”Visionen om Alliansen krossades med SD:s intåg i svensk politik”Helle Klein, chefredaktör på Dagens Arbete, uppmanar Lööf och Löfven att börja förhandla.

”Det är en bra inkomst. Men det kan vara stressigt”Vi frågar läsarna om övertidsarbete.

Tack vare roboten och att Pierre Andersson fick kompetensutveckling kunde produktionen tas hem igen. Tidigare tillverkades packningarna manuellt i Bosnien. Där har arbetarna nu fått andra arbetsuppgifter. Foto: David Lundmark

Därför plockas jobben hem

”Automation är nyckeln.” Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige. Vad du har i lön spelar mindre roll. Viktigare är att företagen har den nyaste tekniken och kan vara flexibla. DA har besökt Ewes stålfjäder i Bredaryd.

Tio skäl att flytta hem produktion

1. Automation gör det billigt att tillverka på hemmaplan.
2. Koll på kvalitén.
3. Kortare leveranstider som gör företaget mer flexibelt.
4. Lägre kostnader för transport och logistik med produktion närmare kunden.
5. Slipper hålla stora lager.
6. Lättare kundanpassa både produkt och service.
7. Personal på hemmaplan ofta mer effektiva, mer kreativa och lojala än i lågkostnadsländer.
8. Lättare hitta på nya produkter och tjänster om produktionen ligger på hemmaplan.
9. Förbättrad service för eftermarknaden.
10. Företaget kan profilera sig med ”Made in Sweden”

Källa: Forskningsprojektet Reshoring vid Jönköpings universitet.

Mitt i lilla småländska Bredaryd ligger fabriken som en gång startades av en arbetslös metallarbetare. I dag har det utvecklats till ett spetsföretag inom fjäderteknik med tillverkning i både Östeuropa och Kina. Men produktionen flyttar inte längre ut till låglöneländerna, tvärtom.

Nyligen togs en del av tillverkningen i Bosnien hem till Bredaryd. Då fick verkstadsarbetaren Pierre Andersson både utbildning och nya arbetsuppgifter.

Tidigare var han maskinställare, nu är han produktionstekniker. Arbetsgivaren skickade honom på kurs i Sheffield i England. Där, på Institutet för stålfjäderteknik, vässades hans kunskaper och i dag är han projektledare i Ewes nya automationshall. Det är maskinerna i den hallen som gör återflytten möjlig.

– Mycket är nytt, men det är mest stimulerande och roligt, säger han och kollar den nya monteringsrobot som varit på plats i bara någon vecka när Dagens Arbete är på besök.

Roboten monterar och packar ett så kallat fjäderpaket med kupolfjädrar, avsett för lastbilar. Just den produktionen har Bredaryd övertagit från systerfabriken i Bosnien. Av kvalitetsskäl, inte minst. När de monterades för hand i Bosnien hade man kvalitetsproblem på ungefär var tionde produkt.
– Nu blir vi hundraprocentiga med noll fel, hoppas Pierre Andersson.

Företagare i tredje generationen. ­Anton Svensson, vd för Ewes stål­fjäder, tror på produktion i Sverige. Det är andra tongångar nu bland storföretagens inköpare, säger han. ”Lokal produktion blir allt viktigare”. Foto: David Lundmark

Företagare i tredje generationen. ­Anton Svensson, vd för Ewes stål­fjäder, tror på produktion i Sverige. Det är andra tongångar nu bland storföretagens inköpare, säger han. ”Lokal produktion blir allt viktigare”. Foto: David Lundmark

För några år sedan vände trenden. Utflyttningen av industrijobb mattades av och allt fler företag tog hem produktion igen. Mönstret gick igen i de flesta industriländer. Vad har fått företagen att tänka om?

Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att bedriva ”kostnadseffektiv” produktion i Sverige, enligt den första större djupgående studien av så kallad reshoring. Den har gjorts vid Jönköpings universitet, slutresultatet presenteras senare i höst.

Robotteknik och automation gör det möjligt att förbättra kvalitén på många serietillverkade produkter. Ny teknik underlättar också tillverkning nära kunderna, i Ewes fall de svenska lastbilsföretagen. Närhet innebär att man snabbt kan rätta till eventuella fel, att transporterna blir snabbare och billigare och att man inte behöver binda kapital i att hålla produkter i lager. Ju kortare tid från produktion till leverans till kund, desto lönsammare för företaget.

Mycket är nytt, men det är mest stimulerande och roligt.

Pierre Andersson, produktionstekniker.

Allt började med nuvarande vd:n Anton Svenssons farfar Einar som blev arbetslös under 1930-talets depressionsår. Hemma på gården i Bredaryd, mellan brygghuset och smedjan, startade han företaget EW Svenssons Metallvarufabrik. Ett företag som kom att växa och som så många andra starta tillverkning utomlands.

Anton Svensson minns tongångarna när alla andra flyttade ut produktion.
– Det var inget annat än en masspsykos bland inköparna hos våra stora kunder. De kunde säga att ”jag kan trycka på knappen nu så börjar de tillverka direkt i Kina”. De förutsatte att vi måste följa med och ha produktion där.

