”Ska man vara så där klyschig då? Men det är väl egentligen att umgås”Vi frågar några läsare vad som är viktigast med julen.

”Arbetsmiljöbrotten måste ut ur medieskuggan”Helle Klein i ledare om att fler dödas i arbetsplatsolyckor än i gängskjutningar.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick ha jobbet kvar när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

Hoppfullt.När tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Tryckerimoms – vad var det?

Sörmlands Grafiska var ett av många tryckerier som begärde tillbaka så kallad tryckerimoms från Skatteverket. 

Så här gick det till:
  • Efter en dom i EU-domstolen 2010 konstaterade Skatteverket att momsen på tryck av tidningar och böcker varit för hög. I stället för 25 procent borde den ha varit 6 procent.
  • Skattekonsulter rådde tryckerier att begära tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket. Sammanlagt fick de 3,4 miljarder kronor.
  • Många tryckerier behöll pengarna, eftersom skattekonsulterna menade att en lucka i lagen gjorde det möjligt. 
  • Skatteverket krävde ändå kunderna på pengarna. Många kunder stämde sina tryckerier.
  • Högsta domstolen prövade frågan, och slog i december 2015 fast att tryckerierna var skyldiga att betala sina kunder.
DA nummer 10 2014 och nummer 8 2015.

DA nummer 10 2014 och nummer 8 2015.

Oklart resultat

Skatteverket begärde tillbaka 1,9 miljarder kronor via tryckeriernas kunder.  Hur mycket som nu har betalats in kan Skatteverket inte svara på. 

Lång väntan på avslut

Sörmlands grafiskas konkurs är fortfarande inte avslutad. Enligt konkursförvaltaren Mikael Kubu beror det på att flera rättsprocesser ännu pågår:

  • Tingsrätten ska pröva om de tidigare ägarnas vinstutdelning var olovlig. I så fall kan konkursboet begära tillbaka pengar från Circle Printers.
  • I förvaltningsrätten måste flera ärenden som rör tryckerimoms avslutas.

En tisdag i januari 2016 kastade ägarna in handduken. Tryckeriet Sörmlands Grafiska i Katrineholm begärdes i konkurs. För många i branschen var det väntat, och visst hade personalen förstått att företaget länge hade kämpat med ekonomin.

– Det var ingen chock direkt. Alla möten som man gått på … det var aldrig några positiva besked. Men att det gick så mycket back som det gjorde, det visste vi inte, säger Robert Berkovic.

Nu, drygt två år senare, står han med en kaffekopp i handen, lutad över ett ark av nästa nummer av Teknikens Värld. 32 000 exemplar snurrar runt i tryckpressen. 

Robert och kollegan Tobias Sederström ser till att tidningen snart ska nå sina läsare. De har mycket att göra. För inte länge sedan gick de upp från treskift till fyrskift vid den här pressen.

Om det inte vore för en dansk stiftelse, är risken stor att tryckpressarna hade sålts, skeppats utomlands och nära 70 års tryckerihistoria i Katrineholm hade varit över. Vi återkommer till det, men hoppar först 30 år bakåt i tiden. 

Första gången Camilla Lundh träffade de nya ägarna fick hon ett jättebra intryck. ”De hade en plan för oss. De ville köra verksamheten vidare.” Foto: David Lundmark

Första gången Camilla Lundh träffade de nya ägarna fick hon ett jättebra intryck. ”De hade en plan för oss. De ville köra verksamheten vidare.” Foto: David Lundmark

1987 såg Camilla Lundh en jobbannons i tidningen, ringde på den och hade jobb på tryckeriets bokbinderiavdelning veckan därpå. Ett halvår skulle hon stanna, tänkte hon. Nu har hon varit ordförande för tryckeriets fackklubb i 15 år och har sett nya ägare både komma och försvinna: Ett amerikanskt finansbolag, en global tryckerikoncern och så ett nederländskt holdingbolag som bildade den europeiska koncernen Circle Printers.

I årsredovisningen från 2008 skrev Circle Printers att Sörmlands Grafiskas starka position på marknaden gjorde framtidsutsikterna positiva. Men trots att ägarna stoppade in mer pengar, drog ner på personalen och skar i kostnader lyckades de aldrig få verksamheten att gå runt.

