”Turerna runt talmansvalet är ännu en uppvisning i arrogant maktspel ”DA:s chefredaktör Helle Klein om Alliansens presskonferens om talmanskandidat.

”Ge mer plats åt unga – att höja pensionerna vore klockrent”Hanna Persson på Lamiflex i Nyköping om hur nästa regering borde förändra arbetslivet.

Dagen innan skotten i Ådalen 1931. Strejkande arbetare intar den båt där strejkbrytare lastar blockerad pappersmassa. En av dem hissas upp ur lastrummet. Strejkbrytarna kom från Svenska nationella skyddskåren bildad av militärer som deltagit på den ”vita” sidan i finska ­inbördeskriget. TT NYHETSBYRÅN
Ådalens arbetare demonstrerar mot strejkbryteri. De blodiga händelserna 1931 var inte de enda där strejkande besköts. TT NYHETSBYRÅN
Skogen var utsatt för strejkbryteri. Skogsarbetare i strejk såg sina jobb övertas av ”arbetsvilliga” huggarlag. (Bilden ingår i Bohusläns museums samlingar och har inget med texten att göra.)Foto: okänd fotograf
Genom en glugg placerades dynamiten i lastutrymmet på Amalthea. Explosionen dödade en och skadade sju strejkbrytare. TT NYHETSBYRÅN
Anton Nilsson vid en demonstration i Stockholm 26 maj 1986. Han dog tre år senare, 102 år gammal. TT NYHETSBYRÅN
Efter Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan Saf och LO upphör strejkbryteriet av många skäl. LO:s styrka gjorde det svårare att rekrytera. Strejkbryteriet ansågs också spela kommunisterna i händerna. Men framför allt gjorde den tekniska utvecklingen strejkbrytare överflödiga; arbetarna blev allt mindre utbytbara. TT NYHETSBYRÅN

De stred mot solidariteten

Svartfötter. Så kallades de. Men arbetsgivarna såg dem som arbetsvilliga och de skyddades av polis och militär. Strejkbrytarna tog vilka jobb som helst. Författaren Bengt Ohlssons nya roman utspelar sig i den blodigaste tiden av svensk arbetarhistoria.

Lagen som ­skyddade strejkbrytarna

1899 blir det förbjudet att ­förhindra strejkbryteri. Då införs den så kallade Åkarpslagen, uppkallad efter en riksdagsman från Åkarp. Det blir straffbart att hind­ra någon att ta erbjudet arbete, exempelvis i samband med en strejk. Man får heller inte hindra någon att gå ­tillbaka till arbetet i samband med en konflikt. Lagen kriminaliserar också försök att tvinga någon att strejka men upphörde att gälla 1938.

De dubbelt så bra heter roma­nen om Arvid och Ragnar. Två strejkbrytare som hjälpte Graningeverken att lasta båtarna med pappersmassa i Lunde i maj 1931. Två unga arbetare som befann sig på andra sidan ledet av beväpnad militär när skotten föll i Ådalen och fem personer dödades.

Strejkbrytare var dubbelt så bra för arbetsgivarna jämfört med de fackligt anslutna. Villiga att arbeta utan att kräva samma villkor som andra arbetare. Villiga att arbeta när andra gick ut i blockad eller strejk. Solidariska med sig själva och med sin uppdragsgivare. De anlitades, som i Ådalen, när de anställda strejkade mot lönesänkningar.

Strejkbrytarna kom från olika håll. Arvid följer med sin arbetssökande, kringflackande pappa på jakt efter påhugg i skogen, vid flottningen eller på byggen. Ragnar är den ideologiskt medvetne, drömmer om en militär karriär och har en bakgrund bland de frivilliga svenskar som slogs mot ”de röda” i inbördeskrigets Finland vintern och våren 1918. En merit som kom att ses med avsky på svenska arbetsplatser. Få ville ha en arbetskamrat som hade deltagit i ”de vitas” slaktarförband. Under inbördeskriget dog uppåt 30 000 personer på den ”röda” sidan (mot cirka 5 000 på den ”vita”), de flesta avrättade eller döda i fångläger.

Arvids och Ragnars vägar korsas och de hamnar i Ådalen där de ska lasta blockerad pappersmassa. I Ådalen sympatistrejkade arbetarna vid Graningeverkens sulfat- och sulfitfabriker med kamraterna vid Marmaverken i Hälsingland. Där strejkade sulfatarbetarna mot företagets krav på sänkta löner. Arbetsuppgifterna hade övertagits av inkallade strejkbrytare.

