”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kan hjälpas åt att inte bli en del av problemet”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick ha jobbet kvar när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

Hoppfullt.När tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Tryckerimoms – vad var det?

Sörmlands Grafiska var ett av många tryckerier som begärde tillbaka så kallad tryckerimoms från Skatteverket. 

Så här gick det till:
  • Efter en dom i EU-domstolen 2010 konstaterade Skatteverket att momsen på tryck av tidningar och böcker varit för hög. I stället för 25 procent borde den ha varit 6 procent.
  • Skattekonsulter rådde tryckerier att begära tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket. Sammanlagt fick de 3,4 miljarder kronor.
  • Många tryckerier behöll pengarna, eftersom skattekonsulterna menade att en lucka i lagen gjorde det möjligt. 
  • Skatteverket krävde ändå kunderna på pengarna. Många kunder stämde sina tryckerier.
  • Högsta domstolen prövade frågan, och slog i december 2015 fast att tryckerierna var skyldiga att betala sina kunder.
DA nummer 10 2014 och nummer 8 2015.

DA nummer 10 2014 och nummer 8 2015.

Oklart resultat

Skatteverket begärde tillbaka 1,9 miljarder kronor via tryckeriernas kunder.  Hur mycket som nu har betalats in kan Skatteverket inte svara på. 

Lång väntan på avslut

Sörmlands grafiskas konkurs är fortfarande inte avslutad. Enligt konkursförvaltaren Mikael Kubu beror det på att flera rättsprocesser ännu pågår:

  • Tingsrätten ska pröva om de tidigare ägarnas vinstutdelning var olovlig. I så fall kan konkursboet begära tillbaka pengar från Circle Printers.
  • I förvaltningsrätten måste flera ärenden som rör tryckerimoms avslutas.

En tisdag i januari 2016 kastade ägarna in handduken. Tryckeriet Sörmlands Grafiska i Katrineholm begärdes i konkurs. För många i branschen var det väntat, och visst hade personalen förstått att företaget länge hade kämpat med ekonomin.

– Det var ingen chock direkt. Alla möten som man gått på … det var aldrig några positiva besked. Men att det gick så mycket back som det gjorde, det visste vi inte, säger Robert Berkovic.

Nu, drygt två år senare, står han med en kaffekopp i handen, lutad över ett ark av nästa nummer av Teknikens Värld. 32 000 exemplar snurrar runt i tryckpressen. 

Robert och kollegan Tobias Sederström ser till att tidningen snart ska nå sina läsare. De har mycket att göra. För inte länge sedan gick de upp från treskift till fyrskift vid den här pressen.

Om det inte vore för en dansk stiftelse, är risken stor att tryckpressarna hade sålts, skeppats utomlands och nära 70 års tryckerihistoria i Katrineholm hade varit över. Vi återkommer till det, men hoppar först 30 år bakåt i tiden. 

Första gången Camilla Lundh träffade de nya ägarna fick hon ett jättebra intryck. ”De hade en plan för oss. De ville köra verksamheten vidare.” Foto: David Lundmark

Första gången Camilla Lundh träffade de nya ägarna fick hon ett jättebra intryck. ”De hade en plan för oss. De ville köra verksamheten vidare.” Foto: David Lundmark

1987 såg Camilla Lundh en jobbannons i tidningen, ringde på den och hade jobb på tryckeriets bokbinderiavdelning veckan därpå. Ett halvår skulle hon stanna, tänkte hon. Nu har hon varit ordförande för tryckeriets fackklubb i 15 år och har sett nya ägare både komma och försvinna: Ett amerikanskt finansbolag, en global tryckerikoncern och så ett nederländskt holdingbolag som bildade den europeiska koncernen Circle Printers.

I årsredovisningen från 2008 skrev Circle Printers att Sörmlands Grafiskas starka position på marknaden gjorde framtidsutsikterna positiva. Men trots att ägarna stoppade in mer pengar, drog ner på personalen och skar i kostnader lyckades de aldrig få verksamheten att gå runt.

