Industriarbetarnas tidning

De stred mot solidariteten

4 september, 2018

Skrivet av

Svartfötter. Så kallades de. Men arbetsgivarna såg dem som arbetsvilliga och de skyddades av polis och militär. Strejkbrytarna tog vilka jobb som helst. Författaren Bengt Ohlssons nya roman utspelar sig i den blodigaste tiden av svensk arbetarhistoria.

Lagen som ­skyddade strejkbrytarna

1899 blir det förbjudet att ­förhindra strejkbryteri. Då införs den så kallade Åkarpslagen, uppkallad efter en riksdagsman från Åkarp. Det blir straffbart att hind­ra någon att ta erbjudet arbete, exempelvis i samband med en strejk. Man får heller inte hindra någon att gå ­tillbaka till arbetet i samband med en konflikt. Lagen kriminaliserar också försök att tvinga någon att strejka men upphörde att gälla 1938.

De dubbelt så bra heter roma­nen om Arvid och Ragnar. Två strejkbrytare som hjälpte Graningeverken att lasta båtarna med pappersmassa i Lunde i maj 1931. Två unga arbetare som befann sig på andra sidan ledet av beväpnad militär när skotten föll i Ådalen och fem personer dödades.

Strejkbrytare var dubbelt så bra för arbetsgivarna jämfört med de fackligt anslutna. Villiga att arbeta utan att kräva samma villkor som andra arbetare. Villiga att arbeta när andra gick ut i blockad eller strejk. Solidariska med sig själva och med sin uppdragsgivare. De anlitades, som i Ådalen, när de anställda strejkade mot lönesänkningar.

Strejkbrytarna kom från olika håll. Arvid följer med sin arbetssökande, kringflackande pappa på jakt efter påhugg i skogen, vid flottningen eller på byggen. Ragnar är den ideologiskt medvetne, drömmer om en militär karriär och har en bakgrund bland de frivilliga svenskar som slogs mot ”de röda” i inbördeskrigets Finland vintern och våren 1918. En merit som kom att ses med avsky på svenska arbetsplatser. Få ville ha en arbetskamrat som hade deltagit i ”de vitas” slaktarförband. Under inbördeskriget dog uppåt 30 000 personer på den ”röda” sidan (mot cirka 5 000 på den ”vita”), de flesta avrättade eller döda i fångläger.

Arvids och Ragnars vägar korsas och de hamnar i Ådalen där de ska lasta blockerad pappersmassa. I Ådalen sympatistrejkade arbetarna vid Graningeverkens sulfat- och sulfitfabriker med kamraterna vid Marmaverken i Hälsingland. Där strejkade sulfatarbetarna mot företagets krav på sänkta löner. Arbetsuppgifterna hade övertagits av inkallade strejkbrytare.

Varför skriva en roman om strejkbrytare? Den prisbelönta författaren Bengt Ohlsson svarar att han har en naturlig nyfikenhet att skriva om ringaktade människor.

– Jag blir snabbt uttråkad av sånt som jag tycker är självklarheter. Om man inte låter sig utmanas tror jag att man förslappas rent empatiskt.

– Då tror jag att det är mycket mer spännande både för författaren och läsaren att beskriva människor som kan te sig anstötliga eller kontroversiella. Eller moraliskt fördärvliga på olika sätt.

Idén fick han när han hörde en P3-dokumentär om skotten i Ådalen. Han reagerade över hur litet som sades om strejkbrytarna. Vilka de var, varifrån de kom och varför de blev strejkbrytare. Frågor som väckte hans nyfikenhet.

Källorna fanns bland annat i Krigsarkivet, i polisförhören med de strejkbrytare som befann sig på båten Milos i Ådalen dagen före blodsutgjutelsen. Båten, som höll på att lastas med den blockerade pappersmassan, intogs av demonstranter. De hann ifatt åtta av strejkbrytarna som fick rejält med stryk.