Varför skriva en roman om strejkbrytare? Den prisbelönta författaren Bengt Ohlsson svarar att han har en naturlig nyfikenhet att skriva om ringaktade människor.

– Jag blir snabbt uttråkad av sånt som jag tycker är självklarheter. Om man inte låter sig utmanas tror jag att man förslappas rent empatiskt.

– Då tror jag att det är mycket mer spännande både för författaren och läsaren att beskriva människor som kan te sig anstötliga eller kontroversiella. Eller moraliskt fördärvliga på olika sätt.

Idén fick han när han hörde en P3-dokumentär om skotten i Ådalen. Han reagerade över hur litet som sades om strejkbrytarna. Vilka de var, varifrån de kom och varför de blev strejkbrytare. Frågor som väckte hans nyfikenhet.

Källorna fanns bland annat i Krigsarkivet, i polisförhören med de strejkbrytare som befann sig på båten Milos i Ådalen dagen före blodsutgjutelsen. Båten, som höll på att lastas med den blockerade pappersmassan, intogs av demonstranter. De hann ifatt åtta av strejkbrytarna som fick rejält med stryk.

Ådalens arbetare demonstrerar mot strejkbryteri. De blodiga händelserna 1931 var inte de enda där strejkande besköts. TT NYHETSBYRÅN

I begynnelsen var rättslösheten. 1864 tar Sverige det slutgiltiga steget in i det kapitalistiska marknadssystemet när näringsfriheten infördes. Arbetsmarknaden ses som en ”fri” marknad bland andra, oreglerad så till vida att strejker inte är olagliga, lika lite som strejkbryteri. Däremot kan strejkagitatorer kriminaliseras. Strafflagens ”munkorgsparagraf” förbjuder offentlig uppmaning till våld mot person eller egendom.

Den nya ekonomin råkar dock snart ut för en långvarig kris. Arbetsgivarna kräver att lönerna sänks.

Men arbetarna går samman och förbinder sig att inte sälja sig under ett visst pris. Fackföreningen blir kartellen som stör den rena marknadsekonomin. Arbetarna strejkar för rätten att teckna avtal och för rätten att ansluta sig till en fackförening. Arbetsgivarna svarar med att stänga ute arbetare som strejkar. I stället rekryteras ”arbetsvilliga”.

Jag tror att det är mycket mer spännande att ­beskriva människor som kan te sig anstötliga eller kontroversiella.

Bengt Ohlsson, författare.

Medan romanens Ragnar var mer ideologiskt anstucken råkade Arvid hamna bland strejkbrytarna. Han tillhörde den skara strejkbrytare som enligt Bengt Ohlsson ”helt enkelt inte passade in”. Arvid befann sig på skogsarbete tillsammans med sin far och andra när de en dag får besök i huggarkojan. Besökarna är medlemmar i Skogs- och flottningsarbetareförbundet. De upplyser huggarna om att skogsägaren inte vill skriva avtal och att deras arbetsplats därför är satt i blockad.

Huggarna ställer upp på blockaden. Alla utom några få, däribland Arvid och hans pappa. Varför väljer de bort kollektivet och sammanhållningen? Vore det inte enklare att sluta upp i det fackliga ledet? Bengt Ohlsson:

– Det där är intressant. Men jag vet inte om jag har ett bra svar. Kan bara tycka att det är en hållning som jag både kan känna sympati för, identifiera mig med och samtidigt känna en viss sorg inför.

Bengt Ohlsson får själv ofta höra att han ställer sig utanför och är obekväm på olika sätt.

– Det finns ju ett visst skimmer kring utanförskap som jag tycker är en förenklad syn. Jag tycker själv inte att det är så jävla lustigt att befinna mig utanför.

Genom en glugg placerades dynamiten i lastutrymmet på Amalthea. Explosionen dödade en och skadade sju strejkbrytare. TT NYHETSBYRÅN

Vilken sida är du på? En fråga på liv och död för arbetarrörelsen under de decennier den organiserade sig på en arbetsmarknad som tillät strejkbryteri. Ofta skyddades strejkbrytarna av polis och militär. Det hände att även de själva var beväpnade.

