Räddad av konkursen

Hoppfullt.När tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Tryckerimoms – vad var det?

Sörmlands Grafiska var ett av många tryckerier som begärde tillbaka så kallad tryckerimoms från Skatteverket. 

Så här gick det till:

• Efter en dom i EU-domstolen 2010 konstaterade Skatteverket att momsen på tryck av tidningar och böcker varit för hög. I stället för 25 procent borde den ha varit 6 procent.
• Skattekonsulter rådde tryckerier att begära tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket. Sammanlagt fick de 3,4 miljarder kronor.
• Många tryckerier behöll pengarna, eftersom skattekonsulterna menade att en lucka i lagen gjorde det möjligt. 
• Skatteverket krävde ändå kunderna på pengarna. Många kunder stämde sina tryckerier.
• Högsta domstolen prövade frågan, och slog i december 2015 fast att tryckerierna var skyldiga att betala sina kunder.

Oklart resultat

Skatteverket begärde tillbaka 1,9 miljarder kronor via tryckeriernas kunder.  Hur mycket som nu har betalats in kan Skatteverket inte svara på. 

Lång väntan på avslut

Sörmlands grafiskas konkurs är fortfarande inte avslutad. Enligt konkursförvaltaren Mikael Kubu beror det på att flera rättsprocesser ännu pågår:

• Tingsrätten ska pröva om de tidigare ägarnas vinstutdelning var olovlig. I så fall kan konkursboet begära tillbaka pengar från Circle Printers.
• I förvaltningsrätten måste flera ärenden som rör tryckerimoms avslutas.

En tisdag i januari 2016 kastade ägarna in handduken. Tryckeriet Sörmlands Grafiska i Katrineholm begärdes i konkurs. För många i branschen var det väntat, och visst hade personalen förstått att företaget länge hade kämpat med ekonomin.

– Det var ingen chock direkt. Alla möten som man gått på … det var aldrig några positiva besked. Men att det gick så mycket back som det gjorde, det visste vi inte, säger Robert Berkovic.

Nu, drygt två år senare, står han med en kaffekopp i handen, lutad över ett ark av nästa nummer av Teknikens Värld. 32 000 exemplar snurrar runt i tryckpressen. 

Robert och kollegan Tobias Sederström ser till att tidningen snart ska nå sina läsare. De har mycket att göra. För inte länge sedan gick de upp från treskift till fyrskift vid den här pressen.

Om det inte vore för en dansk stiftelse, är risken stor att tryckpressarna hade sålts, skeppats utomlands och nära 70 års tryckerihistoria i Katrineholm hade varit över. Vi återkommer till det, men hoppar först 30 år bakåt i tiden. 

1987 såg Camilla Lundh en jobbannons i tidningen, ringde på den och hade jobb på tryckeriets bokbinderiavdelning veckan därpå. Ett halvår skulle hon stanna, tänkte hon. Nu har hon varit ordförande för tryckeriets fackklubb i 15 år och har sett nya ägare både komma och försvinna: Ett amerikanskt finansbolag, en global tryckerikoncern och så ett nederländskt holdingbolag som bildade den europeiska koncernen Circle Printers.

I årsredovisningen från 2008 skrev Circle Printers att Sörmlands Grafiskas starka position på marknaden gjorde framtidsutsikterna positiva. Men trots att ägarna stoppade in mer pengar, drog ner på personalen och skar i kostnader lyckades de aldrig få verksamheten att gå runt.

I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var.

Camilla Lundh, klubbordförande.

Räddningen – trodde ägarna – kom från EU-domstolen 2010 där en dom ledde till att Skatteverket sänkte momsen på tryckeritjänster i efterhand. Rådgivna av skattekonsulter begärde Sörmlands Grafiska och många andra tryckerier tillbaka moms från staten. Pengar som Sörmlands Grafiska behöll och bokförde som intäkter. Med hjälp av 200 miljoner skattekronor kunde tryckeriet i Katrineholm plötsligt visa upp en vinst.

Några år senare kom kallduschen. Högsta domstolen slog fast att tryckerierna hade gjort fel. Momsen skulle betalas tillbaka. Två veckor senare lämnade Sörmlands Grafiska in sin konkursansökan.

