Ljunghäll ska bli friskare
15 mars, 2018
Skrivet av Anna Julius
Regeringen vill att arbetsgivarna ska få ner sjuktalen. Gjuteriet Ljunghäll har satt i gång – för att det sparar pengar och för att kunna locka nytt folk. De anställda gillar projektet.
Så jobbar Ljunghäll med sjukskrivningar
Den som har sex frånvarotillfällen under ett år får träffa personalavdelningen och närmaste chef. Om personen vill är facket med, men de flesta har tackat nej till det.
Man utreder orsakerna till problemet, sedan kan personen slussas vidare till företagshälsan, eller kanske en sjukgymnast. Har man till exempel en kronisk sjukdom kan man få hjälp att slippa karensdagen genom Försäkringskassans högriskskydd.
Inhyrda kallas inte till samtal, men Ljunghäll säger till deras arbetsgivare.
Några andra hälsoinsatser:
Gratis träning på en lång rad gym och simhallar i Vimmerbytrakten.
Ergonomiska riskbedömningar av nya och ombyggda maskiner.
Föreläsningar om hälsa och motivation.
Heléne Eklund Ståhl tar upp en kolv till en dumper och tittar på den, vrider, kollar noga att det inte smugit sig in porer i aluminiumet.
Hon och Susanne Nestor jobbar i packen med att avsyna de färdiga produkterna. Som på många andra håll i gjuteriet är arbetet tungt, värken kommer krypande i armar och axlar.
– Det är jätteviktigt med arbetsställningen, säger hon.
Hon visar en höj- och sänkbar eltruck där kolvarna ligger, som de fått efter att ha tjatat om att det behövdes.
– Nu slipper vi hålla på och veva.
Regeringen har som mål att få ner sjuktalen. Prövningarna blir striktare, men det räcker inte. Nu måste arbetsgivarna göra sitt för att förbättra de anställdas hälsa, säger både regeringen och Försäkringskassan.
På Ljunghäll ler vd:n Hans Linnér lite.
– Det behöver inte regeringen tala om. Det räcker att titta i plånboken.
Den som är sjuk måste ersättas. Varje frånvarotimme kostar. Det är en anledning till att företaget för ett drygt år sedan började titta på sjukfrånvaron.
– Och så är det ju bra att man är frisk, säger Hans Linnér.
Några dörrar bort sitter HR-konsulten Therése Olsson och funderar på hur man kan få de anställda att må bättre.
– Många är äldre och slitna av att ha jobbat länge. Deras kroppar ska hålla.
För ett och ett halvt år sedan kom hon till Ljunghäll. Från förra arbetsplatsen tog hon med ett system för uppföljning av upprepad sjukfrånvaro.
Nu blir alla som har sex sjukfrånvarotillfällen under ett år kallade till samtal med henne, företagshälsovården, närmaste chef och, om de vill, facket. Där diskuteras orsakerna till frånvaron och om de behöver hjälp.
– De första två dagarna hade jag 28 samtal. Efteråt var jag rätt trött, men samtidigt, det ger så mycket.
Ibland visar det sig ligga djupare orsaker bakom frånvaron: problem med alkohol, psykiska besvär eller helt enkelt förlorad arbetslust. Om problemen upptäcks tidigt ökar chansen att göra något.
En av dem som blev kallad på samtal är robotteknikern Evert Larsson, som nyligen har kommit tillbaka efter en utbrändhet. Nu lider han av återkommande migrän. Fabriken går för fullt och jobbet är stressigt.
– Jag pratade med min chef och sa att det här kan inte fortsätta. Vi är samma antal personer och samma verkstad som under lågkonjunktur.
På samtalet fick han frågor om läkarkontakt, medicin och vad han trodde var orsaken till frånvaron.
– Jag säger alltid vad jag tycker. När vi lämnade mötet var vi inte osams för det. De är ju medvetna om situationen.
Sveriges vackraste gjuteri, kallar personalchefen Henning Solli det. Nedanför en slänt ligger en sjö, runt omkring småländska skogar, intäckta i gnistrande snö. Det är långt till närmaste större stad.
Här finns en annan anledning till Ljunghälls satsning. På en liten ort är ryktet viktigt, inte minst för att locka folk.
– Vi är beroende av relationer med de anställda, då är det viktigt att jobba humanistiskt, säger Henning Solli.
Därför händer det också att anställda kan få hjälp hos företagshälsan för problem som inte beror direkt på jobbet.
Bitte Larsson och Pia Lingfelt hälsar glatt på alla som går förbi efterbearbetningen. De vet vad som krävs för att må bra på jobbet:
– Man ska ha trevligt. Det är nummer ett, säger Bitte.
Maskinerna de kör monterar oljefilter till lastbilar. Båda tycker att uppföljningen av frånvaron är väldigt bra. Men visst kan det vara känsligt att bli kallad.
– Man kan känna sig utsatt, undra vad de vill mig, säger Pia.
Hon berättar om en jobbarkompis med ryggproblem som var nervös innan, men efteråt kändes det bättre.
Det brukar vara så, säger huvudskyddsombudet Anita Westerback. När uppföljningarna infördes befarade facket att folk skulle känna sig övervakade. Så har det inte blivit, Anita säger att de flesta är nöjda.
HR-konsulten Therése Olsson säger att det handlar mycket om hur man lägger upp samtalen. Det är viktigt att klargöra att mötet är för den anställdas skull, för att se om frånvaron är arbetsrelaterad. Det är inte ett förhör.
– Jag försöker se till att det blir ett trevligt samtal, gärna med lite humor.
Ledningen vill förstås se resultat i kronor. Har frånvaron gått ner? Sådana siffror kan Therése inte presentera, det är tidigt, och det är svårt att veta vad som är orsak och verkan.
Evert Larsson hoppas i alla fall att hans samtal leder till förändring, när han fått framföra sina synpunkter.
– Jag tycker det är väldigt bra, och det är bra att det inte bara är närmaste chefen utan även HR. I längden kan det påverka arbetssituationen.