Så blev Löfvens industri­satsning

Val 2018 Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

Ett par veckor innan förra valet ­presenterade Socialdemokraterna sin strategi för nyindustrialisering: En långsiktig satsning på smart ­industri ska ge fler jobb, ­höjda reallöner och bättre välfärd.

Samtidigt kritiserade man den sittande alliansregeringen för att ha varit för passiv under och ­efter den svåra finanskrisen 2008–09.

Följden blev, menade Socialdemokraterna, att produktiviteten föll, investeringarna var för små och ­industrin fick problem att hitta kompetent personal.

Så här ser det ut nu:

Produktiviteten …

… säger hur pass effektiva vi är och hur vi får ut mesta möjliga per arbetad timme. Det är den ökade produktiviteten som betalar löne­ökningarna. Åren efter finanskrisen gick det trögt. Men på senare år har produk­tiviteten ökat. Vi ligger strax över genomsnittet
för ­industriländerna om vi mäter hur mycket ­produktionen ökar per arbetad timme.

Vi är ikapp Tyskland och är bättre än genomsnittet för ­ekonomins stormakter, de så kallade G7-länderna, enligt statistik från industri­ländernas samarbets­organisation OECD.

Investeringarna …

… är ett mått på företagens framtidstro, hur mycket de vill satsa. Just nu finns det,
trots alla varningssignaler om handelskonflikter, en optimism i omvärlden. Europas ekonomi, som är Sveriges största exportmarknad, ­växer igen och även den globala tillväxten är hög. ­Efter några svaga år har nu den svenska industrins investeringar sakta börjat öka igen. Men industri­investeringarna har under de rödgröna ­regeringsåren legat på ungefär samma nivå som under alliansregeringen. Både i kronor och ören och som andel av förädlingsvärdet, enligt Statistiska ­centralbyrån SCB.

Tillgången på personal …

… ses som en ödesfråga inom industrin. Stora ­pensionsavgångar i kombination med en snabb teknisk utveckling gör att många företag har svårt att hitta rätt personal. I dag är det rekordmånga företag som inte får tag på folk.

När den rödgröna regeringen tog över styret för fyra år sedan var det 18 procent av företagen som hade brist på arbetskraft – i dag är andelen dubbelt så hög, 36 procent enligt Arbetsförmedlingen. Detta beror bland annat på att industrin går för högtryck just nu. Kapacitets­utnyttjandet – hur stor del av före­tagens tillgångar som används – ligger i år på ­historiskt höga nivåer, inte minst inom fordons-, ­maskin- och stålindustrin.

Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för ­konkurrenskraftiga och högproduktiva företag.

Stefan Löfven, S, under 2014 års valrörelse.

Forskning och utveckling …

… är särskilt viktigt för näringslivets framtida konkurrenskraft. Inför förra valet larmade Socialdemokraterna om att satsningarna i forskning och ­utveckling sedan början av 2000-talet hade minskat, mätt som andel av BNP. Den utvecklingen har inte vänt.

Smart industri …

… är regeringens långsiktiga satsning på att ­nyindustrialisera Sverige. Så här är det tänkt:
Små- och medelstora företag ska få hjälp med digitaliseringen. Klimatsmart teknik främjas. Industrin ska få utbildad personal genom utbildningssatsningar. Nya produkter och processer utvecklas i ”testbäddar”.

Smart industri startade 2016 och hittills har ett 70-tal åtgärder vidtagits, bland annat beslutet om ett nationellt testcenter för el-fordon och ­Robotlyftet som är tänkt att hjälpa de mindre före­tagen att ­automatisera. Från början sades att en ­industrikansler skulle tillsättas under statsministern. I stället blev det ett ”advisory board”, ett råd med förra Volvochefen Olof Persson i spetsen, som arbetade i drygt ett år under näringsminister Mikael Damberg.