Gå ned 60 procent i arbetstid och behåll 80 procent av lönen när företaget krisar. Så kan det bli om det nya förslaget om korttidsarbete blir verklighet.
Förre IF Metall-ordföranden Anders Ferbe håller just nu på att utreda ett system åt regeringen för att möta tillfälliga kriser som företag kan råka ut för. Genom att gå ned i både tid och lön ska de anställda kunna behålla jobbet, och företaget snabbare komma igång när krisen är över.
Konkurrens från Europa
Redan i dag finns ett system för korttidsarbete – att anställda behåller jobbet men går ner i tid och lön – men det gäller bara vid en depression i hela samhällsekonomin. Kraven är så höga att stödet antagligen inte hade kommit ifråga ens vid finanskrisen för tio år sedan. Tanken här är att det även ska finnas korttidsarbete vid mindre kriser.
I många konkurrentländer i Europa finns redan ett sådant system, vilket enligt utredningen kan ge dem en konkurrensfördel – när svenska företag tvingas säga upp folk, kan de behålla personalen.
Läs mer:
Frågor och svar om korttidsarbete
På onsdagen kom det första delbetänkandet i utredningen, med förslag på hur det skulle kunna gå till. Förslaget går ut på att staten, arbetsgivarna och arbetstagarna delar på kostnaderna. Staten bidrar med en tredjedel, arbetstagaren får mindre lön, men behöver också arbeta mindre. Så här skulle arbetstiden och lönen kunna sänkas om ett företag råkar ut för allvarliga problem, enligt förslaget:
Så här skulle arbetstiden och lönen kunna sänkas om ett företag råkar ut för allvarliga problem:
Arbetstidsminskning på 20 procent: 12 procent löneminskning
Arbetstidsminskning på 40 procent: 16 procent löneminskning
Arbetstidsminskning på 60 procent: 20 procent löneminskning
Ett företag, eller en driftsenhet, kan bara få stöd om det råkat ut för ekonomiska svårigheter som är allvarliga och tillfälliga, och som inte hade kunnat förutses eller undvikas. Det ska inte kunna användas för händelser som ingår i den risk det normalt innebär att driva ett företag – som att man missar en order till en konkurrent.
Att svårigheterna är tillfälliga är viktigt för att stödet inte ska utnyttjas, enligt utredningen. Företaget kan få stöd i sex månader med möjlighet till förlängning tre månader. Det ska enligt förslaget också finnas en karenstid på 24 månader innan ett företag kan komma i fråga för stöd igen.
Grundregeln är att korttidsarbetet ska ha stöd både i centrala och lokala kollektivavtal. För arbetsplatser utan kollektivavtal ska det tecknas avtal med minst 70 procent av de anställda.
Det är Tillväxtverket som ska bedöma om ett företag är berättigat till stöd.
Eventuellt ska arbetstidsminskningen kunna användas till kompetensutveckling, det ska Anders Ferbe nu utreda vidare.
