Industriarbetarnas tidning

Brist på jämställdhet drabbar även kroppen

8 mars, 2018

Dålig jämställdhet leder till mer belastningsskador för kvinnor. Det var den centrala frågan på IF Metalls frukostseminarium på internationella kvinnodagen.

– Om någon säger att det handlar om att kvinnor inte kan så är det bullshit, säger arbetsmiljöforskaren Svend-Erik Mathiassen.

I dag, på den internationella kvinnodagen den 8 mars, höll IF Metall frukostseminarium för att bredda samtalet om sexuella trakasserier till en diskussion om kvinnors arbetssituation inom industrin. Den fråga som dominerade samtalet var att bristande jämställdhet även leder till att kvinnor drabbas av belastningsskador i större utsträckning än män.

I panelen fanns representanter från olika arbetsplatser, facket och forskningssidan. En av dem var Svend-Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap och belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle.

Han berättade att det finns stora skillnader mellan hur män och kvinnor fördelas på olika arbetsuppgifter på samma arbetsplats. Detta är ett problem om man vill komma till rätta med belastningsskador eftersom de hänger ihop med monotona och repetitiva arbetsmoment. Och var kvinnor i produktionskedjan hamnar hänger tätt ihop med uppfattningen om vad kvinnor klarar av, något som även låser dem vid vissa uppgifter.

– Om någon säger att det handlar om att kvinnor inte kan så är det bull shit. Det är attityden som måste förändras, säger Svend-Erik Mathiassen.

Marianne Sund, klubbordförande på tvätteriföretaget  Berendsen i Ockelbo, Marianne Sund ingick också i panelen.  Hon bekräftade Svend-Erik Mathiassen och forskningens bild av att kvinnornas arbetsuppgifter ofta är mer enformiga än mäns och av att det handlar om attityder. Det är hon själv som fått ta initiativet för att komma bort från de mest repetitiva arbetsuppgifterna på sin arbetsplats.

– Men jag fick kämpa, konstaterar hon.

Marianne Sund berättade också hur hon sett hur attityder även kan förskjutas. När det kommer in arbetskraft från andra kulturer har de fått ta de enklare uppgifterna i produktionen.

Om en man och en kvinna gör samma uppgift så belastats kvinnan i större utsträckning, säger Svend-Erik Mathiassen. Han är noga med att framhålla att det inte beror på en biologisk skillnad, något som forskningen tittat på utan om andra faktorer, som att arbetsstationerna inteär anpassade till kvinnors längd.

– I industriyrkena är skillnaden i hälsa mellan män och kvinnor större än inom andra yrkeskårer. Andelen kvinnor som har ont är högre, ungefär dubbelt så många kvinnor har besvär som män, säger han.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Att operera var uteslutet”

”Att operera var uteslutet”

Så gick det för tvättbiträdet Joy som drabbades av diskbråck.

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

Nu blir tvätteriet forsknings­projekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Här är flamsäkra bh:ar en   självklarhet

Här är flamsäkra bh:ar en självklarhet

Sedan de kvinnliga skyddsombuden skapade ett eget nätverk är tonen en annan.

”Jag lägger mig i lite överallt”

”Jag lägger mig i lite överallt”

Möte med Jobbet på Berendsens tvätteri i Ockelbo ska bli roligare och mer varierat. Marianne Sund leder ett projekt för att arbetskamraterna ska hålla hela arbetslivet. Redan för några år sedan gjordes ett försök att införa rotation mellan arbetsuppgifter på tvätteriet, men den gången gick projektet i baklås. − Jag tror att det gick för […]

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt.
”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

”Vi har inte råd med unkna fördomar”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark efterlyste ”starkare muskler som staten kan sätta in” på IF Metalls jämställdhetsseminarium inför den internationella kvinnodagen.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

Livsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.