”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick ha jobbet kvar när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

Hoppfullt.När tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Tryckerimoms – vad var det?

Sörmlands Grafiska var ett av många tryckerier som begärde tillbaka så kallad tryckerimoms från Skatteverket. 

Så här gick det till:
  • Efter en dom i EU-domstolen 2010 konstaterade Skatteverket att momsen på tryck av tidningar och böcker varit för hög. I stället för 25 procent borde den ha varit 6 procent.
  • Skattekonsulter rådde tryckerier att begära tillbaka mellanskillnaden från Skatteverket. Sammanlagt fick de 3,4 miljarder kronor.
  • Många tryckerier behöll pengarna, eftersom skattekonsulterna menade att en lucka i lagen gjorde det möjligt. 
  • Skatteverket krävde ändå kunderna på pengarna. Många kunder stämde sina tryckerier.
  • Högsta domstolen prövade frågan, och slog i december 2015 fast att tryckerierna var skyldiga att betala sina kunder.
DA nummer 10 2014 och nummer 8 2015.

DA nummer 10 2014 och nummer 8 2015.

Oklart resultat

Skatteverket begärde tillbaka 1,9 miljarder kronor via tryckeriernas kunder.  Hur mycket som nu har betalats in kan Skatteverket inte svara på. 

Lång väntan på avslut

Sörmlands grafiskas konkurs är fortfarande inte avslutad. Enligt konkursförvaltaren Mikael Kubu beror det på att flera rättsprocesser ännu pågår:

  • Tingsrätten ska pröva om de tidigare ägarnas vinstutdelning var olovlig. I så fall kan konkursboet begära tillbaka pengar från Circle Printers.
  • I förvaltningsrätten måste flera ärenden som rör tryckerimoms avslutas.

En tisdag i januari 2016 kastade ägarna in handduken. Tryckeriet Sörmlands Grafiska i Katrineholm begärdes i konkurs. För många i branschen var det väntat, och visst hade personalen förstått att företaget länge hade kämpat med ekonomin.

– Det var ingen chock direkt. Alla möten som man gått på … det var aldrig några positiva besked. Men att det gick så mycket back som det gjorde, det visste vi inte, säger Robert Berkovic.

Nu, drygt två år senare, står han med en kaffekopp i handen, lutad över ett ark av nästa nummer av Teknikens Värld. 32 000 exemplar snurrar runt i tryckpressen. 

Robert och kollegan Tobias Sederström ser till att tidningen snart ska nå sina läsare. De har mycket att göra. För inte länge sedan gick de upp från treskift till fyrskift vid den här pressen.

Om det inte vore för en dansk stiftelse, är risken stor att tryckpressarna hade sålts, skeppats utomlands och nära 70 års tryckerihistoria i Katrineholm hade varit över. Vi återkommer till det, men hoppar först 30 år bakåt i tiden. 

Första gången Camilla Lundh träffade de nya ägarna fick hon ett jättebra intryck. ”De hade en plan för oss. De ville köra verksamheten vidare.” Foto: David Lundmark

Första gången Camilla Lundh träffade de nya ägarna fick hon ett jättebra intryck. ”De hade en plan för oss. De ville köra verksamheten vidare.” Foto: David Lundmark

1987 såg Camilla Lundh en jobbannons i tidningen, ringde på den och hade jobb på tryckeriets bokbinderiavdelning veckan därpå. Ett halvår skulle hon stanna, tänkte hon. Nu har hon varit ordförande för tryckeriets fackklubb i 15 år och har sett nya ägare både komma och försvinna: Ett amerikanskt finansbolag, en global tryckerikoncern och så ett nederländskt holdingbolag som bildade den europeiska koncernen Circle Printers.

I årsredovisningen från 2008 skrev Circle Printers att Sörmlands Grafiskas starka position på marknaden gjorde framtidsutsikterna positiva. Men trots att ägarna stoppade in mer pengar, drog ner på personalen och skar i kostnader lyckades de aldrig få verksamheten att gå runt.

I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var.

Camilla Lundh, klubbordförande.

