”Bekämpa segregationen, inte flyktingarna”Chefredaktör Helle Klein vill att (S) slutar med den auktoritära retoriken.

”Gör vi ingenting riskerar vi att vakna till ett nytt politiskt system”Programledaren Jan Scherman skriver om det minskade engagemanget i folkrörelserna och hur det hotar vår demokrati.

Foto: Mats Samuelsson
Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson
Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.
Denny Rudén. Foto: Mats Samuelsson

Hjälp från ovan

Teknik Här är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Kolla in skogsbrukets nya älskling – drönaren.

Tillstånd behövs

För att flyga drönare behöver du tillstånd hos Transportstyrelsen för:

  • All flygning utom synhåll, alltså då du inte kan se drönaren med dina egna ögon.
  • Flygning för utprovning eller forskning.
  • Kommersiell flygning eller flygning på uppdrag och för liknande ändamål som inte kan betraktas som nöje eller rekreation.

Du behöver tillstånd från närmsta flygplats för:
Flygning inom flygplatsens kontrollzon. De finns redovisade på Luftfartsverkets sajt och sträcker sig ibland flera mil kring flygplatsen.

Du behöver tillstånd från Lantmäteriet för:
Publicering och spridning av geografisk information, det vill säga flygfoton.

Du behöver tillstånd hos Post- och telestyrelsen för:
Vissa typer av radiosändare.

10 000

drönare används inom skogsbruket i Sverige.

Det duggar kallt från en blå-grå himmel. Anton Holmström från Skogsstyrelsen och skogsvårdsentreprenören Denny Rudén har stannat på en skogsväg en bit utanför Växjö. Gruset knastrar fuktigt under deras fötter.

För något år sedan hade de redan varit på väg ut i terrängen vid det här laget. Nu har de bara klivit ur sina bilar och står axel mot axel med framåtböjda nackar med ögonen på en skärm. De inspekterar en röjning som Denny Rudéns arbetslag genomfört.

– Här ser man att det ligger en björk. Här har de lämnat buskar, säger Anton Holmström.

Denny Rudén är koncentrerad.

– Du får hjälpa mig att tolka vad vi ser, men här har de tagit bort väldigt mycket lövträd, eller? säger han.

Som åskådare vill du i stället vända blicken uppåt, mot ljudet som kommer ovanifrån. Avlägset surrande från ett mekaniskt flygfä. Högt där uppe svävar nämligen framtiden för skogsbruket – en drönare.

”Vi kan maximera både produktion och miljönytta.”

Anton Holmström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Ljusskenet från skärmen träffar fingertoppen där Denny Rudén pekar. Området som ska kontrolleras är cirka tio hektar. Drönarens elektroniska öga ser allt. Även över nästa krön i det kulliga skogsområdet. Hela vägen bort till den lilla sjön.

Bilden sänds live till surfplattan som sitter monterad på Anton Holmströms handkontroll. Han säger att det tar honom cirka fem minuter att göra något med drönaren som skulle kunna ta upp till en timme till fots.

– Den här terrängen är inte trevlig att gå in i, särskilt inte i det här vädret. Det ligger som ett plockepinn av grenar, du kan snubbla, du blir blöt. Du kan till och med skada dig, säger han och visar med handen mot vägkanten.

Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både
spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson

Dagens möte mellan myndighet och entreprenör handlar inte bara om röjningen. Det är en konsultation där Anton Holmström också visar hur det går att använda drönare i arbetet. Denny Rudén lyssnar noga när Anton berättar om bilden de ser framför sig.

Denny Rudén flyger inte på egen hand ännu men håller på att lära sig. Hans förman för arbetslaget tillämpar däremot tekniken flitigt.

– Han började för ett halvår sedan och nu kan han inte vara utan, säger Denny Rudén.

Men tekniken sparar inte bara tid. Den höjer också kvaliteten på arbetet, anser Anton Holmström.

– Med en drönare ser vi även in i mitten av beståndet, vi kan alltså se helheten så vi inte missar något. Risken är att man annars bara tittar från vägen och runt om, säger han.

Denny Rudén håller med och kommer med fler exempel. Drönaren är även till stor hjälp när man ska planera arbetet. När man tar sig an ett jobb kan man på förhand upptäcka andra, kanske mer svåravverkade skogstyper innan man börjar.