Ådalens arbetare demonstrerar mot strejkbryteri. De blodiga händelserna 1931 var inte de enda där strejkande besköts. TT NYHETSBYRÅN

I begynnelsen var rättslösheten. 1864 tar Sverige det slutgiltiga steget in i det kapitalistiska marknadssystemet när näringsfriheten infördes. Arbetsmarknaden ses som en ”fri” marknad bland andra, oreglerad så till vida att strejker inte är olagliga, lika lite som strejkbryteri. Däremot kan strejkagitatorer kriminaliseras. Strafflagens ”munkorgsparagraf” förbjuder offentlig uppmaning till våld mot person eller egendom.

Den nya ekonomin råkar dock snart ut för en långvarig kris. Arbetsgivarna kräver att lönerna sänks.

Men arbetarna går samman och förbinder sig att inte sälja sig under ett visst pris. Fackföreningen blir kartellen som stör den rena marknadsekonomin. Arbetarna strejkar för rätten att teckna avtal och för rätten att ansluta sig till en fackförening. Arbetsgivarna svarar med att stänga ute arbetare som strejkar. I stället rekryteras ”arbetsvilliga”.

Jag tror att det är mycket mer spännande att ­beskriva människor som kan te sig anstötliga eller kontroversiella.

Bengt Ohlsson, författare.

Medan romanens Ragnar var mer ideologiskt anstucken råkade Arvid hamna bland strejkbrytarna. Han tillhörde den skara strejkbrytare som enligt Bengt Ohlsson ”helt enkelt inte passade in”. Arvid befann sig på skogsarbete tillsammans med sin far och andra när de en dag får besök i huggarkojan. Besökarna är medlemmar i Skogs- och flottningsarbetareförbundet. De upplyser huggarna om att skogsägaren inte vill skriva avtal och att deras arbetsplats därför är satt i blockad.

Huggarna ställer upp på blockaden. Alla utom några få, däribland Arvid och hans pappa. Varför väljer de bort kollektivet och sammanhållningen? Vore det inte enklare att sluta upp i det fackliga ledet? Bengt Ohlsson:

– Det där är intressant. Men jag vet inte om jag har ett bra svar. Kan bara tycka att det är en hållning som jag både kan känna sympati för, identifiera mig med och samtidigt känna en viss sorg inför.

Bengt Ohlsson får själv ofta höra att han ställer sig utanför och är obekväm på olika sätt.

– Det finns ju ett visst skimmer kring utanförskap som jag tycker är en förenklad syn. Jag tycker själv inte att det är så jävla lustigt att befinna mig utanför.

Genom en glugg placerades dynamiten i lastutrymmet på Amalthea. Explosionen dödade en och skadade sju strejkbrytare. TT NYHETSBYRÅN

Vilken sida är du på? En fråga på liv och död för arbetarrörelsen under de decennier den organiserade sig på en arbetsmarknad som tillät strejkbryteri. Ofta skyddades strejkbrytarna av polis och militär. Det hände att även de själva var beväpnade.

Ibland råkade de också illa ut. Som i Malmö hamn 1908 där fartyget Amalthea inhyste ett 80-tal strejkbrytare från England. En ljus sommarnatt rodde en 20-årig skånsk yngling ut till fartyget och placerade genom en glugg 20 kilo dynamit i lastutrymmet med följd att en 34-åring från Hull avled och sju skadades. Senare greps attentatsmannen som dömdes till döden. Hans namn var Anton Nilsson. Nio år efter attentatet, revolutionsåret 1917, benådades han, Sveriges sista dödsdömda fånge. Han kom att bli över hundra år.

Anton Nilsson vid arresteringen. Foto: TT Nyhetsbyrån

Anton Nilsson delade Sverige. Medan kung Gustav V i sällskap med greve Thott och landsfiskal Dahlberg besökte de skadade strejkbrytarna fanns en utbredd sympati för gärningsmannen.

Stödet för honom märktes inte minst i samband med första maj-firandet då många fackliga avdelningar passade på att skicka hälsningar till honom i fängelset.