Ibland råkade de också illa ut. Som i Malmö hamn 1908 där fartyget Amalthea inhyste ett 80-tal strejkbrytare från England. En ljus sommarnatt rodde en 20-årig skånsk yngling ut till fartyget och placerade genom en glugg 20 kilo dynamit i lastutrymmet med följd att en 34-åring från Hull avled och sju skadades. Senare greps attentatsmannen som dömdes till döden. Hans namn var Anton Nilsson. Nio år efter attentatet, revolutionsåret 1917, benådades han, Sveriges sista dödsdömda fånge. Han kom att bli över hundra år.

Anton Nilsson vid arresteringen. Foto: TT Nyhetsbyrån

Anton Nilsson delade Sverige. Medan kung Gustav V i sällskap med greve Thott och landsfiskal Dahlberg besökte de skadade strejkbrytarna fanns en utbredd sympati för gärningsmannen.

Stödet för honom märktes inte minst i samband med första maj-firandet då många fackliga avdelningar passade på att skicka hälsningar till honom i fängelset.

När bomben sänkte Amalthea var arbetarrörelsen på väg att få sina första kollektivavtal inom delar av industrin. Men samtidigt släppte inte arbetsgivarna rätten att få anlita strejkbrytare.

Vilket visades med all tydlighet efter den långa verkstadskonflikten 1905 som just hade banat väg för det första rikstäckande kollektivavtalet med minimilöner och förhandlingsordning.

Arbetsgivarnas toppförhandlare, Verkstadsföreningens ordförande John Bernström, hade själv stängt ute tusen arbetare under konflikten. De var inte välkomna tillbaka utan ersattes i stället av ”arbetsvilliga”.

Året efter verkstadskonflikten enas Svenska arbetsgivarföreningen Saf och LO om en kompromiss. Saf accepterar arbetarnas rätt att bilda fackföreningar på arbetsplatsen. I gengäld erkänner LO arbetsgivarnas arbetsledningsrätt att ”fritt antaga och avskeda arbetare samt att använda arbetare, oavsett om de är organiserade eller ej”. Strejkbryteriet kan fortsätta.

Efter Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan Saf och LO upphör strejkbryteriet av många skäl. LO:s styrka gjorde det svårare att rekrytera. Strejkbryteriet ansågs också spela kommunisterna i händerna. Men framför allt gjorde den tekniska utvecklingen strejkbrytare överflödiga; arbetarna blev allt mindre utbytbara. TT NYHETSBYRÅN

Sverige var konflikternas rekordland under 1920- och 1930-talet. Inte sällan med dramatiska inslag. Bara några veckor före skotten i Ådalen i maj 1931 hade beväpnade strejkbrytare skjutit mot demonstranter i Halmstad. Året efter, under pappersmasse­strejken, fick två strejkande arbetare i Klemensnäs utanför Skellefteå livshotande skador sedan de beskjutits av polis i samband med en demonstration mot strejkbrytare i hamnen. Veckan efter sköt polisen skarpt mot pappersarbetare vid sulfat­fabriken i Sandarne som demonstrerade av samma skäl.

Sex år senare var allt över i och med Saltsjöbadsavtalet, det första huvudavtalet som fastställde spelreglerna för arbetsmarknaden. 1938 kom LO och Saf överens om den ordning som ska gälla. LO lovar att hålla ett vakande öga på kommunister och syndikalister mot att arbetsgivarna stoppar strejkbryteriet.

Ingen större eftergift för arbetsgivarna, enligt Saf-krönikören Hans de Geer. I boken Arbetsgivarna skriver han att strejkbryteriet vid den tidpunkten hade spelat ut sin roll eftersom arbetsuppgifterna höll på att bli mer specialiserade. ”Den tekniska utvecklingen minskade därigenom arbetarnas utbytbarhet och stärkte deras ställning. Den gav ytterligare motiv för arbetsgivarna att söka en ny, fredligare strategi”, skriver de Geer.

Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till.

 Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till.

Bengt Ohlsson, författare.

Bara några år efter Saltsjöbadsavtalet, 1945, utbryter den konflikt som ska bli den mest omfattande i svensk historia, Metallstrejken. Under den fem månader långa konflikten noteras inte ett enda försök till strejkbryteri. Det närmaste man kom rapporterades från Orsa sågbladsfabrik där ”en del fruar till ingenjörer och övriga personer i befälsställning tagit hand om både stämpling och paketering” enligt Dala-Demokraten. Det var allt.

