Industriarbetarnas tidning

Maskinförare med fokus på bättre hälsa

2 februari, 2018

Skrivet av

Friskvård.Små förändringar i vardagen kan ha stor betydelse. Det märker Börje Holmblad. Han är en av maskinförarna på Stora Enso som fick chansen att delta i ett hälsoprogram.

Från risk till frisk

  • Stora Ensos hälsoprojekt är ett försök som pågår i ett år.
  • 26 av 46 inbjudna skogsmaskinförare i Mellansverige valde att delta.
  • I början av året gör de en ny hälsoprofil för att se vad försöket gav för resultat. Ser det bra ut kan liknande program införas i hela landet.
  • Projektet delfinansieras av Centralfonden (se  faktan under texten).
Fler genomförda idéer

Individuell hjälp eller en satsning på alla – här är några projekt som har fått bidrag från Centralfonden.

Fimpade rökrummet Setras sågverk i Skutskär ville öka frisknärvaro och allmän hälsa genom att minska andelen rökare. Centralfonden beviljade 40 000 i bidrag till att bygga om rökrummet till gym.

Rehabiliterade mot stress En anställd på Stora Enso i Skoghall, som under lång tid utsatts för stress både privat och på jobbet, var i behov av förebyggande rehabilitering för att undvika en sjukskrivning. Fick 28 000 kronor i bidrag för rehabilitering på en anläggning på Kanarieöarna.

Hjälp mot trycksår En rullstolsburen medarbetare vid Holmen Skog sjukskrevs efter problem med trycksår. Centralfonden bidrog med 20 000 kronor till en stårullstol, som avlastar kroppen på de utsatta ställena.

Utbildade tränare Stora Enso i Skoghall erbjuder gruppträning på arbetsplatsen. Fick 15 900 kronor i bidrag för att ge ledarna en instruktörsutbildning som stärker dem i rollen som tränare.

Gick ner i vikt tillsammans På tolv veckor gick 20 deltagare ner 156 kilo tillsammans med hjälp av Viktväktarna. Nu vill gruppen på Stora Enso i Skutskär fortsätta att stötta varandra för att hålla i sin livsstilsförändring. Fick 13 000 kronor i bidrag.
En ny grupp med 32 medarbetare på samma arbetsplats fick 20 200 kronor.

Hälsoplan till alla Alla 900 anställda på Billerud Korsnäs i Gävle erbjuds att delta i en hälsosatsning. Ett frivilligt hälsosamtal, personliga hälsomål och en individuell hälsoplan ingår. En hälsoutvecklare anställs på halvtid. Alla får tillgång till gym där en personlig tränare finns två dagar i veckan. Har beviljats 407 300 kronor.

Men information om hur ni kan söka bidrag finns på  centralfonden.se

Tretton skogsmaskinförare ligger på rygg och blundar. De tänker på hur luften fyller deras lungor, och sen pyser ut. Undrar lite vad de håller på med. Lyssnar.
– Rikta medvetenheten ner till dina hälar.

Knäpptyst.
– Fotsulorna… tårna… släpp taget om dina fötter.

Yogainstruktören Carolina Söderberg lotsar skogsarbetarna sakta uppåt genom hela kroppen. De följer hennes lugna instruktioner under en timmes tid. Stretchar låren, andas djupt, gör plats mellan varje tå, aktiverar bålen, ger lite kärlek till sina handleder, försöker vara mjuka i käken. Hon får dem att göra ”nedåtgående hunden”, hitta ”bergspositionen”, och vingla i ”krigare tre”.
–Fan vet om inte lite mer sånt här vore bra, säger Peter Danielsson efteråt.

 

Deltagarna har testat olika träningsformer, bland annat kettlebells. Foto: Karin Thoring
Deltagarna har testat olika träningsformer, bland annat kettlebells. Foto: Karin Thoring

Under yogapasset i Falun kunde han konstatera att han är fruktansvärt stel. Det verkar som att hela gruppen tycker att yogan var riktigt bra, och inte alls ”sånt där trams” som de hört om förut.

