Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Inträdesjobben är inte lösningen

25 maj, 2018

Skrivet av

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Krönika.Det är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

Moderaterna är just nu skitförbannade på LO-förbunden. De menar att facket ljuger om deras förslag om inträdesjobb. Facket påstår att det är lönesänkarpolitik, borgarna påstår att ingen kommer att få sänkt lön. 

Hur hänger detta ihop? Häng med här.

Alliansen har alltså sagt att om de vinner valet kommer de att införa en anställningsform som kallas inträdesjobb. Då skulle nyanlända och unga upp till 23 år få jobb till 70 procent av avtalens ingångs-löner. 

Låt oss ta träindustriavtalet som exempel. Lägsta lön för en vuxen arbetare är i dag drygt 22 000 kr/mån. Men Alliansens förslag har ett tak på 21 000 kronor, vilket innebär att en vuxen arbetare i träindustrin skulle jobba för 14 700 kronor i månaden (70 procent av 21 000). I reda pengar handlar det om drygt 7 000 kronor mindre än vår lägstalön. Samma jobb fast lägre lön. Är det lönesänkarpolitik? Det är upp till dig att avgöra.

Borgarna säger då till sitt försvar att det är ingen som faktiskt får sänkt lön eftersom det är nya människor som ska in på arbetsplatsen, de som redan har ett jobb berörs inte. 

Det är ett argument som kan komma endast från någon som inte har någon närmare kunskap om arbetsmarknadens mekanismer. Av erfarenhet vet vi i facket att det är viktigt att hålla uppe ingångslönerna. Det är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på, men det är minst lika viktigt att inte få en lönepress nedåt på hela avtalsområdet.

Alliansens förslag är ju snarare ett tak som inskränker parternas rätt att träffa avtal om lön. Det är en modell jag inte känner igen från någonstans.”

En ytterligare aspekt på detta är att det är arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som sätter pris på ett arbete. Skulle Alliansen införa inträdesjobb är det en kraftig omsvängning i den svenska arbetsmarknadsmodellen som på sikt kan få oöverskådliga effekter. Runt om i världen är det vanligt förekommande att det finns lagstiftning om ingångslöner. En minimilagstiftning. Det har vi kunnat hålla borta i Sverige eftersom vi har starka kollektivavtal. Alliansens förslag är ju snarare ett tak som inskränker parternas rätt att träffa avtal om lön. Det är en modell jag inte känner igen från någonstans. 

Det är i det ljuset man ska se de avtal som träffats på arbetsmarknaden, bland annat yrkesintroduktionsavtal och etableringsjobb. Där har parterna själva gjort avvägning i förhållande till avtalens ingångslöner och samtidigt tagit in utbildningsinslag i avtalen.

Återigen till grundfrågan: Ljuger facket när vi anklagar Alliansen för lönesänkarpolitik? Nej.

Bör vi som löntagare hålla Alliansen borta från regeringsmakten? Ja.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Är det här verkligen liberal politik?

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Vad är prislappen för folkhälsa?

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu måste vi stå upp för varandra

Nu måste vi stå upp för varandra

”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Rösta inte fram sämre villkor!

”Vi kan inte blunda för vilka konsekvenser ett regeringsskifte kan få för arbetslivet”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Bra arbetsmiljö ingen självklarhet

”Många av GS medlemmar får vika ner sig innan 65-årsdagen på grund av kroppens utslitning”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

För högern går sänkt skatt alltid först

Den stora skiljelinjen i svensk politik handlar om vad som är en rimlig trygghet för medborgarna. Och här har Sverigedemokraterna tydligt visat var de står.

Demokratin behöver framtidstro

Demokratin behöver framtidstro

När demokratiska institutioner misslyckas med att ingjuta framtidstro växer efterfrågan på auktoritär politik.

Vi har råd med framtidstro

Sverige behöver satsa på bostadsbyggande, infrastruktur och utbildning. Det är investeringar för framtiden.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.