När bomben sänkte Amalthea var arbetarrörelsen på väg att få sina första kollektivavtal inom delar av industrin. Men samtidigt släppte inte arbetsgivarna rätten att få anlita strejkbrytare.

Vilket visades med all tydlighet efter den långa verkstadskonflikten 1905 som just hade banat väg för det första rikstäckande kollektivavtalet med minimilöner och förhandlingsordning.

Arbetsgivarnas toppförhandlare, Verkstadsföreningens ordförande John Bernström, hade själv stängt ute tusen arbetare under konflikten. De var inte välkomna tillbaka utan ersattes i stället av ”arbetsvilliga”.

Året efter verkstadskonflikten enas Svenska arbetsgivarföreningen Saf och LO om en kompromiss. Saf accepterar arbetarnas rätt att bilda fackföreningar på arbetsplatsen. I gengäld erkänner LO arbetsgivarnas arbetsledningsrätt att ”fritt antaga och avskeda arbetare samt att använda arbetare, oavsett om de är organiserade eller ej”. Strejkbryteriet kan fortsätta.

Efter Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan Saf och LO upphör strejkbryteriet av många skäl. LO:s styrka gjorde det svårare att rekrytera. Strejkbryteriet ansågs också spela kommunisterna i händerna. Men framför allt gjorde den tekniska utvecklingen strejkbrytare överflödiga; arbetarna blev allt mindre utbytbara. TT NYHETSBYRÅN

Sverige var konflikternas rekordland under 1920- och 1930-talet. Inte sällan med dramatiska inslag. Bara några veckor före skotten i Ådalen i maj 1931 hade beväpnade strejkbrytare skjutit mot demonstranter i Halmstad. Året efter, under pappersmasse­strejken, fick två strejkande arbetare i Klemensnäs utanför Skellefteå livshotande skador sedan de beskjutits av polis i samband med en demonstration mot strejkbrytare i hamnen. Veckan efter sköt polisen skarpt mot pappersarbetare vid sulfat­fabriken i Sandarne som demonstrerade av samma skäl.

Sex år senare var allt över i och med Saltsjöbadsavtalet, det första huvudavtalet som fastställde spelreglerna för arbetsmarknaden. 1938 kom LO och Saf överens om den ordning som ska gälla. LO lovar att hålla ett vakande öga på kommunister och syndikalister mot att arbetsgivarna stoppar strejkbryteriet.

Ingen större eftergift för arbetsgivarna, enligt Saf-krönikören Hans de Geer. I boken Arbetsgivarna skriver han att strejkbryteriet vid den tidpunkten hade spelat ut sin roll eftersom arbetsuppgifterna höll på att bli mer specialiserade. ”Den tekniska utvecklingen minskade därigenom arbetarnas utbytbarhet och stärkte deras ställning. Den gav ytterligare motiv för arbetsgivarna att söka en ny, fredligare strategi”, skriver de Geer.

Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till.

 Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till.

Bengt Ohlsson, författare.

Bara några år efter Saltsjöbadsavtalet, 1945, utbryter den konflikt som ska bli den mest omfattande i svensk historia, Metallstrejken. Under den fem månader långa konflikten noteras inte ett enda försök till strejkbryteri. Det närmaste man kom rapporterades från Orsa sågbladsfabrik där ”en del fruar till ingenjörer och övriga personer i befälsställning tagit hand om både stämpling och paketering” enligt Dala-Demokraten. Det var allt.

Hur gick det då för Arvid och Ragnar efter Saltsjöbadsavtalet 1938 när ingen behövde fundera på att anmäla sig som ”arbetsvillig” vid en arbetsplats i strejk? Kände de lättnad? Eller plågades de av skammen att vara strejkbrytare?

Bengt Ohlsson har inte funderat på hur det gick för dem. Bara att det inte var så lätt att bli rentvådd.
– En av dem som var med på strejkbrytarbåten Milos i Ådalen försökte göra avbön. Hans arbetskamrater godtog den. Men fackföreningen hade fått nys om det där och fick honom avskedad.

Tycker du att arbetarrörelsen kunde ha handlat annorlunda?

