Industriarbetarnas tidning

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

30 juli, 2018

Skrivet av

Din trygghet.Lagen om anställningsskydd (Las) har förändrats flera gånger sedan den kom till 1974. Trots det är både arbetsgivare och fackförbund missnöjda, och nu har anställningstryggheten blivit en valfråga. Hur fungerar egentligen den här lagen?

1. Saklig grund

Den grundläggande regeln är att uppsägning av tillsvidareanställd måste ha saklig grund. Saklig grund kan bara vara arbetsbrist eller personliga skäl.

Arbetsbrist
Arbetsgivaren avgör om det råder arbetsbrist.

Personliga skäl
Personliga skäl kan vara att personen misskött jobbet, hotat, stulit, misshandlat, arbetsvägrat, uppträtt olämpligt eller liknande. Det kan i allvarliga fall leda till avsked.

2. Fast jobb

Huvudregeln är att en anställning ska gälla tills vidare. Det går dock att avtala om tidsbegränsad anställning.

Tidsbegränsade anställningar
Allmän visstid, vikariat, säsongsarbete, provanställning eller när arbetstagaren har fyllt 67 år.

Allmän visstid är en tidsbegränsad anställning och övergår till fast anställning om den pågått under totalt två år inom en femårsperiod.

3. Ordningen kan ändras

Arbetsgivarna får ensidigt bestämma om det råder arbetsbrist, men de är inte fria att säga upp vilka de vill. De måste följa en turordning: Sist in först ut. Lagen tillåter undantag i endast två fall.  Men genom förhandlingar görs ofta fler undantag.

Undantag
Finns högst tio
anställda får arbetsgivaren själv undanta två personer utan att förhandla från turordningen.

Finns kollektivavtal kan arbetsgivaren förhandla med facket om avsteg från turordningen för att behålla anställda som är viktiga för verksamheten. En avtalsturlista.

Lång anställningstid skyddar bara om du har tillräckliga kvalifikationer för jobben som finns kvar. Annars kan arbetsgivaren göra undantag.

Kvalifikation: Tillräcklig kunskap för att utföra en viss arbetsuppgift.

Kompetens: Bra på att utföra en viss arbetsuppgift.

Sist in först ut-regeln är fackens möjlighet att motverka arbetsgivarens godtycke vid uppsägningar. Ersätts den med kompetens är risken att arbetsgivaren ensidigt får avgöra vad som menas, befarar facken, och att arbetsgivare ska välja att säga upp sjuka, föräldralediga, skyddsombud och andra ”besvärliga” personer vid arbetsbrist.

4. Uppsagda har förtur

För att förhindra att arbetsgivarna först säger upp på grund av arbetsbrist och sedan återanställer vilka de vill, har de uppsagda en förtur till nya jobb under nio månader. Tillräckliga kvalifikationer krävs dock.

Avsked

Ger ingen rätt till uppsägningstid med lön.

Uppsägning

Rätt till lön i minst en månad och högst sex månader enligt lagen. Längre enligt kollektivavtal.

Avtal

Utan kollektivavtal kan arbetsgivaren inte göra några avsteg från lagens turordningsregler.