Maskinförarna deltar i en hälsosatsning som Stora Enso drog i gång i mars. Detta efter att många skogsarbetare hade hamnat i den röda varningszonen när resultaten från hälsoundersökningen kom.

De träffas nu för tredje gången för att prova en ny motionsform. Tidigare har de testat kettlebells, cykling, stavgång och bodypump. De har gått på seminarier om kost, motion, stress och alkohol.

Företagssköterskan Pernilla Carlsten hoppas att Stora Enso ska köra samma hälsosatsning i hela landet. Foto: Karin Thoring
Företagssköterskan Pernilla Carlsten hoppas att Stora Enso ska köra samma hälsosatsning i hela landet. Foto: Karin Thoring

Börje Holmblad ångrar inte en sekund att han tackade ja till att delta. Han har framför allt lagt om kosten. Det gamla sockersuget är borta.
– Det var några veckor som det var väldigt jobbigt, men nu har det gått över, säger han.

Det är slut med kaffebröd till mellanmål, i stället kan det bli ett ägg. Han äter mer grönsaker och lägger mer tid på att laga mat från grunden. Det har faktiskt gått väldigt lätt, säger han.
– Jag har mått bra av förändringarna. Det är inget stort. En grej här och en grej där.

Femton kilo har rasat av honom och Börje – och hans fru – sover mycket bättre nu när han har slutat snarka.

Efter lunchen får alla säga några ord om hur det har gått sedan förra träffen. Någons huvudvärk har försvunnit, en annan har haft en dipp, en tredje har kommit i gång med konditionsträning, någons skador har satt käppar i hjulet, en annan har fått hela familjen att äta bättre.

Flera av maskinförarna dras med belastningsproblem i rygg, nacke och axlar. Peter Danielsson märker att det känns bättre när han tränar. Det gjorde han redan innan projektet, men det har varit bra att få prova nya träningsformer, särskilt sådana som han aldrig hade valt att testa själv.
– Yoga var jag faktiskt skeptisk till. Men jag tror att det kan vara något sånt här som jag behöver för att komma vidare med min belastningsproblematik.

Centralfonden
  • Under 50-talet sattes vinstmedel från skogsindustrin av i Centralfonden. Avkastningen ska användas till rehabilitering, friskvård och hållbart arbetsliv. www.centralfonden.se

 

Mårten Ericsson.
Mårten Ericsson.

Så får ni bidrag till friskvård

Stiftelsen Centralfonden kan bidra med upp till hälften av kostnaden för hälso- och rehabiliteringssatsningar inom skogsbruk och skogsindustri.

Företag och fack söker gemensamt. Företaget måste vara medlem i SLA-skog eller Skogsindustrierna. Anställda ska vara medlemmar i facket, till exempel GS eller Pappers.

Det går att söka för individuell arbetslivsinriktad rehabilitering. Ett exempel är Södra Värö Bruk som fick bidrag för rehabilitering av en arbetstagare efter stroke. Men man kan också få pengar för förebyggande friskvårds-program (se artikel) eller för så kallade arbetsrelaterade hälsoprojekt; om hur man bygger en arbetsplats för ett hållbart arbetsliv.

– Sådana ansökningar efterlyser vi, säger Mårten Ericsson på stiftelsen.
– Vi vill också att fler mindre företag ska söka.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

Hur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

En lång pappershistoria går i graven

En lång pappershistoria går i graven

På golvet i Ortviken händer inte mycket längre. Pappersmaskinerna har tystnat och nu står hundratals arbetare i Sundsvall utan arbete, då få läser pappers­tidningar numera.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Mer plats för mens på jobbet

Mer plats för mens på jobbet

En skyddsrond med mensperspektiv, en papperskorg på varje toalett och gratis mensskydd. Små insatser kan göra stor skillnad på jobbet. IF Metall kampanjar för ”Ett MENSkligare arbetsliv”.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.