I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var.

Camilla Lundh, klubbordförande.

Räddningen – trodde ägarna – kom från EU-domstolen 2010 där en dom ledde till att Skatteverket sänkte momsen på tryckeritjänster i efterhand. Rådgivna av skattekonsulter begärde Sörmlands Grafiska och många andra tryckerier tillbaka moms från staten. Pengar som Sörmlands Grafiska behöll och bokförde som intäkter. Med hjälp av 200 miljoner skattekronor kunde tryckeriet i Katrineholm plötsligt visa upp en vinst.

Några år senare kom kallduschen. Högsta domstolen slog fast att tryckerierna hade gjort fel. Momsen skulle betalas tillbaka. Två veckor senare lämnade Sörmlands Grafiska in sin konkursansökan.

Marie Eriksson har jobbat hela yrkeslivet på tryckeriet, och vågar nu tro på att hon blir kvar ända till pensionen om åtta år. ”De har fått fart på det. Det blir mer och mer jobb.” Foto: David Lundmark

Marie Eriksson har jobbat hela yrkeslivet på tryckeriet, och vågar nu tro på att hon blir kvar ända till pensionen om åtta år. ”De har fått fart på det. Det blir mer och mer jobb.” Foto: David Lundmark

När Camilla Lundh tänker tillbaka på veckorna efter konkursen kan hon inte beskriva dem som annat än fruktansvärda. Tiden stannade liksom av. Allt tycktes hända inuti en glasbubbla. Som ordförande i fackklubben fick hon insyn i arbetet med konkursen.
– I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var. Nu när jag förstår det så tycker jag det är konstigt att vi inte var i konkurs tidigare, säger hon.

Konkursförvaltaren höll produktionen i gång medan han letade efter en köpare.  De som kunde, lämnade tryckeriet. Andra hoppades att någon skulle köpa och driva det vidare.

För Marie Eriksson, som jobbat på Sörmlands Grafiska ända sedan sommarvikariatet 1979, var det en nervös tid.
– Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra om det inte gick att rädda. Vad hittar jag på då? 50 plus och utan utbildning, säger hon och torkar av sina svärtade händer på en trasa.

Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland två.

Robert Berkovic, tryckare.

Efter en månad kunde de andas ut. Danska Stibo blev deras nya ägare. En ganska ovanlig sådan: en stiftelse med syfte att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

Vad kan en sådan vilja med ett sedan länge förlusttyngt tryckeri i Mälardalen? Med eftersatt underhåll och stora investeringsbehov. Som just hade tappat sin stora kund Bonnier och flera andra.

– Vi har väntat i tio år på att Sörmlands Grafiska ska gå i konkurs. De har alltid varit vår konkurrent, säger den danska platschefen Palle Jacobsen.

Och så säger han att de ville in på den svenska marknaden eftersom den är lukrativ.
– Här finns tio miljoner invånare, men det finns inte så många tryckerier kvar.

Stibo är här för att stanna, men tryckeriet måste givetvis gå med vinst, säger han. Första året krävdes en hel del investeringar, men förra året ska, enligt Palle Jacobsen, ha slutat med att företaget varken gick med vinst eller förlust.

Stibo känns som seriösa ägare, tycker Andreas Sjöö. ”De satsar. Samtidigt måste de ha hårda nypor med kostnader. Det är en tuff bransch.” Foto: David Lundmark

Stibo känns som seriösa ägare, tycker Andreas Sjöö. ”De satsar. Samtidigt måste de ha hårda nypor med kostnader. Det är en tuff bransch.” Foto: David Lundmark

75 av drygt 150 grafiker kunde gå tillbaka till jobbet efter konkursen. I dag är de 89 i produktionen och många har gått upp till fyrskift. En tryckpress har köpts in och mindre investeringar i maskinpark eller utrustning görs när det behövs, berättar Camilla Lundh.

– Det är snabba ryck. Och eftersom det är en stiftelse går en stor del av vinsterna tillbaka in i verksamheten. Det finns inga aktieägare som vill ha utdelning.