I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var.

Camilla Lundh, klubbordförande.

Räddningen – trodde ägarna – kom från EU-domstolen 2010 där en dom ledde till att Skatteverket sänkte momsen på tryckeritjänster i efterhand. Rådgivna av skattekonsulter begärde Sörmlands Grafiska och många andra tryckerier tillbaka moms från staten. Pengar som Sörmlands Grafiska behöll och bokförde som intäkter. Med hjälp av 200 miljoner skattekronor kunde tryckeriet i Katrineholm plötsligt visa upp en vinst.

Några år senare kom kallduschen. Högsta domstolen slog fast att tryckerierna hade gjort fel. Momsen skulle betalas tillbaka. Två veckor senare lämnade Sörmlands Grafiska in sin konkursansökan.

Marie Eriksson har jobbat hela yrkeslivet på tryckeriet, och vågar nu tro på att hon blir kvar ända till pensionen om åtta år. ”De har fått fart på det. Det blir mer och mer jobb.” Foto: David Lundmark

Marie Eriksson har jobbat hela yrkeslivet på tryckeriet, och vågar nu tro på att hon blir kvar ända till pensionen om åtta år. ”De har fått fart på det. Det blir mer och mer jobb.” Foto: David Lundmark

När Camilla Lundh tänker tillbaka på veckorna efter konkursen kan hon inte beskriva dem som annat än fruktansvärda. Tiden stannade liksom av. Allt tycktes hända inuti en glasbubbla. Som ordförande i fackklubben fick hon insyn i arbetet med konkursen.
– I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var. Nu när jag förstår det så tycker jag det är konstigt att vi inte var i konkurs tidigare, säger hon.

Konkursförvaltaren höll produktionen i gång medan han letade efter en köpare.  De som kunde, lämnade tryckeriet. Andra hoppades att någon skulle köpa och driva det vidare.

För Marie Eriksson, som jobbat på Sörmlands Grafiska ända sedan sommarvikariatet 1979, var det en nervös tid.
– Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra om det inte gick att rädda. Vad hittar jag på då? 50 plus och utan utbildning, säger hon och torkar av sina svärtade händer på en trasa.

Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland två.

Robert Berkovic, tryckare.

Efter en månad kunde de andas ut. Danska Stibo blev deras nya ägare. En ganska ovanlig sådan: en stiftelse med syfte att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

Vad kan en sådan vilja med ett sedan länge förlusttyngt tryckeri i Mälardalen? Med eftersatt underhåll och stora investeringsbehov. Som just hade tappat sin stora kund Bonnier och flera andra.

– Vi har väntat i tio år på att Sörmlands Grafiska ska gå i konkurs. De har alltid varit vår konkurrent, säger den danska platschefen Palle Jacobsen.

Och så säger han att de ville in på den svenska marknaden eftersom den är lukrativ.
– Här finns tio miljoner invånare, men det finns inte så många tryckerier kvar.

Stibo är här för att stanna, men tryckeriet måste givetvis gå med vinst, säger han. Första året krävdes en hel del investeringar, men förra året ska, enligt Palle Jacobsen, ha slutat med att företaget varken gick med vinst eller förlust.

Stibo känns som seriösa ägare, tycker Andreas Sjöö. ”De satsar. Samtidigt måste de ha hårda nypor med kostnader. Det är en tuff bransch.” Foto: David Lundmark

Stibo känns som seriösa ägare, tycker Andreas Sjöö. ”De satsar. Samtidigt måste de ha hårda nypor med kostnader. Det är en tuff bransch.” Foto: David Lundmark

75 av drygt 150 grafiker kunde gå tillbaka till jobbet efter konkursen. I dag är de 89 i produktionen och många har gått upp till fyrskift. En tryckpress har köpts in och mindre investeringar i maskinpark eller utrustning görs när det behövs, berättar Camilla Lundh.

– Det är snabba ryck. Och eftersom det är en stiftelse går en stor del av vinsterna tillbaka in i verksamheten. Det finns inga aktieägare som vill ha utdelning.

