”Utlys extraval och låt det hållas i samband med EU-valet till våren””I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Spel. Stora Enso i Skutskär.
Verklighet. Stora Enso i Skutskär. Foto: David Lundmark
Stora Enso i Skutskär.

Skutskär blir till tv-spel

Vill locka unga. Hur får man roligare på jobbet? Så roligt att även ungdomar som är torsk på dataspel får upp ögonen för sådant som massa- och papperstillverkning? Genom spel kanske. Stora Enso i Skutskär testar.

Lek med tanken. Tänk dig att du står framför en större pekskärm och betraktar din arbetsplats snett från ovan. Som en 3D-karta, du vet. Ja, med grindar, gator, rör, timmerhögar, kokeri, renseri, blekeri och så vidare ut till det öppna vattnet i bakgrunden.

Zooma dig sedan vidare in till den byggnad, den avdelning där du och dina kollegor brukar hålla till, klicka på skärmen och … voilà!

Du känner genast igen dig – maskinerna, väggarna, dörrarna – och om du därefter trycker på någon av skärmens rutor som det står ”R” eller ”A” på, så får du också snabbt svar på vilka rutinuppgifter eller arbetsorder som väntar. Liksom var och när jobbet ska bli gjort.

”I Sverige är vi världsledande på att bygga dataspel. Om vi som arbetar i processindustrin då kan använda oss av det i vår verksamhet, så kanske vi kan attrahera yngre som är uppvuxna med dataspel”, säger Lasse Aspelin, initiativtagare. Foto: David Lundmark

”I Sverige är vi världsledande på att bygga dataspel. Om vi som arbetar i processindustrin då kan använda oss av det i vår verksamhet, så kanske vi kan attrahera yngre som är uppvuxna med dataspel”, säger Lasse Aspelin, initiativtagare. Foto: David Lundmark

Det här är dock ingen tankelek på bruket i uppländska Skutskär. Här, i manöverrummet som ligger vägg i vägg med Blekeri 4, testar man just detta. Gamification, som det kallas. Eller spelifiering. Det är ett relativt nytt fenomen inom svensk industri, där speltänk och spelattribut står i centrum. Men vad innebär det? 

Enkelt uttryckt går det ut på att man ska försöka öka de anställdas arbetslust och engagemang genom att införliva den typ av belöning som just dataspelen är så bra på att ge. Med poäng, avancemang, nya världar, nya figurer.

Tänk Skutskär omskapad till en medeltidsborg, till exempel. Med tinnar, torn och arga häxor. Eller att de där högarna med timmer har förvandlats till högar med choklad i stället, som ett slags kvitto på att du och ditt skiftlag har jobbat på så bra.

Belöningen är förvisso endast visuell, på skärmen bara, men ändå.

– Allt handlar egentligen om feedback, som projektansvarige och tidigare blockchefen Lasse Aspelin summerar saken medan han instruerar framför skärmen.

Syftet är alltså att göra jobbet roligare?

– Ja. När du spelar dataspel så får du feedback hela tiden. Konstant. På ett sätt som man inte är van vid att få på jobbet. Jag menar, när folk går hem klockan två så klappar vi inte dem på axeln och säger ”vad bra ni har jobbat”. Men den feedbacken får man med spel.

Dagens arbete. Hur är det egentligen med förekomsten av läckage samt onormalt buller? Det ska skiftlag F gemensamt ta reda på.

Hur är det egentligen med förekomsten av läckage samt onormalt buller? Det ska skiftlag F gemensamt ta reda på.

Vi måste locka ungdomarna
till vår bransch.

Jonas Heikkinen, operatör.

Idén planterades för några år sedan, berättar Lasse Aspelin. Då han och två operatörer satt och spånade tillsammans med ett gäng it-experter.

– Vi funderade. Vad kan man ta från spelindustrin och föra in i basindustrin för att göra jobbet roligare och mer intressant för morgondagens industriarbetare, ungdomar som spelar dataspel nästan dygnet runt?

– Kanske man kan bygga fabriken som ett tv-spel, tänkte vi. Så att vi i manöverrummet kan se våra maskiner, vad vi har gjort och vad vi ska göra. Synliggöra våra rutinuppgifter bättre. Få feedback på vad man har gjort. 

Idén slog genast rot, speltillverkare kontaktades och när man sedan beviljades pengar från Stora Ensos digitaliseringsfond – ja, då kunde man till slut bygga en prototyp utifrån det spel som verkade mest lämpligt; Sample Runner.

Via skärmen är det alltså tänkt att operatörerna ska få en bättre överblick, se vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras. Likaså ska man kunna flagga för zoner och situationer som kräver extra uppmärksamhet, som lutläckage och liknande.

– Det blir också lättare att förklara för nyanställda vad vi håller på med, lära dem att förstå våra rutiner och var alla maskiner finns, säger operatören och Gävlebon Andreas Hörup.

Allting tar ju mycket längre tid än man tror.”

Jonas Heikkinen, operatör.

Han är en av projektets idésprutor och har kokat pappersmassa här i Skutskär sedan 2002. Jag ber honom att följa med mig till den analoga arbetsorderlista som jag tidigare sett hängande på en vägg ett tiotal steg från skärmen. Fullklottrad, och för en oinvigd helt obegriplig. Han svarar innan jag ens hunnit fråga: 

– Ja, tanken är att man sedan ska kunna föra över den där listan till det nya systemet. Då kan man enklare se var jobben är, om de är gjorda och så.