Anton Svensson beskriver det som ”ett drev, inte en konstruktiv dialog”. Ett drev som tvingade Ewes att starta tillverkning i Kina och Balkan eftersom kunderna hade etablerat sig i närområdet.

Han kallar den tidens kår av inköpare för inkompetenta som ”tyckte det var jättekul att få åka ut i världen, knyta upp underleverantörer och komma hem med någon kopierad klocka till släkt och vänner”. Men de bortsåg från problemen, säger han.
– Visst, det finns många lyckade exempel på utflyttning av produktion. Men inköparna underskattade och förnekade problemen med kvalitet, logistik, kulturskillnader.

Nu är det annorlunda. Drevet är över, inte minst finanskrisen har gett en tillnyktring, och en ny generation inköpare är på plats:
– Nu möter jag en kår som förstår logistik. Som inte är bundna av förutfattade meningar. En ny generation med ett ekologiskt tänkande som en del av företagens policy. Då blir lokal produktion viktigare.

Ett av kraven för att flytta hem produktion: mångkunnig personal som kan sköta avancerade maskiner. Foto: David Lundmark

Ett av kraven för att flytta hem produktion: mångkunnig personal som kan sköta avancerade maskiner. Foto: David Lundmark

Trendbrott eller tillfällighet? I fjol ökade nyanställningarna i svenska exportföretag mer i Sverige än utomlands. För första gången på länge. Det gäller särskilt de små och medelstora företagen, enligt statliga Svensk exportkredits enkätundersökning bland 200 svenska exportföretag. Ett tecken på ”att företagen i större utsträckning investerar i Sverige och kanske till och med flyttar hem produktion”.

Viljan att flytta hem tillverkning har varit tydlig i flera år och har bekräftats i flera enkätundersökningar. Men forskningsprojektet vid Jönköpings universitet är helt annorlunda. Här förklarar åtta företag ingående vad som ligger bakom deras hemflytt av produktion.

Kan du hantera en mobiltelefon kan du nästan hantera en robot.

Anton Svensson, vd

Projektledare Per Hilletofth, professor i logistik, menar att företagen många gånger saknar en metod för att fatta bra beslut om var man ska förlägga produktionen.
– När tillverkningen flyttades ut till låglöneländer stirrade man sig blind på produktionskostnaden. Efter ett tag uppstod nya kostnader som man inte riktigt hade räknat med.

Mycket blev dyrare. Transportkostnader steg, kvalitetsbrister uppstod, logistiken krånglade.
– Kalkylen gick inte ihop. Utflyttningsbesluten hade fattats på felaktiga grunder, säger Per Hilletofth.

Nu vill han utarbeta en modell som kan ge företagen bättre beslutsunderlag när de funderar på var produktionen ska ligga.

26 år på verkstan. Sedan fick Pierre Andersson (till vänster) bli produktionstekniker och projektledare i nya automationshallen. Till höger vd Anton Svensson. Foto: David Lundmark

26 år på verkstan. Sedan fick Pierre Andersson (till vänster) bli produktionstekniker och projektledare i nya automationshallen. Till höger vd Anton Svensson. Foto: David Lundmark

Vi tar modellen in i Anton Svenssons vd- rum på Ewes Stålfjäder i Bredaryd. Fyra frågor om drivkrafter, hinder, vad som gör hemflytt möjligt och vad som blev resultatet av återflytten.
Vad motiverade er att ta hem jobb?
– Administration, kvalitet och fraktkostnad.

Att köpa in grejer från andra sidan jorden kräver administration, säger han. ”Det är inte så att det plötsligt ligger en massa perfekta grejer för dörren.”
– Och det är faktiskt mycket lättare att rätta till något som har tillverkats här hos oss än om det har legat på båt på sjön i tre veckor.

Kvalitet är svår att bevaka på distans. Det finns inte tid att skicka tillbaka felaktiga grejer till andra sidan jorden. ”99 procent av det vi gör är kundanpassat.” Det som kunderna har beställt måste levereras i exakt rätt tid och utan fel.
– Blir det fel på någon av våra produkter, det kan ju ställa Audi. Men tjena! ”Jag är ledsen, men ni måste stänga av den där linan i tre månader”. Det går ju inte.

Vad gjorde det möjligt att ta hem jobben?
– Automation är nyckeln. Kan du hantera en mobiltelefon kan du nästan hantera en robot, som till exempel plockar och packar. Du som är anställd är för värdefull att göra sådana sysslor. Den mänskliga hjärnan kan användas till annat.

– Sedan är det viktigt att de stora företagen är kvar. Jag är ganska beroende av att exempelvis ABB är kvar i Sverige och Norden.

Vilka hinder låg i vägen för en återflytt?
– Att jag verkligen kan avsätta produkterna i närområdet. Kan jag inte det blir det ingen återflytt av jobb. Därför måste vi se till att vi kan behålla en stor basindustri.

Vad blev resultatet?
– Inga fler jobb, men säkrare jobb. Resultatet blir också en kompetenshöjning bland de som jobbar. Att robotisera frigör människornas talanger.