När Camilla Lundh tänker tillbaka på veckorna efter konkursen kan hon inte beskriva dem som annat än fruktansvärda. Tiden stannade liksom av. Allt tycktes hända inuti en glasbubbla. Som ordförande i fackklubben fick hon insyn i arbetet med konkursen.
– I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var. Nu när jag förstår det så tycker jag det är konstigt att vi inte var i konkurs tidigare, säger hon.

Konkursförvaltaren höll produktionen i gång medan han letade efter en köpare.  De som kunde, lämnade tryckeriet. Andra hoppades att någon skulle köpa och driva det vidare.

För Marie Eriksson, som jobbat på Sörmlands Grafiska ända sedan sommarvikariatet 1979, var det en nervös tid.
– Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra om det inte gick att rädda. Vad hittar jag på då? 50 plus och utan utbildning, säger hon och torkar av sina svärtade händer på en trasa.

Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland två.

Robert Berkovic, tryckare.

Efter en månad kunde de andas ut. Danska Stibo blev deras nya ägare. En ganska ovanlig sådan: en stiftelse med syfte att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

Vad kan en sådan vilja med ett sedan länge förlusttyngt tryckeri i Mälardalen? Med eftersatt underhåll och stora investeringsbehov. Som just hade tappat sin stora kund Bonnier och flera andra.

– Vi har väntat i tio år på att Sörmlands Grafiska ska gå i konkurs. De har alltid varit vår konkurrent, säger den danska platschefen Palle Jacobsen.

Och så säger han att de ville in på den svenska marknaden eftersom den är lukrativ.
– Här finns tio miljoner invånare, men det finns inte så många tryckerier kvar.

Stibo är här för att stanna, men tryckeriet måste givetvis gå med vinst, säger han. Första året krävdes en hel del investeringar, men förra året ska, enligt Palle Jacobsen, ha slutat med att företaget varken gick med vinst eller förlust.

75 av drygt 150 grafiker kunde gå tillbaka till jobbet efter konkursen. I dag är de 89 i produktionen och många har gått upp till fyrskift. En tryckpress har köpts in och mindre investeringar i maskinpark eller utrustning görs när det behövs, berättar Camilla Lundh.

– Det är snabba ryck. Och eftersom det är en stiftelse går en stor del av vinsterna tillbaka in i verksamheten. Det finns inga aktieägare som vill ha utdelning.

Tryckeriet har bytt namn till Stibo Complete. Tidskrifter utgör fortfarande största delen av produktionen, men de är inte längre beroende av en stor kund utan har flera mindre kunder. Några gamla uppdrag har kommit tillbaka, däribland flera av Bonniers tidskrifter.

Men det är trots allt en tuff bransch där kostnaderna måste hållas nere. Det märker tryckarna Robert Berkovic och Tobias Sederström vid tryckpressen där Teknikens Värld nu har snurrat färdigt.

– Det kändes positivt när Stibo kom in. De har en bra ekonomi. Men de drog ner på personalen. Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland bara två, säger Robert Berkovic.

Det har blivit fler arbetsuppgifter och mer jobb för var och en. Men det känns ändå att ägarna satsar, tycker Tobias Sederström.
– De gör nyinvesteringar. Sen vet man ju aldrig hur det går. Men det verkar vara bra med jobb nu.

Han väntar fortfarande på pengarna

När Dagens Arbete granskade tryckerimomsen 2014 berättade vi bland annat om Emil Hellström, som var en de kunder som drabbades när Sörmlands Grafiska behöll pengarna de fick från Skatteverket.

För Emil Hellströms del var det momsen på en sedan länge nedlagd filmtidskrift som Sörmlands Grafiska hade fått tillbaka, och som Skatteverket krävde att hans bolag skulle betala cirka 150 000 kronor.

Efter år av rättsprocesser, uppskov och oro slog Högsta domstolen fast att tryckerierna måste betala sina kunder. Men eftersom konkursen efter Sörmlands Grafiska inte är avslutad har Emil Hellström fortfarande inte fått några pengar. Skatteverket skjuter upp kravet med jämna mellanrum.

– Jag har inte avvecklat mitt bolag för jag vill inte att skulden ska gå över till mig privat. Det är en limbo som bara ligger i bakhuvudet, säger Emil Hellström.

Marie Edholm