”Konkurrenskraften hör samman med arbetarnas hälsa”DA:s Helle Klein vill se att det blir verklighet av nollvisionen om dödsolyckor på jobbet.

Har vi lärt oss att tänka efter före?”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson.

Dagen innan skotten i Ådalen 1931. Strejkande arbetare intar den båt där strejkbrytare lastar blockerad pappersmassa. En av dem hissas upp ur lastrummet. Strejkbrytarna kom från Svenska nationella skyddskåren bildad av militärer som deltagit på den ”vita” sidan i finska ­inbördeskriget. TT NYHETSBYRÅN
Ådalens arbetare demonstrerar mot strejkbryteri. De blodiga händelserna 1931 var inte de enda där strejkande besköts. TT NYHETSBYRÅN
Skogen var utsatt för strejkbryteri. Skogsarbetare i strejk såg sina jobb övertas av ”arbetsvilliga” huggarlag. (Bilden ingår i Bohusläns museums samlingar och har inget med texten att göra.)Foto: okänd fotograf
Genom en glugg placerades dynamiten i lastutrymmet på Amalthea. Explosionen dödade en och skadade sju strejkbrytare. TT NYHETSBYRÅN
Anton Nilsson vid en demonstration i Stockholm 26 maj 1986. Han dog tre år senare, 102 år gammal. TT NYHETSBYRÅN
Efter Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan Saf och LO upphör strejkbryteriet av många skäl. LO:s styrka gjorde det svårare att rekrytera. Strejkbryteriet ansågs också spela kommunisterna i händerna. Men framför allt gjorde den tekniska utvecklingen strejkbrytare överflödiga; arbetarna blev allt mindre utbytbara. TT NYHETSBYRÅN

De stred mot solidariteten

Svartfötter. Så kallades de. Men arbetsgivarna såg dem som arbetsvilliga och de skyddades av polis och militär. Strejkbrytarna tog vilka jobb som helst. Författaren Bengt Ohlssons nya roman utspelar sig i den blodigaste tiden av svensk arbetarhistoria.

Lagen som ­skyddade strejkbrytarna

1899 blir det förbjudet att ­förhindra strejkbryteri. Då införs den så kallade Åkarpslagen, uppkallad efter en riksdagsman från Åkarp. Det blir straffbart att hind­ra någon att ta erbjudet arbete, exempelvis i samband med en strejk. Man får heller inte hindra någon att gå ­tillbaka till arbetet i samband med en konflikt. Lagen kriminaliserar också försök att tvinga någon att strejka men upphörde att gälla 1938.

De dubbelt så bra heter roma­nen om Arvid och Ragnar. Två strejkbrytare som hjälpte Graningeverken att lasta båtarna med pappersmassa i Lunde i maj 1931. Två unga arbetare som befann sig på andra sidan ledet av beväpnad militär när skotten föll i Ådalen och fem personer dödades.

Strejkbrytare var dubbelt så bra för arbetsgivarna jämfört med de fackligt anslutna. Villiga att arbeta utan att kräva samma villkor som andra arbetare. Villiga att arbeta när andra gick ut i blockad eller strejk. Solidariska med sig själva och med sin uppdragsgivare. De anlitades, som i Ådalen, när de anställda strejkade mot lönesänkningar.

Strejkbrytarna kom från olika håll. Arvid följer med sin arbetssökande, kringflackande pappa på jakt efter påhugg i skogen, vid flottningen eller på byggen. Ragnar är den ideologiskt medvetne, drömmer om en militär karriär och har en bakgrund bland de frivilliga svenskar som slogs mot ”de röda” i inbördeskrigets Finland vintern och våren 1918. En merit som kom att ses med avsky på svenska arbetsplatser. Få ville ha en arbetskamrat som hade deltagit i ”de vitas” slaktarförband. Under inbördeskriget dog uppåt 30 000 personer på den ”röda” sidan (mot cirka 5 000 på den ”vita”), de flesta avrättade eller döda i fångläger.

