsfall i Kanada i mitten på artonhundratalet. Grace har varit fängslad i 20 år, anklagad för mordet på en husbonde och hans tjänarinna. En kommitté som vill frige henne anlitar en psykiatriker som försöker få henne att minnas förloppet och därmed bevisa hennes oskuld. Vi tittare vet ­inte om det är sanningen vi ser. Grace gåtfullt vackra gestalt ger inga ledtrådar. Kanske är det bara en snyft­historia som ska få psykiatrikern på fall. Kanske är det vår smutsiga fantasi. Grace berättar också om den rika familjen hon hamnar hos som piga. Hur de lurar henne och försöker få henne i säng. Just de två personerna är mord­offren. Men var Grace delaktig i mordet på dem, eller var hon bara ett vittne?

Till min allra bästa vän

Maria Hamberg 

Romanen Till min allra bästa vän (Ordfront 2017) av Maria Hamberg utspelar sig i enkla miljöer. Pappan är en misslyckad häradshövding i en norrländsk stad. Kristina är sex år vid bokens början.
Det är tidig morgon, bara hon och mamman befinner sig i det varma köket. Kristina sitter på bänksoffan, tar in föremålen, ljuset, lukterna som alltid finns där. Hon bläddrar i den stora kokboken med bilder på eleganta damer vid fina middagsbord, drömmer om att bli en fin dam.

Tryggheten i köket är skön, men snart vill Kristina vidga sina vyer, komma bort från den lilla stadens slentrian och pappans humörstyrda patriarkat. London är hennes dröm, och dit kommer hon. Men livet som barnflicka är komplicerat. Som tur var träffar hon Annabel som blir en kamrat för livet. Hon blir kvinnan Kristina drömt om, den framgångsrika karriärs-kvinnan som reser jorden runt.
Kristina däremot, reser tillbaka till Sverige och sin familj där hon gör obehagliga upptäckter.

Serien om Alberte

Cora Sandel

Böckerna om Alberte av norskan Cora Sandel har blivit klassiska. Den första, Alberte och Jakob, kom ut 1926 och börjar med att skildra livet i en liten norsk hamnstad. Allt skildras genom tonåriga Alberte. Dimman, månskenet, bergen och ljuset över havet speglar hennes sinnestillstånd. Hon känner sig ofta ensam och frusen. När det är tomt i köket smyger hon ner och värmer händerna runt den heta kaffepannan. När handflatorna bränner så att hon nästan jämrar sig, hämtar hon en kopp i skafferiet och dricker stora klunkar på bit. ”När jag blir trettio har jag inte en tand kvar i munnen”, brukar Alberte tänka.

Hennes stränga mamma har förbjudit allt kaffedrickande. Men Alberte måste ha sin kaffestund. Det är som knark. Blodet dunkar starkt och snabbt, och den blå ansiktsfärgen viker för en häftigt röd. Även Alberte längtar bort, bort från intrigerna och lögnerna i den lilla staden. Hon vill fly från den unket borgerliga stämningen i hemmet. Hon följer med några konstnärliga vänner till Paris. Men vägen till friheten är inte enkel.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Kylig spänning på hemmaplan

Kylig spänning på hemmaplan

DA:s deckarexpert Lennart Lund tipsar om snörika platser för den som inte tar sig hemifrån.

Den ständigt aktuella liberalen

Den ständigt aktuella liberalen

I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Var detta allt som blev efter metoo?

Var detta allt som blev efter metoo?

Nu rannsakar sig medierna efter metoo. Men vad har hänt på alla andra arbetsgolv i Sverige?

”I ambulansen ber jag om att få somna”

”I ambulansen ber jag om att få somna”

DA:s Anne-Marie Höglund läser Patrik Lundberg uppgörelse med klassamhället och minns sin egen pappas självmord.

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

Bok om skugg­samhället kan få fint pris

DA-journalisten Elinor Torps bok Vi, skuggorna är nominerad till Wendelapriset som delas ut till årets bästa socialreportage.

Bilder av det nya Europa

Bilder av det nya Europa

Den ene är en underhållande provokatör. Den andre en klarsynt men skrämmande analytiker. Tillsammans ger de sin bild av ett sönderfallande Europa.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.