Skogsmästare Denny Rudén får instruktioner av skogskonsulent Anton Holmström i hur han ska flyga drönaren. Med hjälp av den kan han få en helt annan överblick och komma åt delar av skogen han annars lätt kan missa. Foto: Mats Samuelsson

Surrandet tilltar när det fyrarmade flygfät går ner på lägre höjd. Det som nyss såg ut som ett mörkt kryss mot den gråa himlen börjar ta form.

Den lilla maskinen har insektslika drag. Skör och stryktålig på samma gång. Drönaren landar mjukt på platsen den startat ifrån. Den ger ifrån sig en serie ljudsignaler. Det är en uppmaning: ”Byt ut mitt batteri.” Anton Holmström halar fram ett fulladdat ur jackfickan. Han säger att varje batteri ger cirka 20 minuters effektiv inventeringstid.

– En del vill ha lite större och tyngre drönare för att det blir mer stabilt i luften. Men jag har flugit med min i alla väder.

Han skojar och säger att det inte får blåsa mer än 18, 19 sekundmeter och det får inte vara mer skit i luften än att man ser igenom. Den enda egentliga begränsning han har stött på är när han fått regn på kameralinsen. Men i dag funkar det bra trots att det duggar.

Anton Holmström berättar att man kommit ännu längre i drönaranvändningen i många andra länder. Där används de till exempel för pollinering, besprutning eller att bära ut plantor. Men då behövs specialbyggda drönare.

– Ja, det här är ju faktiskt en leksak. Man köper den inte i en skogsbutik, utan i en vanlig elektronikbutik, säger han.

Modellen Anton Holmström använder kostar från 10 000 kronor och uppåt, beroende på vilka tillbehör man väljer.

Han har funderingar på att även börja skicka flygfoton som kvitton till sina uppdragsgivare.
I den svenska skogsindustrin jobbar man mycket med olika certifieringar och då kan bilder uppifrån vara ett bra komplement till de protokoll som förs.

Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.

Drönaren lyfter igen. Rakt upp, och väl där uppe så står den mest stilla. Anton Holmström flyger oftast bara till den punkt där den ger bäst överblick och släpper sedan spakarna för att titta på sin skärm.

– Det är kul att flyga, men det är också roligt att se hur vi kan maximera produktion och miljönytta, säger han.

Det är lätt också, påstår Anton Holmström.

– Jag har låtit över 250 personer prova på. Alla har kunnat flyga. Min yngsta dotter var tre år när hon prövade. Hon klarade det. Den äldsta har varit 88 år och han flög också. Men att tillämpa drönaren maximalt i sitt arbetsområde kräver övning.

Han gör några manövrar för att visa vilken fart och precision drönaren har. Det mörka krysset försvinner först snabbt iväg, högt över stubbar och träd. Efter uppvisningsvarvet placerar pilot Holmström enkelt drönaren stilla i ögonhöjd för att vi ska kunna titta närmare på den.

Det är teknikutvecklingen som har pressat ner priserna och gjort drönarna så användarvänliga som de är i dag. Bara för tre år sedan såg marknaden annorlunda ut. Tillgängligheten har också påverkat juridiken och ett tag var det trassligt att flyga lagligt.

Du behöver fortfarande tillstånd, men det senaste året har flera myndigheter förenklat sina regler för att underlätta för användningen.

– Det krävs inte längre tillstånd för skogsägare för att fota sin egen skog. Så det går framåt, säger Anton Holmström.

Anton Holmströms drönare väger strax under 750 gram. Foto: Mats Samuelsson

Inspektionen är färdig. Drönaren har landat ännu en gång. Det är regndroppar på både surfplatta och farkost. Allt måste torkas av innan det enkelt plockas isär, fälls ihop och stoppas undan.

Efter att ha sett bilderna uppifrån känns det som att panoramat av avverkad skog berättar mer än innan. Arbetslaget får mestadels beröm.

– Jag såg många granstammar och det är dem man vill gynna. Ner mot sjön har ni inte gått in i kantzonen. Det är exemplariskt, säger Anton Holmström.


jl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Bläddra i elektroniska DA!

Dagens Arbete lanserar nu sitt månadsmagasin som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Den funkar som en vanlig tidning men ger också merläsning genom ett enkelt klick och har ett arkiv med två års tidningsutgivning.

GS stämmer skogsentreprenör

ÖVERTIDSkogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

1

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

3

Ing-Britt tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

6

IF Metall: Sjukförsäkringen måste bli bättre

Sex av tio av IF Metalls medlemmar oroas enligt en ny undersökning för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom. ”Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Med öga för skavanker

ÖGONBLICKETKlockan är 08.07 på ABB i Figeholm.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hur pratar man politik på jobbet?