Arvids och Ragnars vägar korsas och de hamnar i Ådalen där de ska lasta blockerad pappersmassa. I Ådalen sympatistrejkade arbetarna vid Graningeverkens sulfat- och sulfitfabriker med kamraterna vid Marmaverken i Hälsingland. Där strejkade sulfatarbetarna mot företagets krav på sänkta löner. Arbetsuppgifterna hade övertagits av inkallade strejkbrytare.

Varför skriva en roman om strejkbrytare? Den prisbelönta författaren Bengt Ohlsson svarar att han har en naturlig nyfikenhet att skriva om ringaktade människor.

– Jag blir snabbt uttråkad av sånt som jag tycker är självklarheter. Om man inte låter sig utmanas tror jag att man förslappas rent empatiskt.

– Då tror jag att det är mycket mer spännande både för författaren och läsaren att beskriva människor som kan te sig anstötliga eller kontroversiella. Eller moraliskt fördärvliga på olika sätt.

Idén fick han när han hörde en P3-dokumentär om skotten i Ådalen. Han reagerade över hur litet som sades om strejkbrytarna. Vilka de var, varifrån de kom och varför de blev strejkbrytare. Frågor som väckte hans nyfikenhet.

Källorna fanns bland annat i Krigsarkivet, i polisförhören med de strejkbrytare som befann sig på båten Milos i Ådalen dagen före blodsutgjutelsen. Båten, som höll på att lastas med den blockerade pappersmassan, intogs av demonstranter. De hann ifatt åtta av strejkbrytarna som fick rejält med stryk.

Ådalens arbetare demonstrerar mot strejkbryteri. De blodiga händelserna 1931 var inte de enda där strejkande besköts. TT NYHETSBYRÅN

I begynnelsen var rättslösheten. 1864 tar Sverige det slutgiltiga steget in i det kapitalistiska marknadssystemet när näringsfriheten infördes. Arbetsmarknaden ses som en ”fri” marknad bland andra, oreglerad så till vida att strejker inte är olagliga, lika lite som strejkbryteri. Däremot kan strejkagitatorer kriminaliseras. Strafflagens ”munkorgsparagraf” förbjuder offentlig uppmaning till våld mot person eller egendom.

Den nya ekonomin råkar dock snart ut för en långvarig kris. Arbetsgivarna kräver att lönerna sänks.

Men arbetarna går samman och förbinder sig att inte sälja sig under ett visst pris. Fackföreningen blir kartellen som stör den rena marknadsekonomin. Arbetarna strejkar för rätten att teckna avtal och för rätten att ansluta sig till en fackförening. Arbetsgivarna svarar med att stänga ute arbetare som strejkar. I stället rekryteras ”arbetsvilliga”.

Jag tror att det är mycket mer spännande att ­beskriva människor som kan te sig anstötliga eller kontroversiella.

Bengt Ohlsson, författare.

Medan romanens Ragnar var mer ideologiskt anstucken råkade Arvid hamna bland strejkbrytarna. Han tillhörde den skara strejkbrytare som enligt Bengt Ohlsson ”helt enkelt inte passade in”. Arvid befann sig på skogsarbete tillsammans med sin far och andra när de en dag får besök i huggarkojan. Besökarna är medlemmar i Skogs- och flottningsarbetareförbundet. De upplyser huggarna om att skogsägaren inte vill skriva avtal och att deras arbetsplats därför är satt i blockad.

Huggarna ställer upp på blockaden. Alla utom några få, däribland Arvid och hans pappa. Varför väljer de bort kollektivet och sammanhållningen? Vore det inte enklare att sluta upp i det fackliga ledet? Bengt Ohlsson:

– Det där är intressant. Men jag vet inte om jag har ett bra svar. Kan bara tycka att det är en hållning som jag både kan känna sympati för, identifiera mig med och samtidigt känna en viss sorg inför.

Bengt Ohlsson får själv ofta höra att han ställer sig utanför och är obekväm på olika sätt.

– Det finns ju ett visst skimmer kring utanförskap som jag tycker är en förenklad syn. Jag tycker själv inte att det är så jävla lustigt att befinna mig utanför.

Genom en glugg placerades dynamiten i lastutrymmet på Amalthea. Explosionen dödade en och skadade sju strejkbrytare. TT NYHETSBYRÅN

Vilken sida är du på? En fråga på liv och död för arbetarrörelsen under de decennier den organiserade sig på en arbetsmarknad som tillät strejkbryteri. Ofta skyddades strejkbrytarna av polis och militär. Det hände att även de själva var beväpnade.

