”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Spel. Stora Enso i Skutskär.
Verklighet. Stora Enso i Skutskär. Foto: David Lundmark
Stora Enso i Skutskär.

Skutskär blir till tv-spel

Vill locka unga. Hur får man roligare på jobbet? Så roligt att även ungdomar som är torsk på dataspel får upp ögonen för sådant som massa- och papperstillverkning? Genom spel kanske. Stora Enso i Skutskär testar.

Lek med tanken. Tänk dig att du står framför en större pekskärm och betraktar din arbetsplats snett från ovan. Som en 3D-karta, du vet. Ja, med grindar, gator, rör, timmerhögar, kokeri, renseri, blekeri och så vidare ut till det öppna vattnet i bakgrunden.

Zooma dig sedan vidare in till den byggnad, den avdelning där du och dina kollegor brukar hålla till, klicka på skärmen och … voilà!

Du känner genast igen dig – maskinerna, väggarna, dörrarna – och om du därefter trycker på någon av skärmens rutor som det står ”R” eller ”A” på, så får du också snabbt svar på vilka rutinuppgifter eller arbetsorder som väntar. Liksom var och när jobbet ska bli gjort.

”I Sverige är vi världsledande på att bygga dataspel. Om vi som arbetar i processindustrin då kan använda oss av det i vår verksamhet, så kanske vi kan attrahera yngre som är uppvuxna med dataspel”, säger Lasse Aspelin, initiativtagare. Foto: David Lundmark

”I Sverige är vi världsledande på att bygga dataspel. Om vi som arbetar i processindustrin då kan använda oss av det i vår verksamhet, så kanske vi kan attrahera yngre som är uppvuxna med dataspel”, säger Lasse Aspelin, initiativtagare. Foto: David Lundmark

Det här är dock ingen tankelek på bruket i uppländska Skutskär. Här, i manöverrummet som ligger vägg i vägg med Blekeri 4, testar man just detta. Gamification, som det kallas. Eller spelifiering. Det är ett relativt nytt fenomen inom svensk industri, där speltänk och spelattribut står i centrum. Men vad innebär det? 

Enkelt uttryckt går det ut på att man ska försöka öka de anställdas arbetslust och engagemang genom att införliva den typ av belöning som just dataspelen är så bra på att ge. Med poäng, avancemang, nya världar, nya figurer.

Tänk Skutskär omskapad till en medeltidsborg, till exempel. Med tinnar, torn och arga häxor. Eller att de där högarna med timmer har förvandlats till högar med choklad i stället, som ett slags kvitto på att du och ditt skiftlag har jobbat på så bra.

Belöningen är förvisso endast visuell, på skärmen bara, men ändå.

– Allt handlar egentligen om feedback, som projektansvarige och tidigare blockchefen Lasse Aspelin summerar saken medan han instruerar framför skärmen.

Syftet är alltså att göra jobbet roligare?

– Ja. När du spelar dataspel så får du feedback hela tiden. Konstant. På ett sätt som man inte är van vid att få på jobbet. Jag menar, när folk går hem klockan två så klappar vi inte dem på axeln och säger ”vad bra ni har jobbat”. Men den feedbacken får man med spel.

Dagens arbete. Hur är det egentligen med förekomsten av läckage samt onormalt buller? Det ska skiftlag F gemensamt ta reda på.

Hur är det egentligen med förekomsten av läckage samt onormalt buller? Det ska skiftlag F gemensamt ta reda på.

Vi måste locka ungdomarna
till vår bransch.

Jonas Heikkinen, operatör.

Idén planterades för några år sedan, berättar Lasse Aspelin. Då han och två operatörer satt och spånade tillsammans med ett gäng it-experter.

– Vi funderade. Vad kan man ta från spelindustrin och föra in i basindustrin för att göra jobbet roligare och mer intressant för morgondagens industriarbetare, ungdomar som spelar dataspel nästan dygnet runt?

– Kanske man kan bygga fabriken som ett tv-spel, tänkte vi. Så att vi i manöverrummet kan se våra maskiner, vad vi har gjort och vad vi ska göra. Synliggöra våra rutinuppgifter bättre. Få feedback på vad man har gjort. 

Idén slog genast rot, speltillverkare kontaktades och när man sedan beviljades pengar från Stora Ensos digitaliseringsfond – ja, då kunde man till slut bygga en prototyp utifrån det spel som verkade mest lämpligt; Sample Runner.

Via skärmen är det alltså tänkt att operatörerna ska få en bättre överblick, se vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras. Likaså ska man kunna flagga för zoner och situationer som kräver extra uppmärksamhet, som lutläckage och liknande.

