Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Foto: Mats Samuelsson
Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson
Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.
Denny Rudén. Foto: Mats Samuelsson

Hjälp från ovan

Teknik Här är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Kolla in skogsbrukets nya älskling – drönaren.

Tillstånd behövs

För att flyga drönare behöver du tillstånd hos Transportstyrelsen för:

  • All flygning utom synhåll, alltså då du inte kan se drönaren med dina egna ögon.
  • Flygning för utprovning eller forskning.
  • Kommersiell flygning eller flygning på uppdrag och för liknande ändamål som inte kan betraktas som nöje eller rekreation.

Du behöver tillstånd från närmsta flygplats för:
Flygning inom flygplatsens kontrollzon. De finns redovisade på Luftfartsverkets sajt och sträcker sig ibland flera mil kring flygplatsen.

Du behöver tillstånd från Lantmäteriet för:
Publicering och spridning av geografisk information, det vill säga flygfoton.

Du behöver tillstånd hos Post- och telestyrelsen för:
Vissa typer av radiosändare.

10 000

drönare används inom skogsbruket i Sverige.

Det duggar kallt från en blå-grå himmel. Anton Holmström från Skogsstyrelsen och skogsvårdsentreprenören Denny Rudén har stannat på en skogsväg en bit utanför Växjö. Gruset knastrar fuktigt under deras fötter.

För något år sedan hade de redan varit på väg ut i terrängen vid det här laget. Nu har de bara klivit ur sina bilar och står axel mot axel med framåtböjda nackar med ögonen på en skärm. De inspekterar en röjning som Denny Rudéns arbetslag genomfört.

– Här ser man att det ligger en björk. Här har de lämnat buskar, säger Anton Holmström.

Denny Rudén är koncentrerad.

– Du får hjälpa mig att tolka vad vi ser, men här har de tagit bort väldigt mycket lövträd, eller? säger han.

Som åskådare vill du i stället vända blicken uppåt, mot ljudet som kommer ovanifrån. Avlägset surrande från ett mekaniskt flygfä. Högt där uppe svävar nämligen framtiden för skogsbruket – en drönare.

”Vi kan maximera både produktion och miljönytta.”

Anton Holmström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Ljusskenet från skärmen träffar fingertoppen där Denny Rudén pekar. Området som ska kontrolleras är cirka tio hektar. Drönarens elektroniska öga ser allt. Även över nästa krön i det kulliga skogsområdet. Hela vägen bort till den lilla sjön.

Bilden sänds live till surfplattan som sitter monterad på Anton Holmströms handkontroll. Han säger att det tar honom cirka fem minuter att göra något med drönaren som skulle kunna ta upp till en timme till fots.

– Den här terrängen är inte trevlig att gå in i, särskilt inte i det här vädret. Det ligger som ett plockepinn av grenar, du kan snubbla, du blir blöt. Du kan till och med skada dig, säger han och visar med handen mot vägkanten.

Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både
spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson

Dagens möte mellan myndighet och entreprenör handlar inte bara om röjningen. Det är en konsultation där Anton Holmström också visar hur det går att använda drönare i arbetet. Denny Rudén lyssnar noga när Anton berättar om bilden de ser framför sig.

Denny Rudén flyger inte på egen hand ännu men håller på att lära sig. Hans förman för arbetslaget tillämpar däremot tekniken flitigt.

– Han började för ett halvår sedan och nu kan han inte vara utan, säger Denny Rudén.

Men tekniken sparar inte bara tid. Den höjer också kvaliteten på arbetet, anser Anton Holmström.

– Med en drönare ser vi även in i mitten av beståndet, vi kan alltså se helheten så vi inte missar något. Risken är att man annars bara tittar från vägen och runt om, säger han.

Denny Rudén håller med och kommer med fler exempel. Drönaren är även till stor hjälp när man ska planera arbetet. När man tar sig an ett jobb kan man på förhand upptäcka andra, kanske mer svåravverkade skogstyper innan man börjar.

