Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Susanne Nestor och Heléne Eklund Ståhl tycker ofta att jobbet är tungt. ”Och det är mer stressigt nu, det krävs mer. De måste vara rädda om dem de har. Därför är vi positiva till att man blir kallad på möte efter upprepad frånvaro,” säger Susanne. Foto: David Lundmark.

Ljunghäll ska bli friskare

Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.

Så jobbar Ljunghäll med sjukskrivningar

Den som har sex frånvarotillfällen under ett år får träffa personalavdelningen och närmaste chef. Om personen vill är facket med, men de flesta har tackat nej till det.

Man utreder orsakerna till problemet, sedan kan personen slussas vidare till företagshälsan, eller kanske en sjukgymnast.  Har man till exempel en kronisk sjukdom kan man få hjälp att slippa karensdagen genom Försäkringskassans högriskskydd.

Inhyrda kallas inte till samtal, men Ljunghäll säger till deras arbetsgivare.

Några andra hälsoinsatser:

Gratis träning på en lång rad gym och simhallar i Vimmerbytrakten.

Ergonomiska riskbedömningar av nya och ombyggda maskiner.

Föreläsningar om hälsa och motivation.

Heléne Eklund Ståhl tar upp en kolv till en dumper och tittar på den, vrider, kollar noga att det inte smugit sig in porer i aluminiumet.

Hon och Susanne Nestor jobbar i packen med att avsyna de färdiga produkterna. Som på många andra håll i gjuteriet är arbetet tungt, värken kommer krypande i armar och axlar.

– Det är jätteviktigt med arbetsställningen, säger hon.

Hon visar en höj- och sänkbar eltruck där kolvarna ligger, som de fått efter att ha tjatat om att det behövdes.

– Nu slipper vi hålla på och veva.

Regeringen har som mål att få ner sjuktalen. Prövningarna blir striktare, men det räcker inte. Nu måste arbetsgivarna göra sitt för att förbättra de anställdas hälsa, säger både regeringen och Försäkringskassan.

På Ljunghäll ler vd:n Hans Linnér lite.

– Det behöver inte regeringen tala om. Det räcker att titta i plånboken.

Den som är sjuk måste ersättas. Varje frånvarotimme kostar. Det är en anledning till att företaget för ett drygt år sedan började titta på sjukfrånvaron.

– Och så är det ju bra att man är frisk, säger Hans Linnér.

Några dörrar bort sitter HR-konsulten Therése Olsson och funderar på hur man kan få de anställda att må bättre.

– Många är äldre och slitna av att ha jobbat länge. Deras kroppar ska hålla.

För ett och ett halvt år sedan kom hon till Ljunghäll. Från förra arbetsplatsen tog hon med ett system för uppföljning av upprepad sjukfrånvaro.

Nu blir alla som har sex sjukfrånvarotillfällen under ett år kallade till samtal med henne, företagshälsovården, närmaste chef och, om de vill, facket. Där diskuteras orsakerna till frånvaron och om de behöver hjälp.

– De första två dagarna hade jag 28 samtal. Efteråt var jag rätt trött, men samtidigt, det ger så mycket.

Ibland visar det sig ligga djupare orsaker bakom frånvaron: problem med alkohol, psykiska besvär eller helt enkelt förlorad arbetslust. Om problemen upptäcks tidigt ökar chansen att göra något.

”Det är bra att det inte bara är närmaste chefen utan även HR”, säger Evert Larsson, robottekniker på Ljunghäll.

En av dem som blev kallad på samtal är robotteknikern Evert Larsson, som nyligen har kommit tillbaka efter en utbrändhet. Nu lider han av återkommande migrän. Fabriken går för fullt och jobbet är stressigt.

– Jag pratade med min chef och sa att det här kan inte fortsätta. Vi är samma antal personer och samma verkstad som under lågkonjunktur.
På samtalet fick han frågor om läkarkontakt, medicin och vad han trodde var orsaken till frånvaron.
– Jag säger alltid vad jag tycker. När vi lämnade mötet var vi inte osams för det. De är ju medvetna om situationen.

Sveriges vackraste gjuteri, kallar personalchefen Henning Solli det. Nedanför en slänt ligger en sjö, runt omkring småländska skogar, intäckta i gnistrande snö. Det är långt till närmaste större stad.

Här finns en annan anledning till Ljunghälls satsning. På en liten ort är ryktet viktigt, inte minst för att locka folk.

– Vi är beroende av relationer med de anställda, då är det viktigt att jobba humanistiskt, säger Henning Solli.

Därför händer det också att anställda kan få hjälp hos företagshälsan för problem som inte beror direkt på jobbet.

Bitte Larsson tycker att det är bra att arbetsgivaren följer upp sjukfrånvaro och kollar på orsaker. ”Det behöver inte vara arbetet i sig, men det kan ju vara det.” Foto: David Lundmark.