DilemmatVarför är det så svårt att prata sansat om politik? Det är enklare att prata när man står axel mot axel med någon på golvet, än att få till ett bra samtal i lunchrummet, tycker Patrik Andersson på tryckeriet V-tab i Vimmerby.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

DomAtt lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

4

Halvvägs i arbetet

ÖGONBLICKETKlockan är 11.33 på Hjulsbro Steel i Linköping.

En stark röst har tystnat

Vår medarbetare, kollega och vän, Jeanette Herulf, har gått bort efter en tids sjukdom. Saknaden är stor.

Vem ska ta över ­efter Sven-Ingvar?

Sven-Ingvar Andersson på Iggesunds bruk jobbade 197 övertidstimmar i fjol för att det saknades folk. Han är en av hundratals anställda som går i pension det närmaste åren. Företaget säger sig söka folk med ljus och lykta, facket tycker att man agerar för sakta.

Redo för katastrofen

Prepping”Ät nu, för i morgon kommer ryssen och då ska pälsen av dig”. Marcus Derland minns orden vid matbordet i barndomen när han ger råd för den som vill ägna sig åt prepping; att förbereda sig på olika typer av av katastrofer.

Jakten på Europa

BILDREPORTAGEFotografen Joakim Kocjancic har i 17 år levt och fotograferat i en rad europieska länder. Med svartvit film och en analog kamera har han sökt "den rätta filmiska känslan".

Val uppåt väggarna

VAL 2018Både socialdemokraterna och moderaterna har lockat väljare med hjälp av en cabriolet, och vem var egentligen Lennart? Vi visar hur valaffischerna gått från propaganda till ironi.

Stötta S – rätt eller fel?

DA reder ut/VAL 2018Bara varannan LO-medlem röstar på Socialdemokraterna. Ändå ger nästan alla förbund ekonomiskt stöd till partiet. Helt fel, tycker vissa. Det bästa för medlemmarna, anser till exempel GS ordförande Per-Olof Sjöö.

2

Ja må de leva!

ÖGONBLICKETKlockan är 13.57 på Folkets Hus i Hasselfors. Årets årsmöte för GS-facket på Setra sågverk är inte vilket som helst.

Las

”Facket ger bort sitt enda trumfkort”

DEBATTIF Metall har sålt ut stora delar av kollektivavtalet för löneökningar och nu återstår bara att diskutera Las. Genom en enkel förändring från anställningsår till kompetens försvinner hela skyddet, skriver debattören och tidigare förbundsjuristen Kurt Junesjö.

4

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”Ville bli svetsare – kom till en lekstuga”

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

6

Elanders skrotar offset och varslar 70

Elanders lägger ned sitt sista offsettryckeri i Sverige och flyttar produktion från Mölnlycke till Borås. 70 anställda har varslats.

Dagens Arbete prisad för sin journalistik

Dagens Arbetes reporter Anna Julius vann i går Fackföreningspressens pris i kategorin ”Bästa förklarande text”. Hon får den för sin handfasta guide om hur man gör att få rätt ersättning för sina arbetsskador.

1

Göran blir hög av att dansa

SAMSPELTA STEGPappersarbetaren Göran Larsson och sjuksköterskan Veronica Lind ­brinner för bugg. De sliter med sina skiftscheman för att hinna träna. Möt dem i ett reportage från en tävling, se när de lär ut dans i vår video.

”Ställ frågan till din arbetskamrat!”

KRÖNIKA”Att vara med i facket ger förstås en hel del bra försäkringar för varje enskild medlem. Men det är inte det som är tyngsta argumentet”, skriver Per-Olof Sjöö.

DEN GLOBALA TEXTILINDUSTRIN

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

”Låt parterna ta hand om las”

Ändrar man en regel i lagen om anställningsskydd uppstår nya problem. Kanske bättre att skrota lagen och låta parterna ta hela ansvaret, föreslår docent Mats Glavå i en ny bok.

IF Metall kan införa inkomstförsäkring

IF Metall diskuterar att införa en inkomstförsäkring för alla som tjänar över a-kassans tak. Förbundet sneglar bland annat mot Unionen, som i vissa fall kan konkurrera om samma anställda.

6

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

1
Hämta mer