Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Foto: Mats Samuelsson
Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson
Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.
Denny Rudén. Foto: Mats Samuelsson

Hjälp från ovan

Teknik Här är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Kolla in skogsbrukets nya älskling – drönaren.

Tillstånd behövs

För att flyga drönare behöver du tillstånd hos Transportstyrelsen för:

  • All flygning utom synhåll, alltså då du inte kan se drönaren med dina egna ögon.
  • Flygning för utprovning eller forskning.
  • Kommersiell flygning eller flygning på uppdrag och för liknande ändamål som inte kan betraktas som nöje eller rekreation.

Du behöver tillstånd från närmsta flygplats för:
Flygning inom flygplatsens kontrollzon. De finns redovisade på Luftfartsverkets sajt och sträcker sig ibland flera mil kring flygplatsen.

Du behöver tillstånd från Lantmäteriet för:
Publicering och spridning av geografisk information, det vill säga flygfoton.

Du behöver tillstånd hos Post- och telestyrelsen för:
Vissa typer av radiosändare.

10 000

drönare används inom skogsbruket i Sverige.

Det duggar kallt från en blå-grå himmel. Anton Holmström från Skogsstyrelsen och skogsvårdsentreprenören Denny Rudén har stannat på en skogsväg en bit utanför Växjö. Gruset knastrar fuktigt under deras fötter.

För något år sedan hade de redan varit på väg ut i terrängen vid det här laget. Nu har de bara klivit ur sina bilar och står axel mot axel med framåtböjda nackar med ögonen på en skärm. De inspekterar en röjning som Denny Rudéns arbetslag genomfört.

– Här ser man att det ligger en björk. Här har de lämnat buskar, säger Anton Holmström.

Denny Rudén är koncentrerad.

– Du får hjälpa mig att tolka vad vi ser, men här har de tagit bort väldigt mycket lövträd, eller? säger han.

Som åskådare vill du i stället vända blicken uppåt, mot ljudet som kommer ovanifrån. Avlägset surrande från ett mekaniskt flygfä. Högt där uppe svävar nämligen framtiden för skogsbruket – en drönare.

”Vi kan maximera både produktion och miljönytta.”

Anton Holmström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Ljusskenet från skärmen träffar fingertoppen där Denny Rudén pekar. Området som ska kontrolleras är cirka tio hektar. Drönarens elektroniska öga ser allt. Även över nästa krön i det kulliga skogsområdet. Hela vägen bort till den lilla sjön.

Bilden sänds live till surfplattan som sitter monterad på Anton Holmströms handkontroll. Han säger att det tar honom cirka fem minuter att göra något med drönaren som skulle kunna ta upp till en timme till fots.

– Den här terrängen är inte trevlig att gå in i, särskilt inte i det här vädret. Det ligger som ett plockepinn av grenar, du kan snubbla, du blir blöt. Du kan till och med skada dig, säger han och visar med handen mot vägkanten.

Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både
spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson

Dagens möte mellan myndighet och entreprenör handlar inte bara om röjningen. Det är en konsultation där Anton Holmström också visar hur det går att använda drönare i arbetet. Denny Rudén lyssnar noga när Anton berättar om bilden de ser framför sig.

Denny Rudén flyger inte på egen hand ännu men håller på att lära sig. Hans förman för arbetslaget tillämpar däremot tekniken flitigt.

– Han började för ett halvår sedan och nu kan han inte vara utan, säger Denny Rudén.

Men tekniken sparar inte bara tid. Den höjer också kvaliteten på arbetet, anser Anton Holmström.

– Med en drönare ser vi även in i mitten av beståndet, vi kan alltså se helheten så vi inte missar något. Risken är att man annars bara tittar från vägen och runt om, säger han.

Denny Rudén håller med och kommer med fler exempel. Drönaren är även till stor hjälp när man ska planera arbetet. När man tar sig an ett jobb kan man på förhand upptäcka andra, kanske mer svåravverkade skogstyper innan man börjar.