Ibland råkade de också illa ut. Som i Malmö hamn 1908 där fartyget Amalthea inhyste ett 80-tal strejkbrytare från England. En ljus sommarnatt rodde en 20-årig skånsk yngling ut till fartyget och placerade genom en glugg 20 kilo dynamit i lastutrymmet med följd att en 34-åring från Hull avled och sju skadades. Senare greps attentatsmannen som dömdes till döden. Hans namn var Anton Nilsson. Nio år efter attentatet, revolutionsåret 1917, benådades han, Sveriges sista dödsdömda fånge. Han kom att bli över hundra år.

Anton Nilsson vid arresteringen. Foto: TT Nyhetsbyrån

Anton Nilsson delade Sverige. Medan kung Gustav V i sällskap med greve Thott och landsfiskal Dahlberg besökte de skadade strejkbrytarna fanns en utbredd sympati för gärningsmannen.

Stödet för honom märktes inte minst i samband med första maj-firandet då många fackliga avdelningar passade på att skicka hälsningar till honom i fängelset.

När bomben sänkte Amalthea var arbetarrörelsen på väg att få sina första kollektivavtal inom delar av industrin. Men samtidigt släppte inte arbetsgivarna rätten att få anlita strejkbrytare.

Vilket visades med all tydlighet efter den långa verkstadskonflikten 1905 som just hade banat väg för det första rikstäckande kollektivavtalet med minimilöner och förhandlingsordning.

Arbetsgivarnas toppförhandlare, Verkstadsföreningens ordförande John Bernström, hade själv stängt ute tusen arbetare under konflikten. De var inte välkomna tillbaka utan ersattes i stället av ”arbetsvilliga”.

Året efter verkstadskonflikten enas Svenska arbetsgivarföreningen Saf och LO om en kompromiss. Saf accepterar arbetarnas rätt att bilda fackföreningar på arbetsplatsen. I gengäld erkänner LO arbetsgivarnas arbetsledningsrätt att ”fritt antaga och avskeda arbetare samt att använda arbetare, oavsett om de är organiserade eller ej”. Strejkbryteriet kan fortsätta.

Efter Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan Saf och LO upphör strejkbryteriet av många skäl. LO:s styrka gjorde det svårare att rekrytera. Strejkbryteriet ansågs också spela kommunisterna i händerna. Men framför allt gjorde den tekniska utvecklingen strejkbrytare överflödiga; arbetarna blev allt mindre utbytbara. TT NYHETSBYRÅN

Sverige var konflikternas rekordland under 1920- och 1930-talet. Inte sällan med dramatiska inslag. Bara några veckor före skotten i Ådalen i maj 1931 hade beväpnade strejkbrytare skjutit mot demonstranter i Halmstad. Året efter, under pappersmasse­strejken, fick två strejkande arbetare i Klemensnäs utanför Skellefteå livshotande skador sedan de beskjutits av polis i samband med en demonstration mot strejkbrytare i hamnen. Veckan efter sköt polisen skarpt mot pappersarbetare vid sulfat­fabriken i Sandarne som demonstrerade av samma skäl.

Sex år senare var allt över i och med Saltsjöbadsavtalet, det första huvudavtalet som fastställde spelreglerna för arbetsmarknaden. 1938 kom LO och Saf överens om den ordning som ska gälla. LO lovar att hålla ett vakande öga på kommunister och syndikalister mot att arbetsgivarna stoppar strejkbryteriet.

Ingen större eftergift för arbetsgivarna, enligt Saf-krönikören Hans de Geer. I boken Arbetsgivarna skriver han att strejkbryteriet vid den tidpunkten hade spelat ut sin roll eftersom arbetsuppgifterna höll på att bli mer specialiserade. ”Den tekniska utvecklingen minskade därigenom arbetarnas utbytbarhet och stärkte deras ställning. Den gav ytterligare motiv för arbetsgivarna att söka en ny, fredligare strategi”, skriver de Geer.

Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till.

 Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till.

Bengt Ohlsson, författare.

