Industriarbetarnas tidning

Hitta vägen till mästerverken

10 april, 2018

Klassikertips.Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Jag lärde mig läsa ganska sent, eller bland de sista i min klass i alla fall. Det var svårt, men jag ville ändå gärna läsa. Och de där första åren av kämpande med text har präglat hela mitt förhållande till böcker.

Eftersom det länge var en ansträngning för mig att ta mig igenom en bok beslutade jag mig tidigt för att aldrig slösa tid och kraft på litteratur som inte gav mig något extra. Jag ­väljer fortfarande nästan alltid en klassiker. ”Om jag tar mig igenom den så lär jag mig åtminstone något”, tänker jag.

För mig är en klassiker en berättelse som gjort sig förtjänt av att få finnas kvar. Något som lämnat spår i samhället och kulturen. Dels så speglar klassiker den tid de är skrivna i, dels lär man sig även mycket om samtiden och vad vissa uttryck och idéer kommer ifrån. I George Orwells 1984 (som han skrev 1948) myntas uttrycket ”storebror ser dig”, vilket även är ursprunget till namnet på reality-serien Big Brother. Utan Thomas Mores Utopia (1516) skulle vi inte använda ordet ”utopi” för en perfekt men ouppnåelig värld.

Homeros Iliaden och Odysséen (cirka år 700 före Kristus), om händelserna kring det trojanska kriget under antiken, läses fortfarande. Utan dessa superklassiker skulle vi antagligen inte kalla vissa datavirus för ”trojaner” – efter den trojanska hästen som hjälpte grekerna att inta Troja.

Men att påbörja en klassiker kan kännas tungt. Lite som en skoluppgift. Språket är ibland ålderdomligt, särskilt om översättningen är gammal. I vissa utgåvor har förlagen tryckt in för mycket text på varje sida. En del av de billiga pocketversionerna är fula och känns trista. Inte alls så där aptitliga som nya, snygga böcker kan se ut. Jobbigast av allt är när man inte tar sig igenom en bok man börjat på. Då känns det som att boken vunnit.

Men jag har ett banalt fast effektivt knep som fick mig att börja läsa mer över huvud taget. Jag väljer oftast korta klassiker. Och många av världslitteraturens kända verk är faktiskt tunnare än vad man kan tro. Dessutom är de ofta inte så svårlästa när man väl kommer i gång.

Sju klassiker under 150 sidor

 

 

 

 

Mörkrets hjärta (1902)
Joseph Conrad
En resa in i det koloniala Afrika och en berättelse om mörkret i människan. Förlaga till filmen Apocalypse now från 1979.

 

 

 

 

Älskaren (1984)
Marguerite Duras
En ung kvinna inleder en sexuell relation med en äldre man i det koloniala Indokina.

 

 

 

 

Dr Jekyll och Mr Hyde (1886)
Robert Louis Stevenson
En skräckklassiker som utforskar vilka drag som skiljer människa och monster.

 

 

 

 

Möss och människor (1937)
John Steinbeck
En tragisk historia om två migrantarbetares hårda liv och deras vänskap i depressionens USA.

 

 

 

 

Djurens gård (1945)
George Orwell
En kritik av stalinismen i form av en satirisk fabel.

 

 

 

 

Näsan (1836)
Nikolaj Gogol
Absurd kortnovell där en man blir av med sin näsa, varpå näsan börjar leva ett eget och mer framgångsrikt liv än sin tidigare ägare. Många skratt utlovas!

 

 

 

 

Förvandlingen (1915)
Franz Kafka
Boken har kallats världens bästa novell och handlar om en man som en dag vaknar förvandlad till en skalbagge.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.