Järvklo tar makten i VW:s världsfack

Johan Järvklo blir en av de mäktigaste fackföreningsledarna i världen. I dag utses han till generalsekreterare i Volkswagens världsfack.

De senaste tio åren har Johan Järvklo varit ordförande för Scania verkstadsklubb i Södertälje med 4 040 medlemmar. Från och med augusti kommer han att veckopendla mellan bostaden i Järna och huvudkontoret i Wolfsburg. Där ska han som den förste icke-tyske generalsekreteraren företräda 648 000 VW-anställda globalt.

– Naturligtvis mycket hedrande men samtidigt lite läskigt. Det är ju en stor organisation med många olika kulturer och traditioner att försöka samordna.

Vad gör ett världsfack?

– Hanterar alla möjliga sorts frågor, högt och lågt. Arbetar fram nya ramavtal för exempelvis inflytande för de anställda, är med och utarbetar strategier för företaget, hur vi på bästa sätt fyller fabrikerna med produktion.

Viktigaste frågan att driva?

– Medbestämmande och stärkt inflytande. Sedan måste man få folk att kämpa för sina rättigheter. Svårigheten är att det ser så olika ut i olika länder och framförallt mellan olika världsdelar. Det blir en utmaning att försöka samordna alla de viljor som finns.

Vad kommer du mest att sakna från Scania?

– Arbetskamraterna. Vi har varit ett bra gäng med en familjär stämning som man känner sig hemma i. Ser folk att man behöver en kram då får man det.

Det lär du inte få i Wolfsburg?

– Troligtvis inte.

Johan Järvklo började jobba på Scania 1995. Då var han 22 år och tog plats på motorverkstan där han fräste topplock.

– Ingen frågade om jag ville vara med i facket. Till slut gick jag in på fackexpedition och frågade: Vill ni inte ha med mig?

Det hände inte så mycket men han gav sig inte.  Snart stod ynglingen från motorverkstaden inne på expeditionen igen.

– Jag var nog rätt irriterad då och frågade nåt i stilen med ”gör ni ingenting på det här stället”. Då fick jag frågan: Vill du gå på kurs?

På den vägen är det. Nu tar vice ordföranden Michael ”Stålis” Lyngsie över ordförandeklubban i verkstadsklubben.

Något råd till honom?

– Tänk framåt och fundera på vad som är relevant för våra medlemmar framöver. Jag kan tycka att fackföreningsrörelsen har fastnat i Ådalen 31. Vårt gamla sätt att jobba känns inte alltid relevant för de yngsta. Men frågorna är desamma: mera pengar i fickan och säkrare jobb.

Hur har du själv varit med och moderniserat facket på Scania?

– Vi började jobba på ett annat sätt, närmare medlemmarna. Byggde upp en starkare närvaro ute i grupperna och förde en aktiv dialog med de som var tveksamma till facket. Med tiden fick vi en helt annan organisation och det har gett resultat. Som lägst var bara 68 procent av arbetarna med i facket, idag har vi över 80 procent.

Ditt bästa minne som klubbordförande?

– Oj, det finns många härliga minnen från de här tio åren. De gånger det varit som härligast är nog ändå när jag lyckats hjälpa någon enskild medlem. Sist var det en kvinna som kallade mig för ängel över telefonen.

Till sist: får du en tjänstebil nu?

– Det tror jag inte men nån form av transportmedel behöver jag väl.