”Behåll anständighetens gräns. Begrav blockpolitiken”Chefredaktör Helle Klein om valresultatet och regeringsalternativen.

”Ge mer plats åt unga – att höja pensionerna vore klockrent”Hanna Persson på Lamiflex i Nyköping om hur nästa regering borde förändra arbetslivet.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Vår förra granskning i korthet (DA 6/2018):

1 Sverige har tappat greppet. Politiska beslut från flera regeringar skapade det laglösa arbetsliv som vi kallar för skuggsamhället.

2 Ingen kontrollerar arbetet nere i kommunernas entreprenörskedjor. Billigaste anbudet vinner.

3 Asbest blir farligt på nytt när skolor och förskolor renoveras. Skolbarn har utsatts för det cancerframkallande materialet. Asbestlarmen har varit många runt om i landet.

4 Terroristen Rakhmat Akilov från Uzbeki stan arbetade som asbestsanerare. Genom honom blev skuggsamhället synligt.

Läs hela:  Skuggsamhället upp till ytan

 

SÅ SKAPADES SKUGGSAMHÄLLET

Kontroller slopas. 2008 inför Alliansen och Miljöpartiet nya regler för arbetskraftsinvandring. Arbetsförmedlingen slutar kontrollera. Företagen får själva bestämma behoven av utländsk arbetskraft.

Fusket ökar. Från 2009 räcker det att man avser att driva verksamhet för att få F-skattsedel.

Migrationsuppgörelsen. Den borgerliga regeringen går ihop med Miljöpartiet 2011: Det ska vara lätt att komma till Sverige och försörja sig som anställd eller företagare.

Byggboom. Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildar regering 2014. Det är högkonjunktur och det byggs överallt. Företagen rekryterar tiotusentals utländska arbetare.

Nedskärning. Arbetsmiljöverket minskar sin tillsyn kraftigt, från 35 000 till 20 000 inspektioner på fem år. Företag med dålig arbetsmiljö kommer undan.

 

Solen steker på hans mörka t-shirt och svettdroppar tränger fram i pannan. Han drar ner kepsen så att halva ansiktet försvinner in under skärmen.

Jag heter Wilder. Jag är från Bolivia. Jag kom till Sverige 2013. I fyra och ett halvt år bodde jag i min arbetsgivares garage.”

Rösten sviker. Han tystnar. Armarna letar sig upp och lägger sig i ett hårt kors över bröstet. Han slutar andas. Sedan kommer tårarna.

”Jag kan inte berätta för min fru. Jag vill inte att mina barn ska veta.”

2018 kommer att gå till historien som sommaren då Sverige brann. Det är VM och det är valår. Wilder har flyttat ut ur garaget men minnena går inte att tvätta bort, förnedringen. Att inte kunna göra sin kropp ren. Att bo fyra vuxna män på 17 kvadratmeter utan rinnande vatten. Smutsen. Att behöva bajsa i skogen och rengöra sig med en slang utomhus. Hur vattnet om vintern frös. Och chefen som kom med resterna av sin pizza som lön efter 15 timmars arbete.

”Han tittade på mig som om jag inte vore människa. Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp.”

Industriområdet i Stockholms utkant har stöpts om till konst. Vi träffas i den prydliga betongparken för att kunna prata ostört. Väggarna har strukits jämna och ljusa. Här skolas medelklassens barn till ett friare liv. Inte som i resten av huvudstadens industriområden som fortfarande rymmer bilmekar, tvätterier och lackeringsfirmor.

De blir utnyttjade av allt och alla.

Thomas Österberg, före detta polis, numera arbetsmiljöinspektör.

Efter att ha besökt flera av dem i vårt försök att lära känna skuggsamhället inser vi att det är bäst att hålla sig borta. Visserligen ser de ut som industriområden har gjort i alla tider, men bakom den rödrostiga plåten i de fallfärdiga byggnaderna har andra världar vuxit fram. Här bor människor. De jobbar och sover, lever sina liv i skuggan av det svenska samhället. På kartongbitar, cellofan, skumplast och gamla madrasser, vad som finns att tillgå och vad som ryms i de små lokalerna.

”Det finns en frivillighet i det här. De vill ju tjäna pengar, men samtidigt blir de utnyttjade av allt och alla”, säger den före detta polisen Thomas Österberg, nu inspektör på Arbetsmiljöverket.

Wilder jobbar för att hans son ska ha råd med en utbildning och slippa utnyttjas på jobbet. Foto: David Lundmark.

På en gudsförgäten gata pågår alltifrån trafficking och knarkhandel till illegalt utnyttjande av utländsk arbetskraft. Svarta pengar tvättas vita.