– Det blir också lättare att förklara för nyanställda vad vi håller på med, lära dem att förstå våra rutiner och var alla maskiner finns, säger operatören och Gävlebon Andreas Hörup.

Allting tar ju mycket längre tid än man tror.”

Jonas Heikkinen, operatör.

Han är en av projektets idésprutor och har kokat pappersmassa här i Skutskär sedan 2002. Jag ber honom att följa med mig till den analoga arbetsorderlista som jag tidigare sett hängande på en vägg ett tiotal steg från skärmen. Fullklottrad, och för en oinvigd helt obegriplig. Han svarar innan jag ens hunnit fråga: 

– Ja, tanken är att man sedan ska kunna föra över den där listan till det nya systemet. Då kan man enklare se var jobben är, om de är gjorda och så.

Lasse Aspelin flikar in:

– I dag skrivs det mesta ner på papper som hamnar i pärmar, vilket kanske inte är det första man går igenom när man kommer till jobbet. Men får man däremot upp texten på skärmen så blir man påmind om saker på ett helt annat sätt – ”visst ja …!”

Anders Hörup igen:

– Nu är vi fortfarande i uppbyggnadsfasen, men över huvud taget ser jag bara fördelar med det här systemet. Användningsområdena är många. Och allting som förenklar jobbet är bra.

Jan Rosenqvist, som just rensat en magnesiumtank, tror att gamification kan vara till hjälp. ”Tja, till viss del i alla fall. Även om man är 54 år och har det mesta i bakhuvudet, så kan man tycka att det är intressant med lite nyheter!” säger han och skrattar. Foto: David Lundmark

Jan Rosenqvist, som just rensat en magnesiumtank, tror att gamification kan vara till hjälp. ”Tja, till viss del i alla fall. Även om man är 54 år och har det mesta i bakhuvudet, så kan man tycka att det är intressant med lite nyheter!” säger han och skrattar. Foto: David Lundmark

Testet med gamification pågår nu under sommaren, och i september ska man sedan ta ställning till om och i så fall hur man ska fortsätta dataspelsäventyret. Om exempelvis hela fabriken ska byggas virtuell eller inte. Den utvärderingen får Jonas Heikkinen, Lasses Aspelins efterträdare, ansvara för.

Och Jonas Heikkinen är optimistisk:
– Intresset från de andra Stora Enso-bruken är jättestort, och vi tror verkligen på det här. Poängen är att operatörerna ska få en roligare och intressantare arbetsmiljö. Dessutom måste vi attrahera ungdomarna.

Nyligen besökte han Polhemsskolan, närmare bestämt de elever som går på det nystartade lärlingsprogrammet i Gävle – morgondagens pappersarbetare – och som DA tidigare berättat om.

– Den föreläsningen handlade i och för sig mest om kokning, vår kärnverksamhet. Men visst berättade jag lite om gamification. Vi måste locka ungdomarna till vår bransch, visa dem vad vi har att erbjuda, varför det är så kul att producera papper.

Med sina 28 år tillhör Jonas Heikkinen själv den så kallade yngre generationen, och dataspel – det har han koll på. I vart fall spelar han en del på fritiden, och enligt egen utsago är han ju inte alls främmande för att man också gör det på jobbet. Tvärtom. 

Men, säger han:
– I början var systemet inte användarvänligt för fem öre, och tanken var att vi skulle ha blivit klara i oktober förra året. Allting tar ju mycket längre tid än man tror.

– Och skulle det visa sig att det här bara är nyhetens behag, bara flashigt liksom, då får vi backa eller utveckla det till något annat. 

När du spelar dataspel så får du feedback hela tiden. Konstant.”

Lasse Aspelin, projektledare.

Med vad tycker facket då? Är gamification verkligen framtiden? Något som är värt att satsa på, som de närmast inblandade menar?

Tja, frågar man Mikael Ybert, Pappers avdelningsordförande, så har det inte varit några direkta protester alls. Snarare alla tummar upp.

Jo, förresten, i början var det en och annan som var lite skeptisk till nymodigheterna. Han själv också. Framför allt rynkade man på pannorna när systemets så kallade positionering kom på tal – det vill säga att man ska kunna se om och var det finns personer ute på avdelningen. En ur säkerhetssynvinkel mycket viktig parameter, men som förstås kan upplevas som påfallande integritetskränkande om det vore så att man i skärmen kunde se vilka personerna är och vad de gör.

– Storebror ser dig, ungefär. Men den känslan gick snabbt över när man hade lyssnat och satt sig in i vad det här var för något, säger Mikael Ybert och fortsätter:

– Det blir nog bra, tror jag. Skulle det här underlätta jobbet för operatörerna, att de får en större insikt i vad som görs och inte görs, så är det bara ett plus.       


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.