Skogsmästare Denny Rudén får instruktioner av skogskonsulent Anton Holmström i hur han ska flyga drönaren. Med hjälp av den kan han få en helt annan överblick och komma åt delar av skogen han annars lätt kan missa. Foto: Mats Samuelsson

Surrandet tilltar när det fyrarmade flygfät går ner på lägre höjd. Det som nyss såg ut som ett mörkt kryss mot den gråa himlen börjar ta form.

Den lilla maskinen har insektslika drag. Skör och stryktålig på samma gång. Drönaren landar mjukt på platsen den startat ifrån. Den ger ifrån sig en serie ljudsignaler. Det är en uppmaning: ”Byt ut mitt batteri.” Anton Holmström halar fram ett fulladdat ur jackfickan. Han säger att varje batteri ger cirka 20 minuters effektiv inventeringstid.

– En del vill ha lite större och tyngre drönare för att det blir mer stabilt i luften. Men jag har flugit med min i alla väder.

Han skojar och säger att det inte får blåsa mer än 18, 19 sekundmeter och det får inte vara mer skit i luften än att man ser igenom. Den enda egentliga begränsning han har stött på är när han fått regn på kameralinsen. Men i dag funkar det bra trots att det duggar.

Anton Holmström berättar att man kommit ännu längre i drönaranvändningen i många andra länder. Där används de till exempel för pollinering, besprutning eller att bära ut plantor. Men då behövs specialbyggda drönare.

– Ja, det här är ju faktiskt en leksak. Man köper den inte i en skogsbutik, utan i en vanlig elektronikbutik, säger han.

Modellen Anton Holmström använder kostar från 10 000 kronor och uppåt, beroende på vilka tillbehör man väljer.

Han har funderingar på att även börja skicka flygfoton som kvitton till sina uppdragsgivare.
I den svenska skogsindustrin jobbar man mycket med olika certifieringar och då kan bilder uppifrån vara ett bra komplement till de protokoll som förs.

Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.

Drönaren lyfter igen. Rakt upp, och väl där uppe så står den mest stilla. Anton Holmström flyger oftast bara till den punkt där den ger bäst överblick och släpper sedan spakarna för att titta på sin skärm.

– Det är kul att flyga, men det är också roligt att se hur vi kan maximera produktion och miljönytta, säger han.

Det är lätt också, påstår Anton Holmström.

– Jag har låtit över 250 personer prova på. Alla har kunnat flyga. Min yngsta dotter var tre år när hon prövade. Hon klarade det. Den äldsta har varit 88 år och han flög också. Men att tillämpa drönaren maximalt i sitt arbetsområde kräver övning.

Han gör några manövrar för att visa vilken fart och precision drönaren har. Det mörka krysset försvinner först snabbt iväg, högt över stubbar och träd. Efter uppvisningsvarvet placerar pilot Holmström enkelt drönaren stilla i ögonhöjd för att vi ska kunna titta närmare på den.

Det är teknikutvecklingen som har pressat ner priserna och gjort drönarna så användarvänliga som de är i dag. Bara för tre år sedan såg marknaden annorlunda ut. Tillgängligheten har också påverkat juridiken och ett tag var det trassligt att flyga lagligt.

Du behöver fortfarande tillstånd, men det senaste året har flera myndigheter förenklat sina regler för att underlätta för användningen.

– Det krävs inte längre tillstånd för skogsägare för att fota sin egen skog. Så det går framåt, säger Anton Holmström.

Anton Holmströms drönare väger strax under 750 gram. Foto: Mats Samuelsson

Inspektionen är färdig. Drönaren har landat ännu en gång. Det är regndroppar på både surfplatta och farkost. Allt måste torkas av innan det enkelt plockas isär, fälls ihop och stoppas undan.

Efter att ha sett bilderna uppifrån känns det som att panoramat av avverkad skog berättar mer än innan. Arbetslaget får mestadels beröm.

– Jag såg många granstammar och det är dem man vill gynna. Ner mot sjön har ni inte gått in i kantzonen. Det är exemplariskt, säger Anton Holmström.

Läs mer: Teknik och miljö

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

3

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.