Industriarbetarnas tidning

Hjälp från ovan

5 mars, 2018

Teknik Här är verktyget som sparar tid och höjer kvaliteten. Kolla in skogsbrukets nya älskling – drönaren.

Tillstånd behövs

För att flyga drönare behöver du tillstånd hos Transportstyrelsen för:

  • All flygning utom synhåll, alltså då du inte kan se drönaren med dina egna ögon.
  • Flygning för utprovning eller forskning.
  • Kommersiell flygning eller flygning på uppdrag och för liknande ändamål som inte kan betraktas som nöje eller rekreation.

Du behöver tillstånd från närmsta flygplats för:
Flygning inom flygplatsens kontrollzon. De finns redovisade på Luftfartsverkets sajt och sträcker sig ibland flera mil kring flygplatsen.

Du behöver tillstånd från Lantmäteriet för:
Publicering och spridning av geografisk information, det vill säga flygfoton.

Du behöver tillstånd hos Post- och telestyrelsen för:
Vissa typer av radiosändare.

10 000

drönare används inom skogsbruket i Sverige.

Det duggar kallt från en blå-grå himmel. Anton Holmström från Skogsstyrelsen och skogsvårdsentreprenören Denny Rudén har stannat på en skogsväg en bit utanför Växjö. Gruset knastrar fuktigt under deras fötter.

För något år sedan hade de redan varit på väg ut i terrängen vid det här laget. Nu har de bara klivit ur sina bilar och står axel mot axel med framåtböjda nackar med ögonen på en skärm. De inspekterar en röjning som Denny Rudéns arbetslag genomfört.

– Här ser man att det ligger en björk. Här har de lämnat buskar, säger Anton Holmström.

Denny Rudén är koncentrerad.

– Du får hjälpa mig att tolka vad vi ser, men här har de tagit bort väldigt mycket lövträd, eller? säger han.

Som åskådare vill du i stället vända blicken uppåt, mot ljudet som kommer ovanifrån. Avlägset surrande från ett mekaniskt flygfä. Högt där uppe svävar nämligen framtiden för skogsbruket – en drönare.

”Vi kan maximera både produktion och miljönytta.”

Anton Holmström, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Ljusskenet från skärmen träffar fingertoppen där Denny Rudén pekar. Området som ska kontrolleras är cirka tio hektar. Drönarens elektroniska öga ser allt. Även över nästa krön i det kulliga skogsområdet. Hela vägen bort till den lilla sjön.

Bilden sänds live till surfplattan som sitter monterad på Anton Holmströms handkontroll. Han säger att det tar honom cirka fem minuter att göra något med drönaren som skulle kunna ta upp till en timme till fots.

– Den här terrängen är inte trevlig att gå in i, särskilt inte i det här vädret. Det ligger som ett plockepinn av grenar, du kan snubbla, du blir blöt. Du kan till och med skada dig, säger han och visar med handen mot vägkanten.

Anton Holmström använder en vanlig surfplatta som skärm. Han kan både
spela in det drönaren ser och ta stillbilder. Foto: Mats Samuelsson

Dagens möte mellan myndighet och entreprenör handlar inte bara om röjningen. Det är en konsultation där Anton Holmström också visar hur det går att använda drönare i arbetet. Denny Rudén lyssnar noga när Anton berättar om bilden de ser framför sig.

Denny Rudén flyger inte på egen hand ännu men håller på att lära sig. Hans förman för arbetslaget tillämpar däremot tekniken flitigt.

– Han började för ett halvår sedan och nu kan han inte vara utan, säger Denny Rudén.

Men tekniken sparar inte bara tid. Den höjer också kvaliteten på arbetet, anser Anton Holmström.

– Med en drönare ser vi även in i mitten av beståndet, vi kan alltså se helheten så vi inte missar något. Risken är att man annars bara tittar från vägen och runt om, säger han.

Denny Rudén håller med och kommer med fler exempel. Drönaren är även till stor hjälp när man ska planera arbetet. När man tar sig an ett jobb kan man på förhand upptäcka andra, kanske mer svåravverkade skogstyper innan man börjar.

Skogsmästare Denny Rudén får instruktioner av skogskonsulent Anton Holmström i hur han ska flyga drönaren. Med hjälp av den kan han få en helt annan överblick och komma åt delar av skogen han annars lätt kan missa. Foto: Mats Samuelsson

Surrandet tilltar när det fyrarmade flygfät går ner på lägre höjd. Det som nyss såg ut som ett mörkt kryss mot den gråa himlen börjar ta form.

Den lilla maskinen har insektslika drag. Skör och stryktålig på samma gång. Drönaren landar mjukt på platsen den startat ifrån. Den ger ifrån sig en serie ljudsignaler. Det är en uppmaning: ”Byt ut mitt batteri.” Anton Holmström halar fram ett fulladdat ur jackfickan. Han säger att varje batteri ger cirka 20 minuters effektiv inventeringstid.

