Därför måste vi lära av Kinas industripolitik
Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.
Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
KRÖNIKAVad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?
Näthandelsjätten Amazon har patenterat ett armband som spårar lagerarbetares rörelser och ger direkt feedback till bäraren när denne råkar ta fel paket. För många, inklusive mig själv, låter ett armband som petar på min handled när jag gör minsta fel på jobbet som en Orwellsk mardröm. Men tänk om samma armband minskar risken för förslitningsskador, ett av industrins stora arbetsmiljöproblem, genom att coacha till bättre rörelsemönster? Svensk teknik för sådant finns redan, och används framgångsrikt av skidåkare och löpare.
Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsbegrepp för olika sätt att låta teknik utföra uppgifter som tidigare krävt mänsklig intelligens. Att tolka bilder, översätta språk eller fatta beslut, exempelvis. Redan i dag använder vi AI till att exempelvis analysera röntgenplåtar, bedöma kreditvärdighet och att skriva sport- och nyhetsreferat. Vi diskuterar nu hur samhället påverkas när sådan teknik också kör lastbil eller undervisar skolelever. Men hur kommer artificiell intelligens att påverka arbetsmiljön för oss människor?
Det är lätt att ge exempel som väcker känslor omkring vad teknik borde eller inte borde användas till. Att ge tydliga svar på vad som är rimliga avvägningar mellan personlig integritet, produktivitet och samhällsnytta, är svårare.
Jag önskar att fler av de organisationer som börjar använda AI för att analysera data först tänker över hur de kan stärka individen. Som individ kan jag ha stor nytta av analyser som finns om mig för att bättre förstå min prestation eller mina behov. Andra kan ha nytta av data där jag finns med som en i en stor mängd personer – utan att min integritet äventyras.
Vi vet också att vi inte kan se alla konsekvenser med tekniken i förväg, men att vi behöver använda den ändå. Därför behöver vi ta riskerna med AI på allvar, och införa systematisk utvärdering av hur data och algoritmer används i våra organisationer, och vilka konsekvenserna blir för individer, företag och samhälle. Det är inget konstigt. Det elektrifierade industrialiserade samhället fick andra sårbarheter än jordbrukssamhället, och samma sak gäller nu. Men i analysen av balansen mellan nytta och kostnad i den digitala utvecklingen är de anställdas upplevelse central.
Är framtiden en värld där digitala coacher och medarbetare stöttar oss i vår strävan efter bättre livsvillkor i bättre, hållbara samhällen? Jag tror det. Används AI i framtiden på sätt som kontrollerar och manipulerar människor? Antagligen det också. Om våra barn ska tacka oss i framtiden, måste alla ta ett ansvar för att både bejaka teknisk utveckling och hantera utmaningarna på vägen.
Darja Isaksson är entreprenör, föreläsare och opinionsbildare.