Räddningen – trodde ägarna – kom från EU-domstolen 2010 där en dom ledde till att Skatteverket sänkte momsen på tryckeritjänster i efterhand. Rådgivna av skattekonsulter begärde Sörmlands Grafiska och många andra tryckerier tillbaka moms från staten. Pengar som Sörmlands Grafiska behöll och bokförde som intäkter. Med hjälp av 200 miljoner skattekronor kunde tryckeriet i Katrineholm plötsligt visa upp en vinst.

Några år senare kom kallduschen. Högsta domstolen slog fast att tryckerierna hade gjort fel. Momsen skulle betalas tillbaka. Två veckor senare lämnade Sörmlands Grafiska in sin konkursansökan.

Marie Eriksson har jobbat hela yrkeslivet på tryckeriet, och vågar nu tro på att hon blir kvar ända till pensionen om åtta år. ”De har fått fart på det. Det blir mer och mer jobb.” Foto: David Lundmark

Marie Eriksson har jobbat hela yrkeslivet på tryckeriet, och vågar nu tro på att hon blir kvar ända till pensionen om åtta år. ”De har fått fart på det. Det blir mer och mer jobb.” Foto: David Lundmark

När Camilla Lundh tänker tillbaka på veckorna efter konkursen kan hon inte beskriva dem som annat än fruktansvärda. Tiden stannade liksom av. Allt tycktes hända inuti en glasbubbla. Som ordförande i fackklubben fick hon insyn i arbetet med konkursen.
– I efterhand är det väl tur att vi inte visste hur illa ställt det var. Nu när jag förstår det så tycker jag det är konstigt att vi inte var i konkurs tidigare, säger hon.

Konkursförvaltaren höll produktionen i gång medan han letade efter en köpare.  De som kunde, lämnade tryckeriet. Andra hoppades att någon skulle köpa och driva det vidare.

För Marie Eriksson, som jobbat på Sörmlands Grafiska ända sedan sommarvikariatet 1979, var det en nervös tid.
– Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra om det inte gick att rädda. Vad hittar jag på då? 50 plus och utan utbildning, säger hon och torkar av sina svärtade händer på en trasa.

Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland två.

Robert Berkovic, tryckare.

Efter en månad kunde de andas ut. Danska Stibo blev deras nya ägare. En ganska ovanlig sådan: en stiftelse med syfte att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

Vad kan en sådan vilja med ett sedan länge förlusttyngt tryckeri i Mälardalen? Med eftersatt underhåll och stora investeringsbehov. Som just hade tappat sin stora kund Bonnier och flera andra.

– Vi har väntat i tio år på att Sörmlands Grafiska ska gå i konkurs. De har alltid varit vår konkurrent, säger den danska platschefen Palle Jacobsen.

Och så säger han att de ville in på den svenska marknaden eftersom den är lukrativ.
– Här finns tio miljoner invånare, men det finns inte så många tryckerier kvar.

Stibo är här för att stanna, men tryckeriet måste givetvis gå med vinst, säger han. Första året krävdes en hel del investeringar, men förra året ska, enligt Palle Jacobsen, ha slutat med att företaget varken gick med vinst eller förlust.

Stibo känns som seriösa ägare, tycker Andreas Sjöö. ”De satsar. Samtidigt måste de ha hårda nypor med kostnader. Det är en tuff bransch.” Foto: David Lundmark

Stibo känns som seriösa ägare, tycker Andreas Sjöö. ”De satsar. Samtidigt måste de ha hårda nypor med kostnader. Det är en tuff bransch.” Foto: David Lundmark

75 av drygt 150 grafiker kunde gå tillbaka till jobbet efter konkursen. I dag är de 89 i produktionen och många har gått upp till fyrskift. En tryckpress har köpts in och mindre investeringar i maskinpark eller utrustning görs när det behövs, berättar Camilla Lundh.

– Det är snabba ryck. Och eftersom det är en stiftelse går en stor del av vinsterna tillbaka in i verksamheten. Det finns inga aktieägare som vill ha utdelning.

Tryckeriet har bytt namn till Stibo Complete. Tidskrifter utgör fortfarande största delen av produktionen, men de är inte längre beroende av en stor kund utan har flera mindre kunder. Några gamla uppdrag har kommit tillbaka, däribland flera av Bonniers tidskrifter.