En bilverkstad är registrerad som hobbyverksamhet och saknar organisationsnummer. Så myndigheterna kan inte sätta dit ägaren. Den unga mannen från ett land utanför Europa ryms inte i Migrationsverkets förvar och släpps ut igen. Han kan fortsätta jobba, dygnet runt. Låses han in om nätterna? Arbetsmiljöverket och polisen har fått indikationer på det. När de nu börjat göra myndighetsgemensamma razzior upptäcker de att det bor utländsk arbetskraft på nästan alla bilverkstäder där de gör tillslag.

”De sover bland kemikalier och gummi, i svetsröken, värmen och stanken, bredvid kompressorer med luftkärl som inte är besiktigade och kan vara fullständigt livsfarliga. Vi hittar madrasser i vrår bland råttavföring och kackerlackor”, berättar Thomas Österberg.

När jag gick med i facket fick jag sparken direkt.

Wilder från Bolivia

Efter 25 år lämnade han polisen i frustration över att inte komma åt kriminella som lärt sig att de kan agera ostört i arbetslivet. Här kan de tvätta sina pengar utan inblandning av myndigheter.

Thomas Österberg ingår i den grupp som ska verka mot osund konkurrens. På frågan vad han bevittnar när de gör tillslag svarar han: Misär.

”De bor i miljöer som vi västeuropéer inte ens kan föreställa oss”, säger Thomas Österberg, före detta polis, som nu jobbar som arbetsmiljöinspektör. Foto: David Lundmark.

”Det är fattiga, lågutbildade människor som utnyttjas till maximum, instängda på arbetsplatsen. Allt vi svenskar inte skulle acceptera. Det gör att de som försöker driva företag på lagligt sätt konkurreras ut. Och det går fort. Vi slår sönder hela vårt samhälle.”

Vägg i vägg med de illegala verksamheterna jobbar Johan och Kalle. Är de kvar sent på kvällarna så lyser det alltid i verkstan bredvid trots att kunderna för länge sedan är försvunna. När de kommer klockan sex på morgonen lyser det fortfarande. Grinden är för och porten låst. Kalla dagar eldas det med ved det inne i verkstan för att få upp värmen.

”Killen som sover där kan ju brinna inne!” säger Kalle.

Olja och avfall hälls rakt ut på gatan eller i en närliggande å.

Kommunen vet om det. Johan och Kalle har slagit larm flera gånger. Men ingenting händer.

”Och så undrar kommunen varför ån är förorenad! I dag finns det inte en enda seriös bilverkstad kvar i vårt industriområde. Det går inte att konkurrera mot kriminella”, säger Johan.

Wilders mobil ringer i byxfickan. Han svarar på spanska. Arbetskamraterna från Nicaragua har ångrat sig. De vågar inte berätta. Wilder som befinner sig snäppet upp i skuggsamhällets hierarki, och dessutom inte är kvar hos arbetsgivaren, känner att han måste.

”Det kan inte få fortsätta.”

Flera av Wilders arbetskamrater har skadats i jobbet och fått bekosta läkarvården själva. I mobilen visar han hur arbetskläderna ser ut. Hål i handskarna på alla fingrar. Trådiga byxor som fläkts upp vid knäna. När de skickar bilderna på sina trasiga arbetskläder till arbetsgivaren får de alltid samma svar: ”Vad fint.”

Wilder tar av sig kepsen och torkar bort svetten med handflatan. Han är bestämd. Han vill berätta sin berättelse med namn och bild så att utnyttjandet kan upphöra. Till skillnad från jobbarkompisarna gick han med i facket. Chefen ringde samma dag och rasade i luren. Fem timmar hade han på sig att tömma garaget.

”Så fort jag gick med i facket fick jag sparken. Jag hade arbetat från fyra på morgonen till nio, tio om kvällarna alla dagar, måndag till lördag. Många gånger även på söndagar då jag ombads gå och handla, städa hans hem eller skjutsa runt honom till olika kvinnor.”

Men Wilder är noga med att påpeka att det finns de som har det värre. De som inte ens har ett garage att bo i utan sover där de arbetar och knappt har råd med mat. Sämst behandlas medarbetare från Uzbekistan och Nicaragua. När Wilder kom till jobbet på mornarna frågade de honom om en bit bröd. Han förstod att de hade övernattat där, vid element och andra värmekällor.

En dag kom en arbetskamrat från Uzbekistan fram till honom. Det ögonblicket kommer Wilder aldrig att glömma. Mannen var längre och äldre än honom. Han la pannan mot hans axel och började gråta. De stod där i byggbråten.

