Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet
15 mars, 2018
Skrivet av Anna Julius
Om bara rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen. Det menar Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.
Det kan man göra på jobbet mot psykisk ohälsa
För att förebygga:
- Se till att det finns tydliga policydokument och riktlinjer om fysisk och psykosocial arbetsmiljö.
- Kartlägg den psykosociala arbetsmiljön regelbundet, med vetenskapligt kvalitetssäkrade frågeformulär.
- Se till att chefer och medarbetare känner till riskfaktorer och symtom på att något är fel i den psykosociala arbetsmiljön.
Om någon drabbas:
- Det är viktigt att arbetsgivaren agerar snabbt. Tidiga åtgärder som förändring av arbetstider och arbetsuppgifter har ofta bra effekt.
- Se till att en arbetsmedicinsk utredning genomförs där funktion och arbetsförmåga utreds. Den anställda och den närmsta chefen bör i samverkan identifiera problem och lösningar
- Se till att första linjens chefer har kunskap och resurser för anpassningar och förändringar av arbetssituationen.
Källa: Företagshälsans riktlinjegrupp
Två stora grupper av besvär dominerar sjukskrivningarna helt: Belastningsskador och psykiska besvär. De är också ofta är relaterade till jobbet. Skulle de minska skulle sjukskrivningarna gå ned totalt.
Exakt hur man förebygger psykiska besvär finns det lite forskning om – även om man känner till riskfaktorerna, som till exempel att inte ha balans mellan krav och kontroll.
Däremot vet man en hel del om vägen tillbaka från en sjukskrivning, både när det gäller psykiska besvär och belastningsskador.
En viktig sak under rehabiliteringen är att inte tappa kontakten med jobbet, utan snart börja jobba på kanske 25 procent med enkla uppgifter. Irene Jensens forskning visar att för varje sjukdag som går, minskar chansen att komma tillbaka till jobbet.
– Är du borta länge är det nästan som du får en fobi för arbetsplatsen.
Återgången till arbetet bör ske med ett tätt samarbete mellan arbetstagare och närmaste chef. Det är de som känner arbetssituationen bäst. Gärna i samarbete med någon extern, till exempel från företagshälsan.
Arbetstagaren ska själv vara involverad, på ett strukturerat sätt. Görs det bra motverkar det återfall och långvarig sjukskrivning.
Irene Jensen tycker att det i grunden är bra att sjukskrivna ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar – men bara förutsatt att kedjan innan fungerar som den ska.
– Om hela kedjan funkar är det knappt att du behöver hamna på 180 dagar. Har sjukskrivningen varat så länge och insatserna varit misslyckade, kan du utveckla en sådan aversion mot jobbet, arbetskamraterna eller chefen att det blir svårt att ens vilja komma tillbaka. Då är det ändå läge att byta jobb.
Detta gäller alltså arbetsrelaterade besvär – det finns förstås sjukdomar där detta inte gäller, som cancer eller kroniska besvär. Men det är inte de som står för de stora kostnaderna för sjukfrånvaron.
Sjuktalen ligger nu still, efter att ha ökat under några år. Det som är tydligt under senare år är att de psykiska diagnoserna har ökat kraftigt. Varför är svårt att svara på, det beror på många olika saker. Om man ser på Arbetsmiljöverkets undersökningar så upplever folk inte att de fått mer att göra på jobbet – andelen som säger att de har för mycket att göra ligger konstant runt 50 procent sedan 1980-talet. Däremot kanske jobbet och livet ser annorlunda ut på andra sätt.
– Vi har många fler krav i privatlivet, vi har andra krav i arbetslivet, inte bara arbetsmängden. Det kan vara att det är så många saker att göra, du gör tio olika saker i stället för en stor. Även om det inte är mer att göra så är det plottrigare.
– Det finns så många olika skäl, men ingen har the golden answer.
Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, forskar om olika aspekter av sjukfrånvaro. Hon delar inte den allmänna bilden av att ”sjukskrivningarna ökar mycket”, det som är anmärkningsvärt är snarare att de sjunkit så kraftigt sedan början av 2000-talet.
Regelförändringar och Försäkringskassans praxis påverkar sjuktalen. Men exakt hur är det väldigt lite forskat om.
– Det är mycket tyckande och mycket lite vetande när det gäller sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro är extremt komplext, och handlar om individen, arbetsplatsen, hälsovården, Försäkringskassan kommunen. En sak är Kristina Alexanderson säker på:
– Sjukfrånvaro är inget bra mått på sjuklighet i befolkningen.
De flesta som har en sjukdom eller skada behöver inte vara sjukskrivna, deras arbetsförmåga påverkas inte. Sitter man på ett kontor kan man kanske jobba fastän man brutit benet. Jobbar man i en verkstad blir det svårare. Det spelar också roll hur anpassningsbart jobbet är. Finns det arbetsuppgifter dit det går att omplacera en person som blivit sjuk eller skadad och inte kan göra sitt vanliga arbete?
Att sjukskrivning i psykiska diagnoser nu ökat kan ha många orsaker. När det gäller stressrelaterade diagnoser funderar Kristina Alexanderson på om vi låter våra hjärnor återhämta sig tillräckligt.
– Det är som att många inte kan gå en promenad utan att lyssna på en bok i örat, eller sitta på bussen och bara titta ut genom fönstret. Då stimulerar vi hjärnan hela tiden.
Om man blivit mobbad och kränkt under tid utan att chefen gör något så går det inte att komma tillbaka till jobbet, inget alternativ. Vuxna kvinnor som mobbar och chefen vet men ”förstår inte” utan hakar på mobbningen.. Bort med den som är utsatt!
Många kvinnor blir utsatt men får man ingen hjälp och stöd av chef trots fin Policy och AML så blir man sjuk och sjukskriven.