Hjälp från ovan

Teknik Här är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Kolla in skogsbrukets nya älskling – drönaren.

Det duggar kallt från en blå-grå himmel. Anton Holmström från Skogsstyrelsen och skogsvårdsentreprenören Denny Rudén har stannat på en skogsväg en bit utanför Växjö. Gruset knastrar fuktigt under deras fötter.

För något år sedan hade de redan varit på väg ut i terrängen vid det här laget. Nu har de bara klivit ur sina bilar och står axel mot axel med framåtböjda nackar med ögonen på en skärm. De inspekterar en röjning som Denny Rudéns arbetslag genomfört.

– Här ser man att det ligger en björk. Här har de lämnat buskar, säger Anton Holmström.

Denny Rudén är koncentrerad.

– Du får hjälpa mig att tolka vad vi ser, men här har de tagit bort väldigt mycket lövträd, eller? säger han.

Som åskådare vill du i stället vända blicken uppåt, mot ljudet som kommer ovanifrån. Avlägset surrande från ett mekaniskt flygfä. Högt där uppe svävar nämligen framtiden för skogsbruket – en drönare.

”Vi kan maximera både produktion och miljönytta.”

Anton Holmström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Ljusskenet från skärmen träffar fingertoppen där Denny Rudén pekar. Området som ska kontrolleras är cirka tio hektar. Drönarens elektroniska öga ser allt. Även över nästa krön i det kulliga skogsområdet. Hela vägen bort till den lilla sjön.

Bilden sänds live till surfplattan som sitter monterad på Anton Holmströms handkontroll. Han säger att det tar honom cirka fem minuter att göra något med drönaren som skulle kunna ta upp till en timme till fots.

– Den här terrängen är inte trevlig att gå in i, särskilt inte i det här vädret. Det ligger som ett plockepinn av grenar, du kan snubbla, du blir blöt. Du kan till och med skada dig, säger han och visar med handen mot vägkanten.

Dagens möte mellan myndighet och entreprenör handlar inte bara om röjningen. Det är en konsultation där Anton Holmström också visar hur det går att använda drönare i arbetet. Denny Rudén lyssnar noga när Anton berättar om bilden de ser framför sig.

Denny Rudén flyger inte på egen hand ännu men håller på att lära sig. Hans förman för arbetslaget tillämpar däremot tekniken flitigt.

– Han började för ett halvår sedan och nu kan han inte vara utan, säger Denny Rudén.

Men tekniken sparar inte bara tid. Den höjer också kvaliteten på arbetet, anser Anton Holmström.

– Med en drönare ser vi även in i mitten av beståndet, vi kan alltså se helheten så vi inte missar något. Risken är att man annars bara tittar från vägen och runt om, säger han.

Denny Rudén håller med och kommer med fler exempel. Drönaren är även till stor hjälp när man ska planera arbetet. När man tar sig an ett jobb kan man på förhand upptäcka andra, kanske mer svåravverkade skogstyper innan man börjar.

Surrandet tilltar när det fyrarmade flygfät går ner på lägre höjd. Det som nyss såg ut som ett mörkt kryss mot den gråa himlen börjar ta form.

Den lilla maskinen har insektslika drag. Skör och stryktålig på samma gång. Drönaren landar mjukt på platsen den startat ifrån. Den ger ifrån sig en serie ljudsignaler. Det är en uppmaning: ”Byt ut mitt batteri.” Anton Holmström halar fram ett fulladdat ur jackfickan. Han säger att varje batteri ger cirka 20 minuters effektiv inventeringstid.

– En del vill ha lite större och tyngre drönare för att det blir mer stabilt i luften. Men jag har flugit med min i alla väder.

Han skojar och säger att det inte får blåsa mer än 18, 19 sekundmeter och det får inte vara mer skit i luften än att man ser igenom. Den enda egentliga begränsning han har stött på är när han fått regn på kameralinsen. Men i dag funkar det bra trots att det duggar.

Anton Holmström berättar att man kommit ännu längre i drönaranvändningen i många andra länder. Där används de till exempel för pollinering, besprutning eller att bära ut plantor. Men då behövs specialbyggda drönare.

– Ja, det här är ju faktiskt en leksak. Man köper den inte i en skogsbutik, utan i en vanlig elektronikbutik, säger han.

Modellen Anton Holmström använder kostar från 10 000 kronor och uppåt, beroende på vilka tillbehör man väljer.

Han har funderingar på att även börja skicka flygfoton som kvitton till sina uppdragsgivare.
I den svenska skogsindustrin jobbar man mycket med olika certifieringar och då kan bilder uppifrån vara ett bra komplement till de protokoll som förs.

Drönaren lyfter igen. Rakt upp, och väl där uppe så står den mest stilla. Anton Holmström flyger oftast bara till den punkt där den ger bäst överblick och släpper sedan spakarna för att titta på sin skärm.

– Det är kul att flyga, men det är också roligt att se hur vi kan maximera produktion och miljönytta, säger han.

Det är lätt också, påstår Anton Holmström.

– Jag har låtit över 250 personer prova på. Alla har kunnat flyga. Min yngsta dotter var tre år när hon prövade. Hon klarade det. Den äldsta har varit 88 år och han flög också. Men att tillämpa drönaren maximalt i sitt arbetsområde kräver övning.

Han gör några manövrar för att visa vilken fart och precision drönaren har. Det mörka krysset försvinner först snabbt iväg, högt över stubbar och träd. Efter uppvisningsvarvet placerar pilot Holmström enkelt drönaren stilla i ögonhöjd för att vi ska kunna titta närmare på den.

Det är teknikutvecklingen som har pressat ner priserna och gjort drönarna så användarvänliga som de är i dag. Bara för tre år sedan såg marknaden annorlunda ut. Tillgängligheten har också påverkat juridiken och ett tag var det trassligt att flyga lagligt.

Du behöver fortfarande tillstånd, men det senaste året har flera myndigheter förenklat sina regler för att underlätta för användningen.

– Det krävs inte längre tillstånd för skogsägare för att fota sin egen skog. Så det går framåt, säger Anton Holmström.

Inspektionen är färdig. Drönaren har landat ännu en gång. Det är regndroppar på både surfplatta och farkost. Allt måste torkas av innan det enkelt plockas isär, fälls ihop och stoppas undan.

Efter att ha sett bilderna uppifrån känns det som att panoramat av avverkad skog berättar mer än innan. Arbetslaget får mestadels beröm.

– Jag såg många granstammar och det är dem man vill gynna. Ner mot sjön har ni inte gått in i kantzonen. Det är exemplariskt, säger Anton Holmström.