Om det var på sjukhuset de renoverade, någon av skolorna eller bara en av alla otaliga nyproduktioner som svenskar snart skulle flytta in i minns han inte. Wilder minns bara tårarna. Att mannen skakade och att hans tröja blev blöt av uzbekens gråt. Lönen kom inte. Han hade jobbat 14 till 15 timmar om dagen i veckor utan att få ett öre betalt. Och nu hade deras arbetsgivare gått och gömt sig. Han hade inte ens pengar till att äta hulkade mannen mot hans axel.

Nästa gång Wilder såg honom hade blicken slagit över till vansinne. Med hammare slog han sönder toaletterna som han arbetat med de senaste två veckorna. Keramiken flög i vita vassa flisor över de nykaklade badrumsgolven.

Ett av alla tältläger som finns runt om i Stockholm. Foto: David Lundmark

Under 2015 började människor från Uzbekistan komma till Sverige för att arbeta. De nästkommande åren blev de fler och fler.

”Uzbekerna har det verkligen värst”, säger Wilder.

Det var också genom en uzbek som skuggsamhället kom upp till ytan.

De bor i miljöer som vi västeuropéer inte ens kan föreställa oss.

Thomas Österberg, före detta polis, numera arbetsmiljöinspektör.

Fram till terrordådet på Drottninggatan hade Rakhmat Akilov varit en arbetare som varken synts eller hörts. En papperslös arbetare från Uzbekistan som släppts fri. Migrationsverket och polisen kunde inget göra. Den vanliga visan, konstaterar Thomas Österberg.

”Polisen omhändertar och förhör dem. Sedan är det förpassning till Migrationsverkets förvar. Men där är det fullt så de släpps ut igen och går tillbaka till jobbet. Arbetsgivarna, de riktiga bovarna, kommer vi inte åt.”

När Thomas Österberg rör sig på Stockholms gator ser han skuggsamhället överallt. Det jobbar med bostadsrättsföreningar och hyreshus. Det gömmer sig i thaimassage-salonger ”dit det underligt nog bara går män”. Det bygger restauranger och kaféer. Utanför sitter snubbar i svarta bilar och ger honom skarpa hotfulla blickar om han tittar för länge.

”Skuggsamhället har ätit sig in i alla områden, i alla sektorer, inom bygg, verkstadsindustrin, livsmedelsindustrin, inom assistentvården, HVB-hem. Problemet enkelt sammanfattat: Lägsta anbud vinner. Man tar inte hänsyn till kvalitet. Det är bara kostnaden.”

Thomas Österberg pekar på de bägge arbetarna uppe på höghuset mitt emot hans eget hem som balanserar på ett millimetertunt balkongtak i vanliga fritidskläder.

”Om inte stat, kommun och landsting ser till annat än priset, varför ska du och jag göra det? För mig är det ganska enkelt. Sen är det upp till vår egen privata moral.”

Han tystnar, tänker, följer arbetarna på taket.

”Barn gör som mamma och pappa. Det är så ett samhälle fungerar.”

Att våra nordiska grannar har lyckats bättre med att komma åt arbetslivskriminaliteten beror, enligt Thomas Österberg, på att de har gemensamma datasystem. I Norge kan myndigheter ta del av varandras material och samarbeta på riktigt.

”I Sverige har vi olika datasystem överallt. Det verkar som att varje myndighet har uppfunnit sitt egna lilla register. Det är ett jätteproblem.”

Om inte stat, kommun och landsting ser till annat än priset, varför ska du och jag göra det?

Thomas Österberg

Social dumpning är också ett inarbetat begrepp i grannländerna. Att strunta i säkerheten och skippa skatten hänger ihop. Till skillnad från i Sverige har övriga Norden sett kriminaliteten med utländsk arbetskraft som ett avgränsat problem. Man har satsat resurser och samverkat för att få bukt med den sociala dumpningen. Arbetsmiljöverket i Sverige har inte haft det uppdraget.

Thomas Österberg reser sig för att plocka ner killarna från taket.

”Den fria rörligheten krockar med vår godtrogna 50-talsbild att vi ska göra rätt för oss”, säger han.

Under de fyra och ett halvt år som Wilder bodde i garaget och jobbade nere i bostadsbolagens kedjor, under kommuner, landsting och i det privata näringslivet, såg han inte en enda svensk arbetare.

”Jag tror det är omöjligt att någon svensk hade stått ut med de arbetsförhållandena. Omöjligt.”

Wilder är skicklig i sitt yrke och har aldrig fått några klagomål på hur han har utfört arbetet – inte förrän han gick med i facket. Då fick han sparken direkt. Foto: David Lundmark.