Lasse Aspelin flikar in:

– I dag skrivs det mesta ner på papper som hamnar i pärmar, vilket kanske inte är det första man går igenom när man kommer till jobbet. Men får man däremot upp texten på skärmen så blir man påmind om saker på ett helt annat sätt – ”visst ja …!”

Anders Hörup igen:

– Nu är vi fortfarande i uppbyggnadsfasen, men över huvud taget ser jag bara fördelar med det här systemet. Användningsområdena är många. Och allting som förenklar jobbet är bra.

Jan Rosenqvist, som just rensat en magnesiumtank, tror att gamification kan vara till hjälp. ”Tja, till viss del i alla fall. Även om man är 54 år och har det mesta i bakhuvudet, så kan man tycka att det är intressant med lite nyheter!” säger han och skrattar. Foto: David Lundmark

Jan Rosenqvist, som just rensat en magnesiumtank, tror att gamification kan vara till hjälp. ”Tja, till viss del i alla fall. Även om man är 54 år och har det mesta i bakhuvudet, så kan man tycka att det är intressant med lite nyheter!” säger han och skrattar. Foto: David Lundmark

Testet med gamification pågår nu under sommaren, och i september ska man sedan ta ställning till om och i så fall hur man ska fortsätta dataspelsäventyret. Om exempelvis hela fabriken ska byggas virtuell eller inte. Den utvärderingen får Jonas Heikkinen, Lasses Aspelins efterträdare, ansvara för.

Och Jonas Heikkinen är optimistisk:
– Intresset från de andra Stora Enso-bruken är jättestort, och vi tror verkligen på det här. Poängen är att operatörerna ska få en roligare och intressantare arbetsmiljö. Dessutom måste vi attrahera ungdomarna.

Nyligen besökte han Polhemsskolan, närmare bestämt de elever som går på det nystartade lärlingsprogrammet i Gävle – morgondagens pappersarbetare – och som DA tidigare berättat om.

– Den föreläsningen handlade i och för sig mest om kokning, vår kärnverksamhet. Men visst berättade jag lite om gamification. Vi måste locka ungdomarna till vår bransch, visa dem vad vi har att erbjuda, varför det är så kul att producera papper.

Med sina 28 år tillhör Jonas Heikkinen själv den så kallade yngre generationen, och dataspel – det har han koll på. I vart fall spelar han en del på fritiden, och enligt egen utsago är han ju inte alls främmande för att man också gör det på jobbet. Tvärtom. 

Men, säger han:
– I början var systemet inte användarvänligt för fem öre, och tanken var att vi skulle ha blivit klara i oktober förra året. Allting tar ju mycket längre tid än man tror.

– Och skulle det visa sig att det här bara är nyhetens behag, bara flashigt liksom, då får vi backa eller utveckla det till något annat. 

När du spelar dataspel så får du feedback hela tiden. Konstant.”

Lasse Aspelin, projektledare.

Med vad tycker facket då? Är gamification verkligen framtiden? Något som är värt att satsa på, som de närmast inblandade menar?

Tja, frågar man Mikael Ybert, Pappers avdelningsordförande, så har det inte varit några direkta protester alls. Snarare alla tummar upp.

Jo, förresten, i början var det en och annan som var lite skeptisk till nymodigheterna. Han själv också. Framför allt rynkade man på pannorna när systemets så kallade positionering kom på tal – det vill säga att man ska kunna se om och var det finns personer ute på avdelningen. En ur säkerhetssynvinkel mycket viktig parameter, men som förstås kan upplevas som påfallande integritetskränkande om det vore så att man i skärmen kunde se vilka personerna är och vad de gör.

– Storebror ser dig, ungefär. Men den känslan gick snabbt över när man hade lyssnat och satt sig in i vad det här var för något, säger Mikael Ybert och fortsätter:

– Det blir nog bra, tror jag. Skulle det här underlätta jobbet för operatörerna, att de får en större insikt i vad som görs och inte görs, så är det bara ett plus.       


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Leslie prisas för sina industribilder

Massafabriken i Obbola har funnits i över hundra år. De åren har instrumentmakaren Leslie Dobbing dokumenterat med hjälp av tidningsklipp, fotografier och intervjuer med äldre arbetskamrater. I dag får han Pappers kulturstipendium på 15 000 kronor.

1

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

De vet vad ölet ska stå på

PÅ GOLVETGå in på en pub i London, New York eller Filipstad. Chansen är stor att pappret i ölunderläggen är från det värmländska bruket Svanskog.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

1

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5

Helle Klein kan bli Årets nätängel

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein är en av fyra finalister i kategorin media i tävlingen Årets nätängel. Hon nomineras för att hon trotsar hat och hot och är en peppande röst på nätet.

Foto: SIMON RYDÉN

Färre uppsägningar än befarat

IggesundEndast ett tjugotal anställda kommer att bli varslade på Iggesund Paperboard. ”Förhandlingarna gick klart mycket bättre än vad jag hade förväntat mig”, säger Pappers avdelningsordförande Christer Johansson.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.