Industriarbetarnas tidning
5 april, 2018
Skrivet av Marie Edholm
ArbetslyckaDagen efter att utbildningen i Eksjö var klar hade Iyad Ben Khadra jobb på ett trähusföretag. Men han är inget undantag. Här får nästan alla jobb efter utbildningen.
– Fredrik! Min bror. Iyad Ben Khadra kommer gående med stora kliv och slår armarna om Fredrik Johansson.
De lärde känna varandra förra året på arbetsmarknadsutbildningen i industriellt trähusbyggande, som stiftelsen Träcentrum driver i Eksjö. Fredrik Johansson är ansvarig för utbildningen.
”Mina kompisar rådde mig att gå den här utbildningen. Jag har haft tur som har träffat Fredrik. Min bror.”
Fabriken där Iyad Ben Khadra jobbar invigdes av Eksjöhus för bara några månader sedan. Än så länge är det rätt tomt i den stora produktionshallen, men när allt är på plats ska runt 80 anställda bygga 250 modulhus här varje år.
I dag är de runt tio anställda som trimmar in och bygger upp produktionen bit för bit. Det passar Iyad Ben Khadra perfekt.
– Jag vill börja från noll i fabriken, vara med från början.
– Mina kompisar rådde mig att gå den här utbildningen. Jag har haft tur som har träffat Fredrik. Min bror, säger han och klappar om honom igen.
Han är palestinier, men född och uppvuxen i Syrien. Där drev han två företag – ett fastighetsmäkleri och en möbel- och inredningsfirma. För fyra år sedan kom han och familjen till Sverige. Hans fru fick jobb som gymnasielärare, men själv tvingades han släppa sina planer på att fortsätta som mäklare. Det krävde studier på universitetet, trots att han redan läst flera år i Syrien.
Träcentrum i Nässjö driver flera olika utbildningar för att förse träindustrin med utbildad arbetskraft. Arbetsmarknads-
utbildningen i närliggande Eksjö är ganska ny, och togs fram för att passa just det industriella trähusbyggandet, där det mesta av huset byggs färdigt inne på fabriken. Utbildningen är också anpassad efter att nästan alla elever är nya i Sverige.
– Vi har svenska elever också. De kan hoppa över vissa moment, men får mer av något annat som de behöver, säger Fredrik Johansson.
”Jag kände igen verktygen och materialen, jag visste hur vägg- och golvlinjen fungerade, visste vad takkassett och bjälklag är och kunde köra en travers.”
Ryktet om Träcentrums utbildningar har spridit sig. Senast var över 60 personer intresserade av de 20 platser som fanns i Eksjö. Nästan alla får jobb direkt efter utbildningen, ofta på företaget där de har sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL).
Iyad Ben Khadra gjorde APL på Hjältevadshus.
– Efter fyra dagar frågade de om jag ville bli anställd. Men jag ville göra klart praktiken först.
Att de ville anställa tror han beror på att de märkte att han hade lärt sig vad som krävs.
– Jag kände igen verktygen och materialen, jag visste hur vägg- och golvlinjen fungerade, visste vad takkassett och bjälklag är och kunde köra en travers.
Dagen efter praktiken anställdes han på Hjältevadshus. Men sedan sökte han sig till Eksjöhus och den alldeles nya husfabriken. Från skolan som ligger tvärs över gatan hade han sett den växa fram.
– Jag såg när de tog det första spadtaget. Jag ville hit redan då.
Fredrik Johansson har jobbat både i produktionen och som produktionsledare på Myresjöhus. När Träcentrum behövde en ansvarig för den nya utbildningen i Eksjö sökte han sig dit.
– Utbildningen är skräddarsydd efter behoven
i husbranschen och vad de vill att eleverna ska kunna.
De flesta som går här har kommit till Sverige de senaste åren. Jag är inte orolig för deras yrkeskunskaper när de går ut. Däremot för att de kan ha svårt att förstå det sociala samspelet på en arbetsplats.
Därför känns det tryggt att vi har Carl Karam som fungerar som en bro mellan företagarna och eleverna. Han talar arabiska och lär dem de oskrivna reglerna som kan vara svåra för dem att själva förstå. Det ingår i utbildningen, säger Fredrik Johansson.
Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).
På Smålandsvillan i Vrigstad monteras det för fullt och allt verkar flyta på. Men skenet bedrar. Ägaren varslade häromveckan om uppsägning av 70 personer.
En läsare vill söka ledigt för studier, och undrar om hen bör ansöka varje termin. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.
Det är på golvet man lär sig. Det vet eleverna Martin Gunnarsson och Josua Mattsson på Rottneros sulfatfabrik i Vallvik – två snart färdigutbildade processoperatörer.
Trä- och möbelindustrin behöver rekrytera nästan 5000 nya yrkesarbetare de närmsta åren. Gymnasieeleverna på Tau Learning i Malmö är eftertraktade.
Kan man verkligen skaffa truckkort på bara ett par timmar? DA tog reda på det.
August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.
Jag är delvis tjänstledig på grund av studier, men jobbar tolv timmar i veckan. Min arbetsgivare schemalägger mig på mina skoltider trots att jag säger att det inte fungerar för mig. Får hon göra så?
Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.
I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.
Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.
Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?
På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.
En bransch som marknadsför hållbarhet måste ändå anse att hållbarheten också ska gälla de anställda, skriver Lars Wåhlstedt på Pappers.
Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.
På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.
Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.