Älskad och hatad lag

  • Grunden i svensk arbetsrätt är att parterna – fack och arbetsgivarorganisationer – kommer överens om vilka regler som ska gälla. Därför kan stora delar av Las ersättas av bestämmelser i kollektivavtal. Nu är både arbetsgivarorganisationer och fackförbund av olika skäl missnöjda med hur anställningsskyddet fungerar.
  • Svenskt Näringsliv vill göra om lagstiftningen från grunden, men har framför allt två synpunkter med sig in i förhandlingarna som nu pågår med LO:
  • Kompetens – inte anställningstid – bör avgöra vilka som får stanna vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • Att göra det lättare att säga upp en person som inte fungerar på arbetsplatsen.
    De vill helt enkelt att arbetsgivarna ska ha större makt över vilka som ska arbeta kvar, utan att behöva betala i form av uppgörelser med facket.
  • Svårigheten att bli av med en person som inte fungerar på arbetsplatsen gör att många inte vågar anställa, menar Svenskt Näringsliv. Det är svårt och dyrt att bli av med en anställd som förstör.
  • LO-förbunden har å sin sida sett hur lagens anställningsskydd har urholkats av möjligheten att anställa på allmän visstid och hyvling av arbetstiden, som de vill begränsa.
  • I stället för att säga upp vid arbetsbrist kan arbetsgivaren utan förvarning sänka (hyvla) arbetstiden för alla.
  • De vill få bort inhyrning från bemanningsbolag när behovet av arbetskraft är permanent. De anser även att rätten till kompetensutveckling och omställningsstöd bör förstärkas eftersom det är ett viktigt skydd för deras medlemmar.
  • Anställningsskyddet är centralt på svensk arbetsmarknad. Ändras en detalj störs maktbalansen mellan fack och arbetsgivare.

Förhandlingarna lär pågå länge. Samtidigt vill många politiska partier förändra lagen. Se hur längre ner.


Obs! Texten nedan är skriven inför valet 2018.

Så vill partierna ändra lagen

Las.Högerblocket vill luckra upp turordningsreglerna, medan vänstersidan vill strama åt osäkra anställningar och inhyrning av arbetskraft. Bara ett parti tycker att lagen fungerar bra som den är.

Vänsterpartiet: Ta bort tvåpersonsundantaget. Avskaffa allmän visstid och inför kriterier för när det är tillåtet med visstid. Förhindra hyvling av arbetstiden. Förbjud inhyrning från bemanningsföretag när det finns tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning.

Socialdemokraterna: Avskaffa allmän visstid. Parterna bör lösa frågan om hyvling men om det inte är möjligt återstår lagstiftning. Företrädesrätt vid återanställning ska inte gå att sätta ur spel genom inhyrning av personal från bemanningsföretag.

Miljöpartiet: Las är väl utformad som den är i dag. Turordningsreglerna fyller sitt syfte.

Centerpartiet: Ändra turordningsreglerna så att de grundas på kompetens
i stället för antal anställningsår. Undanta företag med under 50 anställda så att de inte omfattas av turordningsreglerna. Vill även se förbättrade möjligheter till omställning i arbetslivet.

Kristdemokraterna: Lagen behöver bli mer flexibel för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Utöka undantagen från turordningsreglerna från två till fyra personer, oavsett företagets storlek. 

Liberalerna: Avskaffa turordningsreglerna och inför ett system baserat på kompetens i stället för anställningstid. Det ska vara rättssäkert, mätbart och kunna förhandlas mellan parterna. Utöka undantaget från två till fem personer för företag med upp till 49 anställda.

Moderaterna: Modernisera turordningsreglerna tillsammans med arbetsmarknadens parter, så att kompetens väger tyngre än i dag.

Sverigedemokraterna: Utöka undantagen i turordningsreglerna från två personer till fem så att företagen kan behålla nyckelkompetens och sin konkurrenskraft även i konjunkturnedgångar.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Striden om a-kassan

Striden om a-kassan

Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

När började du jobba?

När började du jobba?

Pensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

Sveriges unika lönesättning

Sveriges unika lönesättning

Hur låg får en lön vara? Faktiskt hur låg som helst. Sverige har ingen lag som bestämmer en miniminivå. Det är vi nästan ensamma om i Europa.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

Intet nytt, allting nytt

Intet nytt, allting nytt

”När riksdagen röstar ned Ulf Kristersson (M) som statsminister har inget nytt hänt. Ändå är det startskottet för en helt ny era i svensk politik”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Håll SD utanför makten

Valet blev just den rysare som många hade befarat. När detta skrivs sent på valnatten vet vi inte helt säkert vad resultatet blev. Det är så pass jämnt mellan blocken att förmodligen kommer inte något säkert resultat förrän på onsdag då utlandsrösterna är räknade. Just därför är det magstarkt av Alliansledarna att påstå att de […]

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?