En dag jobbade Wilder ovanpå en nostalgibutik med gamla serietidningar och filmer. Golvet ska isoleras och där finns ett hål utan varningsskyltar ner till den trendiga butiken. Som vanligt jobbar de på ackord.

Wilder lassar på sand i skottkärran och skyndar sig uppför en träramp, som brister. Han faller. Sanden rasar ner. Wilder blir liggande tvärs över hålet. Benet ömmar och först tror Wilder att han brutit sig. Så glömmer han smärtan och får se hur butiken ser ut. Sanden har lagt sig i ett grått lager över hela den anrika samlingen. Hjärtat hugger i bröstet och det blir trängre att andas. Benet domnar bort. Han känner inte smärtan. Han måste få bort sanden. Han ringer sin chef som säger åt honom att fixa fram folk.

I två dagar städar de utan lön. En tid senare börjar telefonen ringa. Han måste betala. Skadorna har kostat 40 000 kronor. Det är upp till honom, hur han vill göra det, genom avbetalning eller på annat sätt. Vecka efter vecka fortsätter samtalen. Till slut ger han med sig och frågar om han kan få ett kvitto på det han har betalat. ”Varför vill du ha det?” får han till svar.

”Det var samma sak när min kollega från Nicaragua skar upp handen. Vi ringde arbetsgivaren som svarade: Jag är inte läkare. Åk till sjukhus. Läkarbesöket kostade 3 000 kronor som killen från Nicaragua fick betala själv.”

Thomas Österberg är väl medveten om att dessa olyckor aldrig når honom på Arbetsmiljöverket.

”Jag tar för givet att det till och med finns dödsfall i arbetslivet som aldrig hamnar i vår statistik.”

Wilder hoppar ner från bänken i det ombonade industriområdet. Kepsen har han tagit av sig och han visar foton på sina barn i mobilen. Ett födelsedagskalas med sju tända ljus. En ung man på väg upp ur tunnelbanan, en ung man som han vill ska ha råd med utbildning så att han inte behöver nedvärderas och förödmjukas som sin pappa. Wilder står bredvid sin son i rulltrappan och bär ett annat ansikte, stolt.

”Jag vet inte varför jag står ut. Jag vet inte varför så många står ut. Men de måste, gråtandes eller drickandes alkohol.”

140 000

personer har de senaste två åren fått ett samordningsnummer för att kunna betala skatt i Sverige.

75 procent

av dem som har ett sånt och som kommer från länder utanför EU saknar arbetstillstånd.

66 miljarder kronor

förlorar svenska staten på svartarbete varje år. Enligt Skatteverket är det lågt räknat.

12 500 personer

är just nu efterlysta av polisen efter beslut om utvisning.

?

Hur många människor som arbetar i Sverige utan att ha gjort någon ansökan till myndigheterna vet ingen.


Så gjorde vi

Granskningen bygger på ett hundratal intervjuer. Vi har varit i industriområden, på byggarbetsplatser och i skogen där människor lever. Vi har talat med både arbetsgivare och arbetstagare.

Under 2018 har vi också träffat ett stort antal myndighetspersoner och beställt en mängd handlingar från Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket.

I stället för att granska enskilda företag har vi valt att titta på systemet som gjort skuggsamhället möjligt. Sveriges laglösa arbetsliv skildras utifrån en arbetare som noga tänkt igenom sin medverkan. De flesta vågar inte.


et@da.se

1Kommentarer

Andrej Rados:

Det här är den fruktansvärda följden av att folkhemmet som skapades av Socialdemokraterna och vänstern låtit sig utsättas för självisk ohyra från mitten och högern sedan sjuttiotalet.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”De utnyttjas av allt och alla”

DA FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Läs mer från Dagens Arbete:

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Vi tycker att vi är lite mer än ett särintresse”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson hävdar att SD gör att riksdagen får en borgerlig majoritet med en ”svårsmält syn på arbetsrätten”. När riksdagen öppnar på måndag får alla ledamöter en broschyr med förbundets fyra viktigaste krav.

Välkommen till Kina

BildreportagetLars Tunbjörk är en legendarisk svensk fotograf, som bland annat medverkade flitigt i Dagens Arbete. Hans livsverk hyllas nu på Fotografiska i Stockholm. Här finns bland annat några bilder från hans skildring av hur Kina klev in i det moderna konsumtionssamhället.

Möt A-kassans nya robot

Den nya handläggaren på IF Metalls A-kassa jobbar dygnet runt. Kim är en chattrobot, som blir bättre på att svara ju mer du frågar.

