Industriarbetarnas tidning

Dålig koll på nya reglerna

28 mars, 2018

Skrivet av

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö har funnits i två år. Men den ansvariga myndigheten vet inte hur reglerna används.

ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON
ILLUSTRATION: JENS MAGNUSSON

31 mars 2016 var en historisk dag för arbetsmiljön i Sverige. För första gången skulle företag ha koll inte bara på fysiska faror synliga för ögat utan på arbetsplatsens organisation och ledarskap. Arbetsgivare blev helt enkelt skyldiga att förebygga även jobbskadorna på själen.

– Ohälsan visar sig hos individerna, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet, sa Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem då.

6:6a

Skyddsombud har rätt att begära åtgärder från sin
arbetsgivare vid brister i arbetsmiljön. Om inget händer gör man en anmälan enligt kapitel 6, paragraf 6a i arbetsmiljölagen. Det är ett sätt att lyfta problemen och kalla på Arbetsmiljöverkets hjälp.

På sex år har sjukskrivningarna till följd av stress och mobbning ökat med 129 procent. Det kostar: För företagen. Individerna. Samhället.

Men vad händer när skyddsombuden anmäler till Arbetsmiljöverket? Tidigare avfärdade myndigheten de psykosociala fallen som individärenden och arbetsrättsligt. Har den nya föreskriften förändrat något?

– Arbetsmiljöverket går inte in i individärenden. Vi gör fortfarande inga individutredningar. Från myndigheten kan vi förstå att människor hamnar i kläm. Våra föreskrifter löser inte det. Det är beklagligt för dem som drabbas, säger psykologen Ulrich Stoetzer, sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på verket.

Det saknas också metoder, påpekar han.

– Det har Arbetsmiljöverket inte någon möjlighet att hjälpa till med. Jag skulle gärna se resurser till forskning för att utveckla metoder som kan testas och utvärderas innan vi rekommenderar dem och säger att detta är ett bra sätt att jobba på.

Ulrich Stoetzer är ändå positiv.

– Man får tänka ett steg i taget. Intresset har ökat. Man pratar mer om de här sakerna ute på arbetsplatserna och det görs stora utbildningsinsatser. Det i sin tur borde ju leda till att man jobbar med de här frågorna.

Intresset har ökat. Man pratar mer om de här sakerna ute på arbetsplatserna och det görs stora utbildningsinsatser.”
Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket 

När Dagens Arbete försöker ta reda på hur många anmälningar som gjorts med stöd av föreskriften kan inte myndigheten svara. Det förs ingen statistik. Ulrich Stoetzer håller med om att Arbetsmiljöverket borde ha koll på hur föreskriften används.

– Vi behöver för vår egen skull ha bättre kunskap, säger han.

Hösten 2018 hoppas Arbetsmiljöverket kunna presentera data över de första två åren.

 

 Här har facket slagit larm 

Både IF Metall och GS-facket har använt sig av möjligheten att anmäla arbetsgivare med stöd av den nya föreskriften. 

Ibland agerar industrifacken på egen hand, ibland tillsammans med tjänstemännen. IF Metall och Unionen har till exempel gått samman och anmält arbetsgivare. I skyddsombudens 6:6a kan man bland annat läsa:

Januari 2018. ”Personal i bolaget vittnar om de verbala övergrepp som sker. En av våra medarbetare har fått höra att han är jävla ’neger’ och ’terrorist’”.

November 2017. ”Största problemet är produktionsplaneringen. Folk blir stressade, mår dåligt och har sömnsvårigheter.”

September 2017. ”Konflikterna har funnits länge. Det är väldigt infekterat och ’sitter i väggarna’”.

Juni 2017. ”Det är väldigt tråkigt att de fina orden om kränkande särbehandling inte betyder något för företaget och dessa policies är uppenbara pappersprodukter.”

Maj 2017. ”Folk är sjukskrivna, slutat, är i rehabilitering. Det begås misstag på grund av stress. Situationen är ohållbar.”

Februari 2017. ”De senaste åren har den sociala och organisatoriska arbetsmiljön blivit allt sämre på grund av personalnedskärningar och dåligt ledarskap. Ambulans fick komma och hämta en medarbetare med akut stressreaktion.”

Februari 2017. ”Hela företaget genomsyras av hög arbetsbelastning, missmod och svagt förtroende för ledningen.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

”Jag vill göra någonting bra av det hemska”

Minnas egen historia handlar om sexuella trakasserier, hot och utfrysning. Nu vill hon omvandla såren till kraft. Läs Minnas och andras berättelser här.

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

”Arbetsmiljön under all kritik”

”Arbetsmiljön under all kritik”

Skitsnack, ­trakasserier och kränkande sär­behandling. Den psyko­sociala arbetsmiljön på Finess Hygiene i Kisa är under all kritik, menar facket som nu kräver ändring.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Oro, tristess – och lättare att delta i viktiga möten

Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

”Jag är en mycket gladare skit”

”Jag är en mycket gladare skit”

Plastarbetaren Tony Fridh i Mellerud slogs ut av stressen som skiftarbetare, och av sin egen ambition. I dag mår han mycket bättre.

Han vill få de tysta att prata

Han vill få de tysta att prata

Regionala skyddsombudet Dan Torkelsson är uppmärksam på problem som bubblar under ytan.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.