Bara några år efter Saltsjöbadsavtalet, 1945, utbryter den konflikt som ska bli den mest omfattande i svensk historia, Metallstrejken. Under den fem månader långa konflikten noteras inte ett enda försök till strejkbryteri. Det närmaste man kom rapporterades från Orsa sågbladsfabrik där ”en del fruar till ingenjörer och övriga personer i befälsställning tagit hand om både stämpling och paketering” enligt Dala-Demokraten. Det var allt.

Hur gick det då för Arvid och Ragnar efter Saltsjöbadsavtalet 1938 när ingen behövde fundera på att anmäla sig som ”arbetsvillig” vid en arbetsplats i strejk? Kände de lättnad? Eller plågades de av skammen att vara strejkbrytare?

Bengt Ohlsson har inte funderat på hur det gick för dem. Bara att det inte var så lätt att bli rentvådd.
– En av dem som var med på strejkbrytarbåten Milos i Ådalen försökte göra avbön. Hans arbetskamrater godtog den. Men fackföreningen hade fått nys om det där och fick honom avskedad.

Tycker du att arbetarrörelsen kunde ha handlat annorlunda?

– Nej det blir lite konstigt om jag, välnärd, satt här och moraliserade och sade att arbetarrörelsen skulle ha gjort på ett annat sätt. Det var ju inga skitsaker folk strejkade för, folk hungrade ju.

– Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till. De hade ett enda vapen mot arbetsgivarna och det kom strejkbrytarna och vred ur händerna på dem.

De ”arbetsvilligas” ­organisationer

Det fanns många samman­slutningar för strejkbrytare. Arbets­givarna understödde ­organiseringen av ”arbetsvilliga”. Inte minst efter första världskriget när arbetare strejkade mot ­lönesänkningar.

Svenska arbetareförbundet. En ”gul” fackförening som ekonomiskt stöddes av Verkstadsföreningen (numera Teknikföretagen). Anlitades under verkstadskonflikten 1905. Upplöstes 1914.

Svenska nationella skyddskåren. Bildades 1918 av militärer som bekämpat arbetarrörelsen och deltagit på den ”vita” sidan i finska inbördeskriget. Levererade ett 50-tal strejkbrytare till Ådalen. Hade som mest 700 medlemmar. Tynade bort i slutet av 1930-talet.

Samhällshjälpen. Bildades 1921 med aktivt stöd från Saf och bestod mest av officerare. Bytte namn till Teknisk samhällshjälp. Användes mest inom stat och kommun. Upplöstes på 1940-­talet. Hade som mest 17 000 medlemmar.

Centralförbundet Rädda skörden. Bildades av godsägare och militärer efter lantarbetarstrejken i Uppland 1919. Samarbetade med Herou arbetsbyrå med att förse de stora godsen med strejkbrytare.

Arbetets frihet. Störst och mest långlivad. Bildades i Jämtland 1923 när skogsägande bönder slog vakt om sina entreprenader. Skogsbolagen lade ut det mesta av avverkning och flottning på entreprenad. Entreprenören var i regel en hemmans­ägare eller arrendator som i sin tur säsongsanställde huggare och flottare. Medlemmarna tog ofta blockerat arbete och hamnade ofta i konflikt med Skogs- och flottningsarbetareförbundet som krävde kollektivavtal.

Organisationen hade som mest 19 000 medlemmar och avvecklades efter en tynande tillvaro först på 1960-talet.

Vinn boken!

Vi lottar ut tre exemplar av De dubbelt så bra (Albert Bonniers). Mejla namn och adress till vinn@da.se senast den 22 september för att ­vara med i tävlingen.


hg@da.se

1Kommentarer

Christer Bergin:

Mycket intressant och välskriven artikel! Den inspirerar mig att läsa boken.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

De tog SFI-kursen till fabriken

Från och med i dag kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Chefredaktör Helle Klein med tidningen Dagens Arbetsmiljö

Dagens Arbete startar ny tidning om arbetsmiljö

Skyddsombuden inom LO får i år en ny tidning: Dagens Arbetsmiljö. Den kommer att innehålla vassa granskningar, men framför allt vara ett handfast verktyg i det dagliga arbetsmiljöarbetet.