Bitte Larsson och Pia Lingfelt hälsar glatt på alla som går förbi efterbearbetningen. De vet vad som krävs för att må bra på jobbet:

– Man ska ha trevligt. Det är nummer ett, säger Bitte.

Maskinerna de kör monterar oljefilter till lastbilar. Båda tycker att uppföljningen av frånvaron är väldigt bra. Men visst kan det vara känsligt att bli kallad.

– Man kan känna sig utsatt, undra vad de vill mig, säger Pia.

Hon berättar om en jobbarkompis med ryggproblem som var nervös innan, men efteråt kändes det bättre.

Det brukar vara så, säger huvudskyddsombudet Anita Westerback. När uppföljningarna infördes befarade facket att folk skulle känna sig övervakade. Så har det inte blivit, Anita säger att de flesta är nöjda.

HR-konsulten Therése Olsson säger att det handlar mycket om hur man lägger upp samtalen. Det är viktigt att klargöra att mötet är för den anställdas skull, för att se om frånvaron är arbetsrelaterad. Det är inte ett förhör.

– Jag försöker se till att det blir ett trevligt samtal, gärna med lite humor.

Ledningen vill förstås se resultat i kronor. Har frånvaron gått ner? Sådana siffror kan Therése inte presentera, det är tidigt, och det är svårt att veta vad som är orsak och verkan.

Evert Larsson hoppas i alla fall att hans samtal leder till förändring, när han fått framföra sina synpunkter.

– Jag tycker det är väldigt bra, och det är bra att det inte bara är närmaste chefen utan även HR. I längden kan det påverka arbetssituationen.

Läs mer: Val 2018


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

3

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

14

IF Metall: Sjukförsäkringen måste bli bättre

Sex av tio av IF Metalls medlemmar oroas enligt en ny undersökning för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom. ”Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

4

”Försäkringskassan följer inte domen”

DEBATT”I februari 2016 togs den omstridda tidsgränsen för sjukskrivningar bort. Då känns det märkligt att Försäkringskassan i praktiken återinfört en ny bortre parantes”, skriver Hans Hoff, riksdagsledamot för S.

11

”Hanteringen av sjuka är ovärdig”

DEBATTFör att få ner kostnaderna för sjukpenningen kan man jobba med att förebygga ohälsa och satsa på rehabilitering för de som drabbas. Eller så kan man göra som nu: börja i fel ände och friskförklara de som inte kan jobba. Det är ovärdigt, skriver Tomas Lundmark är ombudsman för IF Metall Södra Västerbotten.

4

Här har du sjuktalen i siffror

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år, har regeringen bestämt. Men är verkligen sjuktalen historiskt höga? Och vilka är det som blir sjuka? DA ger dig siffrorna bakom sjukförsäkringen.

4

”Politikerna avgör vem som kan arbeta"

Analys”Vem som anses frisk nog att arbeta beror i slutändan på politiska beslut, inte på läkares eller myndigheters bedömningar”, skriver reportern Rasmus Lygner med anledning av den intensiva debatt som dragit igång efter DA:s granskning.

8

Lagen ger sjuka rätt till a-kassa

KOLL PÅHar du fått sjukpenningen indragen eftersom Försäkringskassan anser att du är frisk nog att ta ett annat arbete? Be om tjänstledigt. Då kan du ha rätt till a-kassa trots att du redan har ett jobb.

16

”Försäkringskassan utgår från lagen”

DEBATT”Vi ser fram emot förtydliganden av regelverket som underlättar och gör en rättssäker prövning mer transparent” skriver Eva Nordqvist, chef för rättsavdelningen på Försäkringskassan.

6

”Stupstocken är ett oärligt sätt att få ner siffrorna”

DEBATT ”Att återinföra den bortre tidsgränsen som Moderaterna vill göra är inget annat än ett bedrövligt sätt att behandla sjuka och ett oärligt sätt att få ner siffrorna”, skriver Lisbeth Forsberg, från föreningen Solrosuppropet.

11

”Försäkringskassan måste utgå från verkligheten”

DEBATT ”Försäkringskassan måste utgå ifrån en faktisk arbetsmarknad för att ge den försäkrade de verktyg som krävs. I denna fråga borde det inte finnas några politiska motsättningar. Dagens regler drabbar såväl rik som fattig”, skriver Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd. 

10

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

3

Försäkringskassan: ”Vår tillämpning följer lagtexten”

Försäkringskassan håller inte med om kritiken mot myndigheten när det gäller att dra in sjukpenningen: Myndigheten säger sig följa den lagstiftning som finns och bedömer visst arbetsförmågan mot riktiga arbeten.

4

Ett helt sjukt system

LEDARESjukpenning. Regeringen måste ändra reglerna för sjukförsäkringen. Begreppet ”normalt förekommande arbete” leder till rättsosäkra och omänskliga beslut.

6

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.