Ingen semester men långledig i maj och augusti. Perfekt, tycker Morgan Frösslund. Foto: Ola Torkelsson

Fabriken som tog bort semestern

NÖJDAScan Dust i Landskrona stänger inte under sommaren. Semesterdagarna är utlagda i schemat som gör att de anställda får fler långledigheter. Medlemsomröstningarna ger samma svar varje gång – fortsätt systemet!

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1

Tio år efter krisen – är det dags igen?

DA reder ut2008: Den stora finanskrisen spred panik från USA till hela världen. Svensk industri tvärnitade. 2018: Sakta har världsekonomin återhämtat sig efter krisen. Nu går Sverige strålande. Men det finns orosmoln.

2

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

AnalysFinanskrisen för tio år sedan gav tron på helt fria marknader en törn. Världen undvek en ren depression genom en "ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund", skriver DA:s Harald Gatu.

Riksdagsvalet 2018

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

IF MetallIF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

PappersSå säger Mikael Lilja, Pappers vice ordförande, dagen efter valet. Han är inte nöjd, heller inte helt nedstämd: ”SD fick faktiskt färre röster än vad jag hade befarat, samtidigt som det gick lite bättre för S än jag tidigare hade trott.”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

GSFörbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att arbetarrörelsen under den här mandatperioden misslyckats med att visa för medlemmarna hur bra det går för Sverige. Han oroas över läget men tror att Stefan Löfvens förhandlarerfarenhet är ett "ess i skjortärmen."

De stred mot solidariteten

DA HISTORIADe kallades ”svartfötter” av facket, arbetsgivarna sade ”arbetsvilliga”. Strejkbrytarna tog vilka jobb som helst och skyddades av polis och militär. Utifrån Bengt Ohlssons nya roman skriver DA:s Harald Gatu om den blodigaste tiden i svensk arbetarhistoria. Läs eller lyssna!

1

”Nationalism är farligt för mänsklig­heten”

Debatt”På Balkan ställde nationalisterna grupper mot grupper, och det var början till ett av historiens värsta folkmord.” Krigsveteranen och industriarbetaren Kennet Bergqvist uppmanar alla att rösta bort rasism och nationalism i valet.

Lyssna på Dagens Arbete

Gillar du att ”läsa med öronen”? Dagens Arbete läser in minst ett reportage varje månad, nu har närmare 50 stycken i lager. Ladda ned appen Dagens Arbete där poddar finns eller lyssna direkt här.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu har du chansen att välja rättvist

”Det är dags att välja vilket samhälle vi ska ha. Ett som dras isär eller håller ihop”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Rösta inte fram sämre villkor!

Krönika”Vi kan inte blunda för vilka konsekvenser ett regeringsskifte kan få för arbetslivet”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Valet är nu – och det är ditt!

KRÖNIKA”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Foto: Adam Daver

Här lagras valurnorna

ÖGONBLICKETPatric Steinvall drar ut de sista valboxarna från företagets lager till en lastbil som väntar.

Industriroboten dansar balett

20 streetdansare, 5000 liter vatten och så en tre meter hög industrirobot från ABB. På fredag är det premiär för en helt ny uppsättning av Stravinskijs balett "Våroffer", på Stadsteatern i Stockholm.

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

Val 2018Näringsminister Mikael Damberg hävdar att regeringen ökat självförtroendet i svensk industri. Han gläds åt fler jobb och bättre produktivitet, men menar att robotiseringen går för långsamt. Samtidigt kritiserar han Migrationsverket för utvisningen av ingenjörer.

Skorna av på tysta jättefabriken

ArbetsmiljöJobben har tryggats och arbetsmiljön har blivit bättre med mångmiljardinvesteringen på Östrand. Men en liten detalj har irriterat: Heltäckningsmattan i den nya driftcentralen.

”Din framtid står inte mot min”

”Din framtid står inte mot min. Tvärtom blir den större om fler är med och formar den”, skriver krönikören Daniel Mathisen, som har läst Fatemeh Khavaris bok ”Jag stannar till slutet”.

”Valet är en högtidsstund”

PROFILENFörre industriarbetaren Jan Svensson är en av landets valförrättare. Nästa söndag gör han sitt fjärde val i rad i Örnsköldsvik: ”Det är viktigt att allt går rätt till rätt till.”

”Därför stöder facken S”

DEBATT”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

”Jag vill gå med i facket!”

ÖGONBLICKETKlockan är 12.04 på Stora Enso, Skutskär.

Återväxten i industrin

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Så blev Löfvens industrisatsning

VAL 2018Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.