Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Pensionsåldern är en klassfråga

28 maj, 2018

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör.

Ledare Många industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån.

Pensionerna kan bli en het valfråga. Socialdemokraterna har lovat en höjning på omkring 600 kronor i månaden till 1,2 miljoner pensionärer. Det är på tiden att pensionerna höjs. Sverige har flest fattigpensionärer i en nordisk jämförelse. Var sjätte svensk pensionär räknas som fattig. Häri ligger en grogrund till den växande missnöjespopulism som göder partier som Sverigedemokraterna.

Socialminister Annika Strandhäll har bestämt sig för att restaurera pensionssystemet och den parlamentariska pensionsgruppen kom nyligen överens om att skapa långsiktigt höjda och trygga pensioner.

En av de stora utmaningarna handlar om att vi lever allt längre. Pensionssystemet är inte anpassat för en åldrande befolkning. Svaret brukat heta att vi måste arbeta längre. Pensionsgruppen föreslår just höjd pensionsålder.

Idén om att vi ska arbeta längre är dock blind för den uppenbara orättvisa som råder på arbetsmarknaden mellan tjänstemän och arbetare. När beslutsfattarna konstaterar att vi börjar arbeta allt senare i livet stämmer det generellt. Den så kallade etableringsåldern var 20 år 1989 och har ökat till 28 år 2016.

Men många inom arbetaryrkena börjar mycket tidigare, ofta direkt efter gymnasiet och en hel del redan efter grundskolan. I vårt reportage visar det sig att både män och kvinnor inom industrin har börjat där redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är faktiskt ett hån. De bidrar till pensionssystemet under längre tid än tjänstemännen.

Läs också: Hur långt är ett arbetsliv?

Här finns också problemet med att den kollektivavtalade tjänstepensionen inte börjar intjänas förrän man fyllt 25 år. Det innebär att många kan arbeta flera år utan att tjäna en krona i tjänstepension. Det slår mot de unga i industrin. Här måste facken bekämpa orättvisan.

Vi vet att medellivslängden skiljer sig mellan hög- och lågutbildade. Många arbetare slits dessutom ut i förtid på grund av tunga och ohälsosamma arbetsmiljöer. Pensionsfrågan hör ihop med arbetsmiljö och arbetsorganisation.

Debatten om pensionsåldern måste fördjupas. Det är dags att ställa frågan om när vi började jobba, inte bara när vi tänker sluta. Den som börjar jobba tidigt i livet bör rimligen kunna gå i pension tidigare. Att höja en industriarbetares pensionsålder lika mycket som en tjänstemans är orättvist.

Kanske är det dags att individualisera pensionssystemet? Att bara konstatera att vi behöver arbeta längre duger inte. Pensionsåldern är en klassfråga.

2 kommentarer till “Pensionsåldern är en klassfråga

  • Är det en klassfråga om man har jobbat 40 år och får ut 833kr mer än den som inte har jobbat alls?
    En sak är säker, det är ett galet system som måste göras om till betydligt mer förmån för dom som jobbar.

  • Jag håller med dig att det inte är ett rättvist system.
    Tycker det borde vara skälv klart att man ska få tjänstepension från förstakronan som man har jobbat ihop.
    Då menar jag även sommarjobb.
    Men man måste ju även höja insättningen med några % så att det märks att man har jobbat hela livet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Så blir pensionen mer rättvis”

”Så blir pensionen mer rättvis”

De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetarrörelsen behöver sin historia

Strax före jul kom ett dystert besked: Arbetarrörelsens arkiv, ARAB måste skära ned kraftigt på bemanningen. Framförallt kommer tjänsterna på själva biblioteket att skäras ned. ARAB låg tidigare i anslutning till LO-borgen men har under de senaste tio åren legat ute i Huddinge, nära Södertörns högskola. Tyvärr har arkivet under en längre tid dragits med […]

Liberaler och rödgröna måste bilda allians

”Kampen mot nationalkonservatismen måste fortsätta både här hemma och i EU”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Prata politik utanför parlamentet

Helle Klein om Reformisterna och reaktionerna på S högersväng i regeringsbildningen.

Tänk efter nu, Vänsterpartiet

Just som Liberalerna beslutade att släppa fram en Löfven-regering ryktades det att Vänsterpartiet kan tänka sig att rösta nej. Det vore verkligen sensationellt och mycket olyckligt. Ilskan inom Vänsterpartiet är fullt förståelig. Mittenöverenskommelsens formulering om att V inte ska få något inflytande över den politiska inriktningen under den kommande mandatperioden är idiotisk och onödig. Den […]

Politik i besvikelsens epok

”Viljan att ta ansvar för landet har drivit Stefan Löfvens kompromissvilja långt. För långt i vissa stycken kan man på goda grunder tycka. Men vad hade varit alternativet?” skriver Helle Klein.

Fira demokratin och lär av historien

”Demokratin kan aldrig tas för given utan måste alltid värnas om och om igen. Måtte liberaler och socialdemokrater än en gång visa prov på den modiga samarbetsviljan”, skriver Helle Klein.

Centerns dogmatism är skadlig

”Hur Annie Lööf nu tänker sig fortsättningen är en gåta. Hon har målat in sig i alla hörn som går att måla in sig”, skriver Helle Klein i bloggen.

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.