Industriarbetarnas tidning

Rapport: tjänstemännen drar ifrån

10 april, 2018

Skrivet av

Industrins lönemärke har satts för lågt och det har lett till ökade klyftor, enligt en rapport från LO-förbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys. Slutsatserna sågas totalt av kritikerna.

Industriavtalet

Industriavtalet tecknades första gången 1997. Det är ett avtal mellan Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Unionen, Sveriges Ingenjörer) och deras arbetsgivare i industrin.

6F

6F består av LO-förbunden Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Seko och Fastighets

För ett drygt år sedan gick fackförbunden inom 6F ut med att man skulle utreda om det fanns något alternativ till industriavtalet, som nu är det sätt som löner sätts på arbetsmarknaden. Syftet var att minska klyftor och få mer jämställda löner.

Läs också: Hyllat och omstritt industriavtal fyller 20

Nu kommer den första rapporten i utredningen, författad av förre LO-ekonomen Mats Morin. Den siktar in sig på skillnaderna i löneökningstakt mellan tjänstemän och arbetare.

Rapportens slutsats är att industrins ”märke” ofta har satts för lågt i förhållande till det löneutrymme som finns. Tjänstemännen har därefter lyckats få ut högre löneökningar i lokala förhandlingar, medan arbetare ofta blivit utan. Därför har tjänstemännens löner ökat snabbare än arbetarnas under den tid industriavtalet funnits.

I synnerhet gäller det avtalsrörelserna 1998, 2001 och 2010. Hade, enligt Mats Morin, märket de åren satts i takt med löneutrymmet skulle arbetare haft 1300 mer i månadslön i dag.

När rapporten presenterades på ett seminarium på tisdagen var kritikerna inte nådiga. Livsmedelsarbetarförbundets ordförande Eva Gouvelin kallade rapporten ”enögd”. ”Stora betänkligheter” hade Sveriges ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand, medan Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe rätt och slätt sa att rapporten var ”väldigt dålig”.

Störta kritiken handlade om sättet att räkna. Ska till exempel tjänstemännens ökade insättningar av tjänstepension räknas? Vilken lönestatistik ska användas? Är det verkligen rätt att säga att ”löneutrymmet” är samma sak som de faktiska löneökningar som blev?

Samtliga kritiker är själva undertecknare av industriavtalet. I grunden handlar diskussionen därför kanske inte så mycket om räknemetoder som om principer hur lönerna ska sättas.

Eva Gouvelin på Livs menade att deras beräkningar visade på att det varit förhållandevis lika löneökningstakt för arbetare och tjänstemän. Om utfallet av industriavtalet sa hon:

– Vi är nöjda.

Ulrika Lindstrand på Sveriges Ingenjörer pekade att deras medlemmar står för innovation som är nödvändig för Sverige och att det råder brist på teknisk kompetens. Utveckling på jobbet bör synas i lönekuvertet.

– Vi tycker faktiskt inte att arbetare och tjänstemän ska ha samma löneökningstakt.

Anders Weihe på Teknikföretagen tyckte att löneökningstakten överlag har varit för hög. Han pekade på att många industriarbetarjobb försvunnit under perioden.

– Hade vi ökat lönerna mindre hade vi inte tappat lika många jobb.

Han ifrågasatte också rapportens utgångspunkt att det skulle finnas ett samhällsekonomiskt löneutrymme som går att slå fast i förväg.

– Det är fiktion.

Mikael Johansson, ordförande för Målarna, som ingår i 6F, var den enda i panelen som inte var kritisk till rapporten. Han pekade på att det är ett mål för LO att minska löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän.

– Vi ser det som ett problem att klyftorna ökar.

Han hör till dem som velat lyfta diskussionerna om industriavtalet, och de lär fortsätta under det närmaste dryga året med flera rapporter från 6F.

– Att vi tycker olika är ingen katastrof, sa han.

– Det vore mer oroande om vi var överens, fyllde Anders Weihe i.

2 kommentarer till “Rapport: tjänstemännen drar ifrån

  • Inte nog med att lönemärket har satts för lågt vid de senaste avtalen. Man har inte ens hållit fast vid det ”märke” som satts inför avtalsrörelsen. Samma förbund har gång efter gång skrivit på några timmar innan det gamla avtalet löpt ut, för de ser som sin uppgift att ”sätta märket”, detta trots att industrin ökar sin produktion år efter år.
    Det senaste 3-års avtalet fick arbetsgivarna i stort sett gratis. Resultatet blev ökade vinster som arbetsgivarna får på sitt konto samt mer i lön till en del av tjänstemännen.

  • Enligt en expert på KI går 38 % av BNP till vinst. Resten till lön. 32 %-enheter går tillbaka till investeringar i arbete o produktion. 6%-enheter går in i finansiella sektorn. Betyder rimligen att medelinkomsttagaren går miste om ca 30 000 skr brutto per år. Märket ligger nästan 10 % för lågt.

Lämna ett svar till Hans-Erik Persso Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Volvo­anställda får engångsbelopp 

Jobbar du hos någon av de stora biltillverkarna hör du till ”vinnarna” i de lokala löneförhandlingarna – i alla fall jämfört med andra.

Klart: Här är Pappers nya avtal

Klart: Här är Pappers nya avtal

Efter intensiva förhandlingar har nu även Pappers och Industriarbetsgivarna enats om ett avtal. ”Vi är mycket nöjda”, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Varför ska industrin gå först?

Varför ska industrin gå först?

Industrins fack och arbetsgivare gör alltid upp först. De sätter lönen och alla andra följer efter. Varför är det så?

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.