Men det är trots allt en tuff bransch där kostnaderna måste hållas nere. Det märker tryckarna Robert Berkovic och Tobias Sederström vid tryckpressen där Teknikens Värld nu har snurrat färdigt.

– Det kändes positivt när Stibo kom in. De har en bra ekonomi. Men de drog ner på personalen. Förut var vi fyra som jobbade på den här maskinen, nu är vi tre och ibland bara två, säger Robert Berkovic.

Det har blivit fler arbetsuppgifter och mer jobb för var och en. Men det känns ändå att ägarna satsar, tycker Tobias Sederström.
– De gör nyinvesteringar. Sen vet man ju aldrig hur det går. Men det verkar vara bra med jobb nu.

Kungen en tidig kund

Aarhus Stiftsbogstrykkerie grundades 1794. Till de första kunderna hörde bland
annat den danska kungen och kyrkan.

1966 förde tryckeriets ägare över alla sina andelar till en nybildad stiftelse, vars syfte är att bidra till långsiktig utveckling och att säkra verksamhetens överlevnad.

I dag driver stiftelsen en koncern med namnet Stibo.

Sörmlands Grafiska har bytt namn till  Stibo Complete. 

 

Emil Hellström. Foto: Ebba Olsson Wikdahl

Emil Hellström. Foto: Ebba Olsson Wikdahl

Han väntar fortfarande på pengarna

När Dagens Arbete granskade tryckerimomsen 2014 berättade vi bland annat om Emil Hellström, som var en de kunder som drabbades när Sörmlands Grafiska behöll pengarna de fick från Skatteverket.

För Emil Hellströms del var det momsen på en sedan länge nedlagd filmtidskrift som Sörmlands Grafiska hade fått tillbaka, och som Skatteverket krävde att hans bolag skulle betala cirka 150 000 kronor.

Efter år av rättsprocesser, uppskov och oro slog Högsta domstolen fast att tryckerierna måste betala sina kunder. Men eftersom konkursen efter Sörmlands Grafiska inte är avslutad har Emil Hellström fortfarande inte fått några pengar. Skatteverket skjuter upp kravet med jämna mellanrum.

– Jag har inte avvecklat mitt bolag för jag vill inte att skulden ska gå över till mig privat. Det är en limbo som bara ligger i bakhuvudet, säger Emil Hellström.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Inträdesjobben är inte lösningen

KrönikaDet är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

Ladda ned vår tematidning om skogen

Alltfler slåss om det som ryms i skogen, frågan är om den räcker. Dagens Arbete listar framtidsmöjligheterna men också konflikterna i en ny tematidning.

”SD:s oärlighet måste synas i sömmarna”

Debatt”Att Sverigedemokraterna står till höger i svensk politik är inget nytt. Den stora skillnaden mellan Alliansen och Sverigedemokraterna är graden av ärlighet gentemot väljarna””, skriver Tommy Andersson och Julius Petzäll Mendonca från föreningen AGGIS.

GS stämmer skogsentreprenör

ÖVERTIDSkogsarbetaren jobbade sex dagar i veckan, men fick varken ob-tillägg eller övertidsersättning. Ett frivilligt byte av arbetstid anser arbetsgivaren, men GS-facket stämmer för brott mot kollektivavtalet.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Få rätt pengar när du är sjuk

KOLL PÅHar din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

2

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

3

Med öga för skavanker

ÖGONBLICKETKlockan är 08.07 på ABB i Figeholm.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

”Många barnböcker är för gulliga”

ProfilenSom ung drömde Rainer Paakkinen om att gå på Konstfack, han blev pappersarbetare i stället och får guldklocka nästa år. Men drivet kom tillbaka, i sex år har han tecknat varje dag och har nu illustrerat sin första barnbok.

Hur pratar man politik på jobbet?

DilemmatVarför är det så svårt att prata sansat om politik? Det är enklare att prata när man står axel mot axel med någon på golvet, än att få till ett bra samtal i lunchrummet, tycker Patrik Andersson på tryckeriet V-tab i Vimmerby.

Skogsarbetarna får inget skadestånd

DomAtt lova en lön men betala en annan är inte brottsligt, enligt en dom i hovrätten. Skogsarbetarna har visserligen rätt till mer lön, men det finns ingen som är skyldig att betala.

4
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.