Tryckeriet har bytt namn till Stibo Complete. Tidskrifter utgör fortfarande största delen av produktionen, men de är inte längre beroende av en stor kund utan har flera mindre kunder. Några gamla uppdrag har kommit tillbaka, däribland flera av Bonniers tidskrifter.

Men det är trots allt en tuff bransch där kostnaderna måste hållas nere. Det märker tryckarna Robert Berkovic och Tobias Sederström vid tryckpressen där Teknikens Värld nu har snurrat färdigt.

– Det kändes positivt när Stibo kom in. De har en bra ekonomi. Men de drog ner på personalen. Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland bara två, säger Robert Berkovic.

Det har blivit fler arbetsuppgifter och mer jobb för var och en. Men det känns ändå att ägarna satsar, tycker Tobias Sederström.
– De gör nyinvesteringar. Sen vet man ju aldrig hur det går. Men det verkar vara bra med jobb nu.

Kungen en tidig kund

Aarhus Stiftsbogstrykkerie grundades 1794. Till de första kunderna hörde bland
annat den danska kungen och kyrkan.

1966 förde tryckeriets ägare över alla sina andelar till en nybildad stiftelse, vars syfte är att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

I dag driver stiftelsen en koncern med namnet Stibo.

Sörmlands Grafiska har bytt namn till  Stibo Complete. 

 

Emil Hellström. Foto: Ebba Olsson Wikdahl

Emil Hellström. Foto: Ebba Olsson Wikdahl

Han väntar fortfarande på pengarna

När Dagens Arbete granskade tryckerimomsen 2014 berättade vi bland annat om Emil Hellström, som var en de kunder som drabbades när Sörmlands Grafiska behöll pengarna de fick från Skatteverket.

För Emil Hellströms del var det momsen på en sedan länge nedlagd filmtidskrift som Sörmlands Grafiska hade fått tillbaka, och som Skatteverket krävde att hans bolag skulle betala cirka 150 000 kronor.

Efter år av rättsprocesser, uppskov och oro slog Högsta domstolen fast att tryckerierna måste betala sina kunder. Men eftersom konkursen efter Sörmlands Grafiska inte är avslutad har Emil Hellström fortfarande inte fått några pengar. Skatteverket skjuter upp kravet med jämna mellanrum.

– Jag har inte avvecklat mitt bolag för jag vill inte att skulden ska gå över till mig privat. Det är en limbo som bara ligger i bakhuvudet, säger Emil Hellström.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata. ”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5

GS-facket stäms för lönetvist

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

1

Helle Klein kan bli Årets nätängel

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein är en av fyra finalister i kategorin media i tävlingen Årets nätängel. Hon nomineras för att hon trotsar hat och hot och är en peppande röst på nätet.

Ny checklista mot sexuella trakasserier

Efter vågen av metooupprop förra hösten ville många i industrin ha hjälp med att motverka sexuella trakasserier och destruktiv ton på jobben. Nu lanserar Prevent, som ägs av arbetsgivare och fack, en checklista som ska bli ett verktyg för både skyddsombud och arbetsgivare.

Lars-Erik Dahlström justerar ­mätare. Han har svårt att se nack­delar med kortare arbetsdag. "Fritiden är värd mer än pengarna." Foto: David Lundmark

Här är tid värt mer än pengar

Sextimmarsdag.Lars-Erik Dahlström och hans jobbarkompisar på Svenska Manometerfabriken i ­Leksand har bytt tre års löneökningar mot kortare arbetsdagar. Företaget får lägre kostnader och högre effektivitet, de anställda mer fritid.

1

Skadades mellan jobb – nu ger Afa honom rätt

OLYCKAMikaels företag gick i konkurs, och han hyrdes ut till ett annat bolag under uppsägningstiden. Där krossades han underarm men när arbetsskadan skulle regleras trodde inte Afa på honom. Sex år efter olyckan har Mikael fått rätt, och totalt 580 000 kronor i ersättning.

2

Slipa yxan på rätt sätt

Proffset tipsar Häng med i DA:s nya avdelning. Först ut är Claes Larsson, yrkesslipare på Wetterlings yxfabrik, som tipsar om hur du får yxan vass igen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.