– En del vill ha lite större och tyngre drönare för att det blir mer stabilt i luften. Men jag har flugit med min i alla väder.

Han skojar och säger att det inte får blåsa mer än 18, 19 sekundmeter och det får inte vara mer skit i luften än att man ser igenom. Den enda egentliga begränsning han har stött på är när han fått regn på kameralinsen. Men i dag funkar det bra trots att det duggar.

Anton Holmström berättar att man kommit ännu längre i drönaranvändningen i många andra länder. Där används de till exempel för pollinering, besprutning eller att bära ut plantor. Men då behövs specialbyggda drönare.

– Ja, det här är ju faktiskt en leksak. Man köper den inte i en skogsbutik, utan i en vanlig elektronikbutik, säger han.

Modellen Anton Holmström använder kostar från 10 000 kronor och uppåt, beroende på vilka tillbehör man väljer.

Han har funderingar på att även börja skicka flygfoton som kvitton till sina uppdragsgivare.
I den svenska skogsindustrin jobbar man mycket med olika certifieringar och då kan bilder uppifrån vara ett bra komplement till de protokoll som förs.

Med hjälp av drönaren kan skogsmästare Denny Rudén och skogskonsulent Anton Holmström göra sin inspektion ända bort till sjön som de inte ens ser från vägen där de stannat.

Drönaren lyfter igen. Rakt upp, och väl där uppe så står den mest stilla. Anton Holmström flyger oftast bara till den punkt där den ger bäst överblick och släpper sedan spakarna för att titta på sin skärm.

– Det är kul att flyga, men det är också roligt att se hur vi kan maximera produktion och miljönytta, säger han.

Det är lätt också, påstår Anton Holmström.

– Jag har låtit över 250 personer prova på. Alla har kunnat flyga. Min yngsta dotter var tre år när hon prövade. Hon klarade det. Den äldsta har varit 88 år och han flög också. Men att tillämpa drönaren maximalt i sitt arbetsområde kräver övning.

Han gör några manövrar för att visa vilken fart och precision drönaren har. Det mörka krysset försvinner först snabbt iväg, högt över stubbar och träd. Efter uppvisningsvarvet placerar pilot Holmström enkelt drönaren stilla i ögonhöjd för att vi ska kunna titta närmare på den.

Det är teknikutvecklingen som har pressat ner priserna och gjort drönarna så användarvänliga som de är i dag. Bara för tre år sedan såg marknaden annorlunda ut. Tillgängligheten har också påverkat juridiken och ett tag var det trassligt att flyga lagligt.

Du behöver fortfarande tillstånd, men det senaste året har flera myndigheter förenklat sina regler för att underlätta för användningen.

– Det krävs inte längre tillstånd för skogsägare för att fota sin egen skog. Så det går framåt, säger Anton Holmström.

Anton Holmströms drönare väger strax under 750 gram. Foto: Mats Samuelsson

Inspektionen är färdig. Drönaren har landat ännu en gång. Det är regndroppar på både surfplatta och farkost. Allt måste torkas av innan det enkelt plockas isär, fälls ihop och stoppas undan.

Efter att ha sett bilderna uppifrån känns det som att panoramat av avverkad skog berättar mer än innan. Arbetslaget får mestadels beröm.

– Jag såg många granstammar och det är dem man vill gynna. Ner mot sjön har ni inte gått in i kantzonen. Det är exemplariskt, säger Anton Holmström.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

När robotarna tar över

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

”Vi rapporterar allt”

”Vi rapporterar allt”

Skogsvårdsbolaget Magnus Thor AB är Sveriges farligaste industriarbetsplats. ”Vi har ett väldigt noga arbetsmiljöarbete och rapporterar allt som händer”, säger Magnus Thor.

Hårda vindar säkrar jobben

Hårda vindar säkrar jobben

Flera industrier har fått ett bryskt uppvaknande när elpriserna rusar. Men på gjuteriet i Värnamo såg man det komma.

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Är politikerna redo att hjälpa morgondagens industrijobb?

Mer än varannan industriarbetare jobbar på ett litet eller medelstort företag. Hur ska de klara kommande teknikskiften? Harald Gatu gick på spaning efter en industri­politik som kan ge småföretagen en hjälpande hand.

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

Att koppla problemen med arbetskriminalitet till arbetskraftsinvandringen är både felaktigt och populistiskt, skriver Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna Arbetsgivare och Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Framtidsfabriken – så gick det

Framtidsfabriken – så gick det

SCA satsade åtta miljarder på att modernisera Östrands massafabrik i Timrå. Kraftigt ökad produktion och en bättre arbetsmiljö stod på önskelistan. 

Plåtlådan som krympte världen

Plåtlådan som krympte världen

Du kanske ser den på jobbet varje dag. Boxen lastad med globalisering. Utan containern hade världen inte sett ut som den gör i dag. 

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.