Industriarbetarnas tidning

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

16 maj, 2018

Skrivet av

De nya smarta robotarna hotar inte jobben i industrin. Människan ersätts inte, däremot blir  industriarbetet roligare, tror robotforskaren Erik Billing vid Skövde högskola.

– Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala, säger han.

I dag används mest traditionella industrirobotar inlåsta i bur. Den nya generationens så kallade kollaborativa robotar kan i stället samarbeta med människor med hjälp av sensorer och avancerad mjukvara.

– Utvecklingen är definitivt på gång. De kollaborativa robotarna har ju funnits ett par år. Men ingen vet riktigt exakt hur de ska användas, säger Erik Billing under den pågående  automationsmässan på Elmia i  Jönköping.

Det är där forskningsprojektet, som han deltar i, kommer in i bilden. Här möts psykologi och datavetenskap just för att kunna utrusta roboten med en social sida. Om robot och människa ska kunna jobba tillsammans så måste roboten kunna läsa av människan,  kunna se människan i ögonen, tolka gester och förstå vad den mänskliga arbetskamraten är på väg att göra.

Den dag då människan och den kollaborativa roboten jobbar sida vid sida kommer industriarbetet att förändras, tror Erik Billing.  Men det innebär inte att operatören försvinner.

– Nej det här handlar inte om att ta bort människan ur produktionen utan snarare att få in människan i produktionen på ett tajtare sätt. Man håller i saker tillsammans med roboten och roboten förstår vad du som människa är på väg att göra. Operatörerna ska inte isoleras från tillverkningen, tvärtom.

Med kollaborativa robotar tror Erik Billing att arbetsuppgifterna blir mindre repetitiva och monotona och att ergonomin förbättras. Han tror också att den psykosociala arbetsmiljön blir bättre.

– Javisst, jobbet kan bli roligare. Många industrier har svårt att behålla folk. När det är goda tider och går bra för företagen rekryteras många ungdomar. Men de slutar ofta när de har jobbat ett tag eftersom de tycker att jobbet är för påfrestande.  Kan vi med hjälp av robotar förändra den arbetssituationen så har företagen stärkt sin konkurrenskraft.

Erik Billing tror att de kollaborativa robotarna kommer att bli särskilt attraktiva för de mindre företagen.

– Ja särskilt där man tillverkar i korta serier och ofta behöver förändra sin produktionsprocess. Då är de här kollaborativa mer flexibla att jobba med jämfört med en stor robot instängd i en bur och som ska programmeras i detalj.

Forskningsprojektet AIR, om interaktiva autonoma system, leds av Erik Billing och andra forskare vid Högskolan i Skövde och genomförs i samverkan med forskningsinstitutet RISE, Örebro Universitet och Högskolan i Halmstad.

– Vi har en lång väg att gå när det gäller att få till det tajta samarbetet mellan robot och människa. Vi vet inte heller inte riktigt hur stark den kollaborativa trenden blir. Men de kommer i vilket fall inte att ersätta varken alla operatörer eller traditionella industrirobotar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Fredagsdansen

nyttig robot tar danspaus. Stora Robotdagen, arrangerad av bland annat Dagens Arbete, blev en publiksuccé. Mellan de högklassiga föredragen visade också en av världens modernaste robotar upp sina konster. Se filmen gjord av vår fotograf Sanna Källdén.

Heldag om robotiseringen

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. ”Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den”, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

När tar robotarna över?

När tar robotarna över?

När blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

”Maskinerna ska anpassa sig till oss”

”Maskinerna ska anpassa sig till oss”

Jobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Skilda världar

Skilda världar

Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

Nu är roboten en i gänget

Nu är roboten en i gänget

Robotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning.

Den automatiska revolutionen

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar är på väg in i industrin. Smartare, smidigare och billigare. De tar plats bredvid dig på bandet. De tar gamla jobb – men kan de också skapa nya?

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.