Skogsmästare Denny Rudén får instruktioner av skogskonsulent Anton Holmström i hur han ska flyga drönaren. Med hjälp av den kan han få en helt annan överblick och komma åt delar av skogen han annars lätt kan missa. Foto: Mats Samuelsson

Surrandet tilltar när det fyrarmade flygfät går ner på lägre höjd. Det som nyss såg ut som ett mörkt kryss mot den gråa himlen börjar ta form.

Den lilla maskinen har insektslika drag. Skör och stryktålig på samma gång. Drönaren landar mjukt på platsen den startat ifrån. Den ger ifrån sig en serie ljudsignaler. Det är en uppmaning: ”Byt ut mitt batteri.” Anton Holmström halar fram ett fulladdat ur jackfickan. Han säger att varje batteri ger cirka 20 minuters effektiv inventeringstid.

– En del vill ha lite större och tyngre drönare för att det blir mer stabilt i luften. Men jag har flugit med min i alla väder.

Han skojar och säger att det inte får blåsa mer än 18, 19 sekundmeter och det får inte vara mer skit i luften än att man ser igenom. Den enda egentliga begränsning han har stött på är när han fått regn på kameralinsen. Men i dag funkar det bra trots att det duggar.

Anton Holmström berättar att man kommit ännu längre i drönaranvändningen i många andra länder. Där används de till exempel för pollinering, besprutning eller att bära ut plantor. Men då behövs specialbyggda drönare.

– Ja, det här är ju faktiskt en leksak. Man köper den inte i en skogsbutik, utan i en vanlig elektronikbutik, säger han.

Modellen Anton Holmström använder kostar från 10 000 kronor och uppåt, beroende på vilka tillbehör man väljer.

Han har funderingar på att även börja skicka flygfoton som kvitton till sina uppdragsgivare.
I den svenska skogsindustrin jobbar man mycket med olika certifieringar och då kan bilder uppifrån vara ett bra komplement till de protokoll som förs.

Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.

Drönaren lyfter igen. Rakt upp, och väl där uppe så står den mest stilla. Anton Holmström flyger oftast bara till den punkt där den ger bäst överblick och släpper sedan spakarna för att titta på sin skärm.

– Det är kul att flyga, men det är också roligt att se hur vi kan maximera produktion och miljönytta, säger han.

Det är lätt också, påstår Anton Holmström.

– Jag har låtit över 250 personer prova på. Alla har kunnat flyga. Min yngsta dotter var tre år när hon prövade. Hon klarade det. Den äldsta har varit 88 år och han flög också. Men att tillämpa drönaren maximalt i sitt arbetsområde kräver övning.

Han gör några manövrar för att visa vilken fart och precision drönaren har. Det mörka krysset försvinner först snabbt iväg, högt över stubbar och träd. Efter uppvisningsvarvet placerar pilot Holmström enkelt drönaren stilla i ögonhöjd för att vi ska kunna titta närmare på den.

Det är teknikutvecklingen som har pressat ner priserna och gjort drönarna så användarvänliga som de är i dag. Bara för tre år sedan såg marknaden annorlunda ut. Tillgängligheten har också påverkat juridiken och ett tag var det trassligt att flyga lagligt.

Du behöver fortfarande tillstånd, men det senaste året har flera myndigheter förenklat sina regler för att underlätta för användningen.

– Det krävs inte längre tillstånd för skogsägare för att fota sin egen skog. Så det går framåt, säger Anton Holmström.

Anton Holmströms drönare väger strax under 750 gram. Foto: Mats Samuelsson

Inspektionen är färdig. Drönaren har landat ännu en gång. Det är regndroppar på både surfplatta och farkost. Allt måste torkas av innan det enkelt plockas isär, fälls ihop och stoppas undan.

Efter att ha sett bilderna uppifrån känns det som att panoramat av avverkad skog berättar mer än innan. Arbetslaget får mestadels beröm.

– Jag såg många granstammar och det är dem man vill gynna. Ner mot sjön har ni inte gått in i kantzonen. Det är exemplariskt, säger Anton Holmström.

Läs mer: Teknik och miljö

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.