Hur gick det då för Arvid och Ragnar efter Saltsjöbadsavtalet 1938 när ingen behövde fundera på att anmäla sig som ”arbetsvillig” vid en arbetsplats i strejk? Kände de lättnad? Eller plågades de av skammen att vara strejkbrytare?

Bengt Ohlsson har inte funderat på hur det gick för dem. Bara att det inte var så lätt att bli rentvådd.
– En av dem som var med på strejkbrytarbåten Milos i Ådalen försökte göra avbön. Hans arbetskamrater godtog den. Men fackföreningen hade fått nys om det där och fick honom avskedad.

Tycker du att arbetarrörelsen kunde ha handlat annorlunda?

– Nej det blir lite konstigt om jag, välnärd, satt här och moraliserade och sade att arbetarrörelsen skulle ha gjort på ett annat sätt. Det var ju inga skitsaker folk strejkade för, folk hungrade ju.

– Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till. De hade ett enda vapen mot arbetsgivarna och det kom strejkbrytarna och vred ur händerna på dem.

De ”arbetsvilligas” ­organisationer

Det fanns många samman­slutningar för strejkbrytare. Arbets­givarna understödde ­organiseringen av ”arbetsvilliga”. Inte minst efter första världskriget när arbetare strejkade mot ­lönesänkningar.

Svenska arbetareförbundet. En ”gul” fackförening som ekonomiskt stöddes av Verkstadsföreningen (numera Teknikföretagen). Anlitades under verkstadskonflikten 1905. Upplöstes 1914.

Svenska nationella skyddskåren. Bildades 1918 av militärer som bekämpat arbetarrörelsen och deltagit på den ”vita” sidan i finska inbördeskriget. Levererade ett 50-tal strejkbrytare till Ådalen. Hade som mest 700 medlemmar. Tynade bort i slutet av 1930-talet.

Samhällshjälpen. Bildades 1921 med aktivt stöd från Saf och bestod mest av officerare. Bytte namn till Teknisk samhällshjälp. Användes mest inom stat och kommun. Upplöstes på 1940-­talet. Hade som mest 17 000 medlemmar.

Centralförbundet Rädda skörden. Bildades av godsägare och militärer efter lantarbetarstrejken i Uppland 1919. Samarbetade med Herou arbetsbyrå med att förse de stora godsen med strejkbrytare.

Arbetets frihet. Störst och mest långlivad. Bildades i Jämtland 1923 när skogsägande bönder slog vakt om sina entreprenader. Skogsbolagen lade ut det mesta av avverkning och flottning på entreprenad. Entreprenören var i regel en hemmans­ägare eller arrendator som i sin tur säsongsanställde huggare och flottare. Medlemmarna tog ofta blockerat arbete och hamnade ofta i konflikt med Skogs- och flottningsarbetareförbundet som krävde kollektivavtal.

Organisationen hade som mest 19 000 medlemmar och avvecklades efter en tynande tillvaro först på 1960-talet.

Vinn boken!

Vi lottar ut tre exemplar av De dubbelt så bra (Albert Bonniers). Mejla namn och adress till vinn@da.se senast den 22 september för att ­vara med i tävlingen.


hg@da.se

1Kommentarer

Christer Bergin:

Mycket intressant och välskriven artikel! Den inspirerar mig att läsa boken.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Vi tycker att vi är lite mer än ett särintresse”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson hävdar att SD gör att riksdagen får en borgerlig majoritet med en ”svårsmält syn på arbetsrätten”. När riksdagen öppnar på måndag får alla ledamöter en broschyr med förbundets fyra viktigaste krav.

Välkommen till Kina

BildreportagetLars Tunbjörk är en legendarisk svensk fotograf, som bland annat medverkade flitigt i Dagens Arbete. Hans livsverk hyllas nu på Fotografiska i Stockholm. Här finns bland annat några bilder från hans skildring av hur Kina klev in i det moderna konsumtionssamhället.

Möt A-kassans nya robot

Den nya handläggaren på IF Metalls A-kassa jobbar dygnet runt. Kim är en chattrobot, som blir bättre på att svara ju mer du frågar.

Ingen semester men långledig i maj och augusti. Perfekt, tycker Morgan Frösslund. Foto: Ola Torkelsson

Fabriken som tog bort semestern

NÖJDAScan Dust i Landskrona stänger inte under sommaren. Semesterdagarna är utlagda i schemat som gör att de anställda får fler långledigheter. Medlemsomröstningarna ger samma svar varje gång – fortsätt systemet!