– Nej det blir lite konstigt om jag, välnärd, satt här och moraliserade och sade att arbetarrörelsen skulle ha gjort på ett annat sätt. Det var ju inga skitsaker folk strejkade för, folk hungrade ju.

– Det är inte så att jag inte förstår raseriet mot strejkbrytarna. Det hade man ju fullgoda skäl till. De hade ett enda vapen mot arbetsgivarna och det kom strejkbrytarna och vred ur händerna på dem.

De ”arbetsvilligas” ­organisationer

Det fanns många samman­slutningar för strejkbrytare. Arbets­givarna understödde ­organiseringen av ”arbetsvilliga”. Inte minst efter första världskriget när arbetare strejkade mot ­lönesänkningar.

Svenska arbetareförbundet. En ”gul” fackförening som ekonomiskt stöddes av Verkstadsföreningen (numera Teknikföretagen). Anlitades under verkstadskonflikten 1905. Upplöstes 1914.

Svenska nationella skyddskåren. Bildades 1918 av militärer som bekämpat arbetarrörelsen och deltagit på den ”vita” sidan i finska inbördeskriget. Levererade ett 50-tal strejkbrytare till Ådalen. Hade som mest 700 medlemmar. Tynade bort i slutet av 1930-talet.

Samhällshjälpen. Bildades 1921 med aktivt stöd från Saf och bestod mest av officerare. Bytte namn till Teknisk samhällshjälp. Användes mest inom stat och kommun. Upplöstes på 1940-­talet. Hade som mest 17 000 medlemmar.

Centralförbundet Rädda skörden. Bildades av godsägare och militärer efter lantarbetarstrejken i Uppland 1919. Samarbetade med Herou arbetsbyrå med att förse de stora godsen med strejkbrytare.

Arbetets frihet. Störst och mest långlivad. Bildades i Jämtland 1923 när skogsägande bönder slog vakt om sina entreprenader. Skogsbolagen lade ut det mesta av avverkning och flottning på entreprenad. Entreprenören var i regel en hemmans­ägare eller arrendator som i sin tur säsongsanställde huggare och flottare. Medlemmarna tog ofta blockerat arbete och hamnade ofta i konflikt med Skogs- och flottningsarbetareförbundet som krävde kollektivavtal.

Organisationen hade som mest 19 000 medlemmar och avvecklades efter en tynande tillvaro först på 1960-talet.

Vinn boken!

Vi lottar ut tre exemplar av De dubbelt så bra (Albert Bonniers). Mejla namn och adress till vinn@da.se senast den 22 september för att ­vara med i tävlingen.

2 kommentarer till “De stred mot solidariteten

  • ”LO lovar att hålla ett vakande öga på kommunister och syndikalister mot att arbetsgivarna stoppar strejkbryteriet.”

    Med andra ord lovade LO att fortsätta delta i svartlistning och strejkbryteri, en historia som går därifrån och ända upp till dagens kommande lag om strejkförbud. Monopolismen kräver offer.

Lämna ett svar till Mikael Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Gideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Strejken som förändrade Sverige

Strejken som förändrade Sverige

För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

”Strejken i Persberg får inte glömmas”

”Strejken i Persberg får inte glömmas”

De klättrade upp ur gruvan och vägrade gå ner igen. Fyrahundra gruvarbetare trotsade ägarna, gick i strejk och militär inkallades. I dagarna är det 150 år sedan Persbergs gruvarbetare skrev historia.

Strejkerna du måste känna till

Strejkerna du måste känna till

I modern tid har fackförbund ofta kritiserats för att strejka för sällan. Men historien är fylld med konflikter på arbetsmarknaden. Dagens Arbete har grottat ner sig i den svenska historien. Här är listan på strejkerna du måste känna till.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Ordföranden som aldrig hann tillträda

Gunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

En familj, ett bruk, ett sekel

En familj, ett bruk, ett sekel

Familjen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i hundra år eller mer. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inomindustrin. De anser att Opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från Opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till förslaget. […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.