Industriarbetarnas tidning

Framtidens kontrollrum kartläggs

16 augusti, 2018

Skrivet av

Jan Johansson, professor i industriell produktionsmiljö. Foto: Luleå tekniska universitet.

Framtidens bruk ser inte ut som dagens. Hur skapar man en bra arbetsplats när allt digitaliseras? Det ska forskare undersöka på SSAB.
– Vi vill se vilka krav som ställs på arbetskraften i framtiden, säger Tomas Karlsson, ordförande i järnbruksklubben, som är med i projektet.

Industri 4.0

Begreppet Industrie 4.0 formades av den tyska regeringen, och beskrivs som nästa stora industriella revolution.

Den virtuella och fysiska världen sammanlänkas, maskinerna blir autonoma och fabrikerna smarta. Beslutsfattande överlåts till algoritmer.

För anställda kan det innebära en möjlighet till bättre arbetsmiljö, men också risker med ökad stress och att arbeten slås ut.

Forskningsprojektet Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0 pågår till 2022 och är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, SSAB och IF Metall.

Processoperatören lutar sig tillbaka i stolen. Kontrollrummet är nytt och fräscht och utanför ett stort fönster vajar palmer sakta i solen.

Rakt fram finns hundra skärmar. Det räcker att flytta blicken en aning för att se den som är aktuell just nu.

Det är dags för lunch. VR-glasögonen åker av och operatören är tillbaka i skrubben i järnbrukets källare. Utanför är det mörkt och snöglopp.

Är det så här framtidens processindustri kommer att se ut? Det är inte omöjligt, tror Jan Johansson, professor i industriell produktionsmiljö vid Luleå tekniska universitet. Frågan är om det är önskvärt.

Han leder ett forskningsprojekt om framtidens metallindustri i samarbete med SSAB Luleå och IF Metall. Hur kommer arbetsförhållandena se ut, vad behöver man lära sig? Hur blir arbetsplatsen lockande?

– SSAB står inför stora förändringar. Vi ska öka deras beredskap att hantera det ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Rörelsen mot mer digitalisering pågår hela tiden. Forskarna ska kartlägga hur arbetsplatsen fungerar, ha workshops med dem som jobbar och studera annan forskning och andra länder. I Tyskland har man till exempel kommit längre med det som kallas Industri 4.0.

– Sen ska vi se om vi kan ge några råd, men SSAB bestämmer själva hur de ska göra, säger Jan Johansson.

Forskarna ska studera tre delar av arbetsplatsen:

Operatörerna. Redan i dag går arbetet mot mer och mer kontrollrum.

– Det kan nog attrahera fler unga, och fler kvinnor, tror IF Metalls Tomas Karlsson.

Nu ligger kontrollrummen nära verksamheten. I framtiden, tror han, kanske allt styrs från ett centralt kontrollrum. Jobbet blir mer automatiserat – och avancerat. Gränsen tjänstemän/arbetare suddas ut.

Underhåll. Hur ser framtidens reparatörer ut? Det blir vanligare att felsökningen sker på distans, ofta av leverantören själv. Felsökningen byggs in i systemen.

Entreprenörer. Här finns två typer. Dels teknisk kompetens som köps in utifrån. Dels personer som kommer in och jobbar på arbetsplatsen. Då finns risken att säkerheten blir lidande. Företagen behöver inte ha ett dåligt säkerhetstänk i sig, men när entreprenörerna blir många blir det svårt att samordna, och säkerhetskulturerna kan se olika ut.

Jan Johansson tycker att det är bra att facket är med redan från början. IF Metall ska få särskilda workshops för att bygga upp kompetens.

– IF Metall har aldrig sagt nej till ny teknik. Är vi långt fram teknikmässigt kanske företagen blir kvar i Sverige, eller så flyttar företag tillbaka hit, säger Tomas Karlsson.

Jan Johansson berömmer fackets inställning att vara mer rädd för den gamla tekniken än den nya.

– Det är klarsynt, och en skillnad mot till exempel fackliga företrädare i södra Europa och USA.

De tekniska möjligheterna är hur många som helst, säger Jan Johansson. Förutom VR kan man jobba med AR, augmented reality eller förstärkt verklighet. Genom ett par glasögon kan operatören se verkligheten, med olika saker pålagt, till exempel instruktioner. Även ”Big data”, de enorma mängder data man kan samla in och bearbeta digitalt, kan förändra arbetet.

Hur blir det då om 5–10 år, kommer en processoperatör sitta med VR-glasögon i kontrollrummet?

– Jag hoppas inte på det, det känns inte så kul! säger Jan Johansson.

I stället vill han skapa rum där operatören och reparatören träffas. Målet är att skapa en human industri, och det gäller därför att se med viss skepsis på den nya tekniken.

– Vi är positiva till ny teknik, men man måste tänka på de sociala konsekvenserna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Volvo Cars satsar på egna elmotorer i Skövde

Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

Vilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

AI kan öka stressen på jobbet

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.