Spionförfattaren som själv var agent
John le Carrés romaner är lika vindlande och snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer underrättelseagenten George Smiley genom decennierna.
Klassikertips.Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.
Jag lärde mig läsa ganska sent, eller bland de sista i min klass i alla fall. Det var svårt, men jag ville ändå gärna läsa. Och de där första åren av kämpande med text har präglat hela mitt förhållande till böcker.
Eftersom det länge var en ansträngning för mig att ta mig igenom en bok beslutade jag mig tidigt för att aldrig slösa tid och kraft på litteratur som inte gav mig något extra. Jag väljer fortfarande nästan alltid en klassiker. ”Om jag tar mig igenom den så lär jag mig åtminstone något”, tänker jag.
För mig är en klassiker en berättelse som gjort sig förtjänt av att få finnas kvar. Något som lämnat spår i samhället och kulturen. Dels så speglar klassiker den tid de är skrivna i, dels lär man sig även mycket om samtiden och vad vissa uttryck och idéer kommer ifrån. I George Orwells 1984 (som han skrev 1948) myntas uttrycket ”storebror ser dig”, vilket även är ursprunget till namnet på reality-serien Big Brother. Utan Thomas Mores Utopia (1516) skulle vi inte använda ordet ”utopi” för en perfekt men ouppnåelig värld.
Homeros Iliaden och Odysséen (cirka år 700 före Kristus), om händelserna kring det trojanska kriget under antiken, läses fortfarande. Utan dessa superklassiker skulle vi antagligen inte kalla vissa datavirus för ”trojaner” – efter den trojanska hästen som hjälpte grekerna att inta Troja.
Men att påbörja en klassiker kan kännas tungt. Lite som en skoluppgift. Språket är ibland ålderdomligt, särskilt om översättningen är gammal. I vissa utgåvor har förlagen tryckt in för mycket text på varje sida. En del av de billiga pocketversionerna är fula och känns trista. Inte alls så där aptitliga som nya, snygga böcker kan se ut. Jobbigast av allt är när man inte tar sig igenom en bok man börjat på. Då känns det som att boken vunnit.
Men jag har ett banalt fast effektivt knep som fick mig att börja läsa mer över huvud taget. Jag väljer oftast korta klassiker. Och många av världslitteraturens kända verk är faktiskt tunnare än vad man kan tro. Dessutom är de ofta inte så svårlästa när man väl kommer i gång.
Sju klassiker under 150 sidor
Mörkrets hjärta (1902)
Joseph Conrad
En resa in i det koloniala Afrika och en berättelse om mörkret i människan. Förlaga till filmen Apocalypse now från 1979.
Älskaren (1984)
Marguerite Duras
En ung kvinna inleder en sexuell relation med en äldre man i det koloniala Indokina.
Dr Jekyll och Mr Hyde (1886)
Robert Louis Stevenson
En skräckklassiker som utforskar vilka drag som skiljer människa och monster.
Möss och människor (1937)
John Steinbeck
En tragisk historia om två migrantarbetares hårda liv och deras vänskap i depressionens USA.
Djurens gård (1945)
George Orwell
En kritik av stalinismen i form av en satirisk fabel.
Näsan (1836)
Nikolaj Gogol
Absurd kortnovell där en man blir av med sin näsa, varpå näsan börjar leva ett eget och mer framgångsrikt liv än sin tidigare ägare. Många skratt utlovas!
Förvandlingen (1915)
Franz Kafka
Boken har kallats världens bästa novell och handlar om en man som en dag vaknar förvandlad till en skalbagge.
