Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Tekniken kan ge bättre arbetsmiljö”

19 april, 2018

Darja Isaksson är entreprenör, föreläsare och opinionsbildare.

KRÖNIKAVad ska man tycka om ett armband som kan övervaka dig men också förebygga förslitning?

Näthandelsjätten Amazon har patenterat ett armband som spårar lagerarbetares rörelser och ger direkt feedback till bäraren när denne råkar ta fel paket. För många, inklusive mig själv, låter ett armband som petar på min handled när jag gör minsta fel på jobbet som en Orwellsk mardröm. Men tänk om samma armband minskar risken för förslitningsskador, ett av industrins stora arbetsmiljöproblem, genom att coacha till bättre rörelsemönster? Svensk teknik för sådant finns redan, och används framgångsrikt av skidåkare och löpare.

Artificiell intelligens (AI) är ett samlingsbegrepp för olika sätt att låta teknik utföra uppgifter som tidigare krävt mänsklig intelligens. Att tolka bilder, översätta språk eller fatta beslut, exempelvis. Redan i dag använder vi AI till att exempelvis analysera röntgenplåtar, bedöma kreditvärdighet och att skriva sport- och nyhetsreferat. Vi diskuterar nu hur samhället påverkas när sådan teknik också kör lastbil eller undervisar skolelever. Men hur kommer artificiell intelligens att påverka arbetsmiljön för oss människor?

Det är lätt att ge exempel som väcker känslor omkring vad teknik borde eller inte borde användas till. Att ge tydliga svar på vad som är rimliga avvägningar mellan personlig integritet, produktivitet och samhällsnytta, är svårare.

Jag önskar att fler av de organisationer som börjar använda AI för att analysera data först tänker över hur de kan stärka individen. Som individ kan jag ha stor nytta av analyser som finns om mig för att bättre förstå min prestation eller mina behov. Andra kan ha nytta av data där jag finns med som en i en stor mängd personer – utan att min integritet äventyras.

Vi vet också att vi inte kan se alla konsekvenser med tekniken i förväg, men att vi behöver använda den ändå. Därför behöver vi ta riskerna med AI på allvar, och införa systematisk utvärdering av hur data och algoritmer används i våra organisationer, och vilka konsekvenserna blir för individer, företag och samhälle. Det är inget konstigt. Det elektrifierade industrialiserade samhället fick andra sårbarheter än jordbrukssamhället, och samma sak gäller nu. Men i analysen av balansen mellan nytta och kostnad i den digitala utvecklingen är de anställdas upplevelse central.

Är framtiden en värld där digitala coacher och medarbetare stöttar oss i vår strävan efter bättre livsvillkor i bättre, hållbara samhällen? Jag tror det. Används AI i framtiden på sätt som kontrollerar och manipulerar människor? Antagligen det också. Om våra barn ska tacka oss i framtiden, måste alla ta ett ansvar för att både bejaka teknisk utveckling och hantera utmaningarna på vägen.

Darja Isaksson är entreprenör, föreläsare och opinionsbildare.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Därför måste vi lära av Kinas industripolitik

Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.

Vi är på väg in i ett nytt läge

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

Amazon är arbetslivets skräckexempel

När allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Tacka f-n för att vi är olönsamma

Tacka f-n för att vi är olönsamma

”Vi ställs mot maskinerna och förväntas att vara lika effektiva, lönsamma och till samma låga kostnad. Robotarna måste betala skatt som alla andra på de jobb som utförs. Det finns säkert redan färdiga algoritmer för detta”, skriver DA-läsaren Kjell Dahlén.

”Digitali­seringen är inget kafferep”

”Digitali­seringen är inget kafferep”

Teknikskiftet som sker nu kommer att kräva ett starkt folkligt engagemang, inte minst på arbetsmarknaden. Men lyckas vi hålla ihop kan det bli riktigt bra.

Är vi redo för den nya tiden?

Är vi redo för den nya tiden?

”Oavsett om det handlar om smarta algoritmer, artificiell intelligens eller något ännu okläckt måste vi klura ut hur vi ska bygga det nya samhället”, skriver Daniel Mathisen i en spaning inför det nya året.

”Robotiseringen kommer att underlätta”

”Robotiseringen kommer att underlätta”

Dagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

”Pappers­industrin är en framtidsbransch”

Framtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.