Tryckeriet har bytt namn till Stibo Complete. Tidskrifter utgör fortfarande största delen av produktionen, men de är inte längre beroende av en stor kund utan har flera mindre kunder. Några gamla uppdrag har kommit tillbaka, däribland flera av Bonniers tidskrifter.

Men det är trots allt en tuff bransch där kostnaderna måste hållas nere. Det märker tryckarna Robert Berkovic och Tobias Sederström vid tryckpressen där Teknikens Värld nu har snurrat färdigt.

– Det kändes positivt när Stibo kom in. De har en bra ekonomi. Men de drog ner på personalen. Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland bara två, säger Robert Berkovic.

Det har blivit fler arbetsuppgifter och mer jobb för var och en. Men det känns ändå att ägarna satsar, tycker Tobias Sederström.
– De gör nyinvesteringar. Sen vet man ju aldrig hur det går. Men det verkar vara bra med jobb nu.

Kungen en tidig kund

Aarhus Stiftsbogstrykkerie grundades 1794. Till de första kunderna hörde bland
annat den danska kungen och kyrkan.

1966 förde tryckeriets ägare över alla sina andelar till en nybildad stiftelse, vars syfte är att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

I dag driver stiftelsen en koncern med namnet Stibo.

Sörmlands Grafiska har bytt namn till  Stibo Complete. 

 

Emil Hellström. Foto: Ebba Olsson Wikdahl

Emil Hellström. Foto: Ebba Olsson Wikdahl

Han väntar fortfarande på pengarna

När Dagens Arbete granskade tryckerimomsen 2014 berättade vi bland annat om Emil Hellström, som var en de kunder som drabbades när Sörmlands Grafiska behöll pengarna de fick från Skatteverket.

För Emil Hellströms del var det momsen på en sedan länge nedlagd filmtidskrift som Sörmlands Grafiska hade fått tillbaka, och som Skatteverket krävde att hans bolag skulle betala cirka 150 000 kronor.

Efter år av rättsprocesser, uppskov och oro slog Högsta domstolen fast att tryckerierna måste betala sina kunder. Men eftersom konkursen efter Sörmlands Grafiska inte är avslutad har Emil Hellström fortfarande inte fått några pengar. Skatteverket skjuter upp kravet med jämna mellanrum.

– Jag har inte avvecklat mitt bolag för jag vill inte att skulden ska gå över till mig privat. Det är en limbo som bara ligger i bakhuvudet, säger Emil Hellström.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

BONUS I INDUSTRIN

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Ladda ner DA nr 3 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Klyftorna är ett problem – för alla

Krönika”Den svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

”Jag vill göra det jag älskar”

PROFILENMiran ”Dewana” Raouf kom till Sverige 2015 från irakiska delen av Kurdistan. Nu jobbar han på Finnskogsvalsen i Torsby och har hunnit bygga en dröm – en mobil frisersalong.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1
Märta Måås-Fjetterströms väveri

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Ett sekel av mattorHos textilföretaget Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida vid sida i hundra år.

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

De tog SFI-kursen till fabriken

Nu kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Tjänar du på de nya reglerna?

Slopad karensdagÄr du snuvig och jobbar långa pass? Då är du en av vinnarna när karensdagen nu ersatts av ett karensavdrag. Det ska göra sjuklönen mer rättvis.

1

Det nya blåa Sydamerika

HÖGERVÅGSydamerika har på mindre än tio år förvandlats från en djupt vänsterpräglad till en konservativt dominerad kontinent. DA förklarar varför.

”Inte uppe för diskussion i nuläget”

IF Metall, GS- och Pappers kommer inte att följa fackförbundet Kommunal, som drar in sitt ekonomiska stöd på tre miljoner kronor till Socialdemokraterna.

2

Den växande trähusindustrin

Trähus mot nya höjder

Fem helt nya fabriker på två år och ytterligare tre är på gång. Självförtroendet i branschen ökar i takt med intresset för flerbostadshus i trä.

Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.