2

Ladda ner DA nr 1 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Striden om arbetsrätten

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

2

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

3

”Det var fan dags att skärpa sig”

HälsaEtt telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om att äta bara en kvarts pizza och hur vikttappet gjorde att han nästan undkom fortkörningsböter.

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

”Förståelsen för inhyrda är bättre i dag”

BemanningFacket skrek högt när Lilla Edets pappersbruk började med bemanning 2014. Nu har kritiken minskat – inhyrningen är låg, löneskillnaderna har jämnats ut.

Sommarjobben i industrin ökar

Den som söker sommarjobb inom industrin har i år stora chanser att få ett. Arbetsförmedlingen har fått in 2 500 sommarjobb, 500 fler än förra året.

Illustration: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Måste jag byta uppgifter efter pappaledighet?

Fråga DAHan fick inte tillbaka sitt gamla jobb när han återkom från föräldraledigheten. Får det gå till så? DA:s expert svarar.

”Det känns redan som jag har vunnit”

Pappersarbetaren Micke Holm känner sig som att han redan har vunnit, oavsett hur det går för honom i Talangfinalen. Men vilken låt han ska framföra, det vill han inte avslöja.

arbetsdomstolen

IF Metall stämmer Swed Handling

ARBETSDOMSTOLENÅtta anställda på kemiföretaget Swed Handling har inte fått arbetstidsförkortning sedan 2010. Nu stämmer IF Metall bolaget och kräver totalt 617 522 kronor.

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

SkruvatNär jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

15 till 45 millimeter är bredden på remsorna – kantlisterna – som bland annat används på Ikeas kända bokhylla Billy. Foto: Adam Daver

Laddar kantlistmaskinen

ÖgoblicketUlrika Öhrling är operatör på konverteringen i Billingsfors

GS: Politiken skapar byggkrisen

Efter storvarslet på Hjältevadshus vill GS-facket sätta press på den nya bostadsministern. ”Politiska beslut lägger en våt filt över branschen”, enligt GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Annika Rahm är sömmerska på Woolpower Östersund. Foto: Adaam Daver

”Passa på när det är rejält kallt”

Proffset tipsarNu är tiden inne för gosiga ylleunderställ. Annika Rahm på Woolpower i Östersund tipsar om hur du bäst tar hand om dem. 

Gabriel Jöngren, Sandra Johansson, Marcus Davidsson, Camilla Eriksson och Sara Wiinikka utgör projektgruppen för Ung 2020 tillsammans med Pontus Georgsson, Pauline Hylander och P-A Petterson från förbundskontoret. Foto: Adam Daver

”Viktigt att vi unga tar hand om varandra”

Ung 2020Nu har Pappers nya ungdomsambassadörer samlats för första gången. Tillsammans ska de se till att förbundet finns till även om 40 år, och då krävs en rejäl kraftansträngning.

Leandro Steinnagel, till vänster, gillar plåtlådorna. Bra för kall mat, tycker han. Här bredvid Monica Jalonen och Gabriel Banor. Foto: Adam Daver

Billiga lådor håller tätt

Da testarVad är bästa sättet att förvara den medhavda lunchen? DA lät några anställda på Astra Zeneca testa sju matlådor under lika många dagar.

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

ARBETSDOMSTOLENAnställda på bemanningsföretaget Adecco har gått miste om helgersättning, enligt IF Metall. Nu stämmer fackförbundet Adecco inför Arbetsdomstolen, AD. ”Ett pilotfall”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

2

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

2

Det sista skriet?

BildreportagetFotografen Ragnar Axelsson har de senaste trettio åren genomkorsat Arktis, Grönland och Kanada och skildrat bland annat jägarbefolkningens levnadsvillkor. Hans bilder från Grönland berättar om det få har upplevt med egna ögon, men som många talar om: en kommande klimatkatastrof.

100 varslas på Hjältevadshus

Mer än var tredje anställd varslas på Hjältevadshus. Överklagade bygglov och slopat investeringsstöd för hyresrätter ligger bakom.

Illustration: Rebecca Elfast

Bli stark av bönor

KlimatkollenDina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Farliga vibrationer

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.