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1

”Vi tittade på varandra och förstod ingenting”

AnalysFinanskrisen för tio år sedan gav tron på helt fria marknader en törn. Världen undvek en ren depression genom en "ekonomiskpolitisk hjärt- och lungräddning i sista sekund", skriver DA:s Harald Gatu.

Riksdagsvalet 2018

”Nu krävs det öppenhet och ödmjukhet”

IF MetallIF Metalls ordförande Marie Nilsson anser att samarbete över blockgränserna är bästa sättet för att hålla Sverigedemokraterna utanför regeringsmakten.

”Många är missnöjda med de etablerade partierna”

PappersSå säger Mikael Lilja, Pappers vice ordförande, dagen efter valet. Han är inte nöjd, heller inte helt nedstämd: ”SD fick faktiskt färre röster än vad jag hade befarat, samtidigt som det gick lite bättre för S än jag tidigare hade trott.”

”Nu får Löfven visa vad han går för”

GSFörbundsordförande Per-Olof Sjöö menar att arbetarrörelsen under den här mandatperioden misslyckats med att visa för medlemmarna hur bra det går för Sverige. Han oroas över läget men tror att Stefan Löfvens förhandlarerfarenhet är ett "ess i skjortärmen."

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

DA FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu har du chansen att välja rättvist

”Det är dags att välja vilket samhälle vi ska ha. Ett som dras isär eller håller ihop”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Rösta inte fram sämre villkor!

Krönika”Vi kan inte blunda för vilka konsekvenser ett regeringsskifte kan få för arbetslivet”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Valet är nu – och det är ditt!

KRÖNIKA”Visst finns det brister i Sverige. Men den svartmålning som vissa partier gör av vårt samhälle i stort stämmer helt enkelt inte”, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Foto: Adam Daver

Här lagras valurnorna

ÖGONBLICKETPatric Steinvall drar ut de sista valboxarna från företagets lager till en lastbil som väntar.

Industriroboten dansar balett

20 streetdansare, 5000 liter vatten och så en tre meter hög industrirobot från ABB. På fredag är det premiär för en helt ny uppsättning av Stravinskijs balett "Våroffer", på Stadsteatern i Stockholm.

”Vill du förändra världen – ta jobb i industrin”

Val 2018Näringsminister Mikael Damberg hävdar att regeringen ökat självförtroendet i svensk industri. Han gläds åt fler jobb och bättre produktivitet, men menar att robotiseringen går för långsamt. Samtidigt kritiserar han Migrationsverket för utvisningen av ingenjörer.

Skorna av på tysta jättefabriken

ArbetsmiljöJobben har tryggats och arbetsmiljön har blivit bättre med mångmiljardinvesteringen på Östrand. Men en liten detalj har irriterat: Heltäckningsmattan i den nya driftcentralen.

”Din framtid står inte mot min”

”Din framtid står inte mot min. Tvärtom blir den större om fler är med och formar den”, skriver krönikören Daniel Mathisen, som har läst Fatemeh Khavaris bok ”Jag stannar till slutet”.

”Därför stöder facken S”

DEBATT”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

”Jag vill gå med i facket!”

ÖGONBLICKETKlockan är 12.04 på Stora Enso, Skutskär.

Återväxten i industrin

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Så blev Löfvens industrisatsning

VAL 2018Sverige ska bli ”världens ledande industrination”, sa socialdemokraterna inför förra valet. Högkonjunkturen har gjort att industrin går för fullt – men alla siffror pekar inte åt rätt håll.

1

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

”Låt dig inte förföras av högerns locktoner”

DebattTill valet 2006 bländades väljarna av löften om skattesänkningar, och frågan om a-kassan och välfärden kom i skymundan. Men Alliansen genomförde sin arbetarfientliga politik då, och kommer att göra det igen om de får chansen. Och nu tillsammans med SD, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Val uppåt väggarna

VAL 2018Nu råder valbudskapsfeber runt om i Sverige. DA visar hur affischerna historiskt gått från propaganda till ironi, hur både moderater och socialdemokrater lockat väljare med hjälp en cabriolet – och vem var egentligen Lennart?

Klart för LAS-förhandling på Iggesund

Den 3 september inleds LAS-förhandlingar på Iggesunds bruk, arbetsgivaren har varslat 150 personer. ”Då kan det nog bli lite jobbigt för vissa, men vi ska förstås försöka rädda så mycket vi kan”, säger Pappers avdelningsordförande Christer Johansson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.