Men vad hände i Bosnien?
– Där gör de anställda annat i dag. I Bosnien fokuserar vi mer på den lokala marknaden, framför allt av tråddetaljer och banddetaljer.

En annan viktig förusättning för att ta hem jobb: automation, typ monteringscellerna Flora och Signe. Foto: David Lundmark

En annan viktig förusättning för att ta hem jobb: automation, typ monteringscellerna Flora och Signe. Foto: David Lundmark

Att ta hem produktion innebar i Ewes fall att man automatiserade mer av tillverkningen. I den nya automationshallen ryms utöver den nya roboten även två automatiska monteringsceller. De har fått sina egennamn, Signe och Flora.
– Lite för att markera att de ska ses som arbetskamrater, säger Anton Svensson.

Men de nya ”arbetskamraterna” kräver också ny kunskap av de anställda. Företaget har därför påbörjat en kartläggning av de anställdas kunskaper och färdigheter utifrån det valideringsverktyg som IF Metall har tagit fram. Anton Svensson talar om ”kompetenssnurran” som ska få fart på vidareutbildning och utveckling av jobben. En satsning som ännu är i sin linda.

– Jag vill skapa en kultur där folk räcker upp handen och säger ”jag vill utveckla mig”. Att alla inser att ”här måste jag kompetensutvecklas för att kunna leverera”.

Det förutsätter väl också en arbets­givare som vill satsa?
– Absolut. Som arbetsgivare måste man tro på delaktighet och inflytande, det blir än mer viktigt när tekniken utvecklas. Och jag vet att vi som driver mindre företag ­oftast har jättesvårt att släppa till inflytande. Men om inte jag som arbetsgivare kan erbjuda det då går personalen någon annanstans, till ett annat företag.

Pierre Andersson hade jobbat 26 år som maskinställare på Ewes när han blev produktionstekniker och projektledare för den nya automationshallen.
– Jag kan säga att jag hade en vilja att göra något annat, något nytt. Och nu leder jag det första stora projektet, det känns oerhört spännande.

Roboten rasslar till. 56 brickor har hamnat rätt i ännu ett plaströr. I halvannan vecka har roboten varit på plats, en av ”möjliggörarna” till att jobben kunnat återvända till Bredaryd. Än har den inte krånglat. Men om den trilskas är Pierre Andersson beredd.
– Absolut, det är bara att ge sig på den.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Vi måste spänna bågen hårdare

Krönika”Är det någon grupp i detta samhälle som lever på knivs­eggen av stenhård konkurrens är det pappersarbetaren”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Nu kan du låna en Volvoarbetare på bibblan

IntegrationBibliotek har inte bara böcker. På bibblan i Södra Ryd i Skövde går det till exempel att låna en Volvoarbetare.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

Hoppet lever för de anställda på Kubal

De närmare 500 anställda på aluminiumverket Kubal i Sundsvall kan producera ännu en månad. USA har återigen skjutit upp sanktionerna mot en av företagets ryska ägare.

Foto: David Lundmark

90 år med Dalahästar

ÖGONBLICKETKlockan är 13.02 på Nils Olsson Dalahästar.

Berättelser från marknivå

Johan Airijoki skriver och sjunger om skiftarbete i gruvan, hembränt, malmtruckar, enplansvillor och skoterleder. Lyssna på vårt reportage och hör flera av hans låtar.

5

GS-facket stäms för lönetvist

Kan en person som har jobbat för Skogsstyrelsen i sju år räknas som oerfaren? Det anser Skogsstyrelsen som vill sätta lönen 5 000 kronor lägre än vad facket anser är rätt. Nu vill myndigheten pröva frågan i domstol.

1

Helle Klein kan bli Årets nätängel

Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein är en av fyra finalister i kategorin media i tävlingen Årets nätängel. Hon nomineras för att hon trotsar hat och hot och är en peppande röst på nätet.

Arbetsmiljön måste bli bättre!

KRÖNIKA”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Foto: SIMON RYDÉN

Färre uppsägningar än befarat

IggesundEndast ett tjugotal anställda kommer att bli varslade på Iggesund Paperboard. ”Förhandlingarna gick klart mycket bättre än vad jag hade förväntat mig”, säger Pappers avdelningsordförande Christer Johansson.

1

Kvinna död efter klämolycka i Ronneby

DödsolyckaTidigt på lördagen klämdes en kvinna i en maskin på golvfabriken Tarkett i Ronneby. Senare på morgonen avled hon av sina skador.

Huvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David LundmarkHuvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David Lundmark

”Folk mår inte bra”

STRESS & OROHjulen går för fullt i den svenska massa- och pappersbranschen, men baksidan är ökad stress och oro. Få klagar över fysisk arbetsmiljö, men många hävdar att den psykosociala är ett allt större bekymmer. Vi for till Fors bruk utanför Avesta .

SSAB döms för dödsolycka

DOM I DAGStåljätten döms till tre miljoner kronor i företagsbot för grovt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Tingsrätten i Luleå går på åklagarens linje att företaget hade vetat om risken under lång tid.

4

Ny checklista mot sexuella trakasserier

Efter vågen av metooupprop förra hösten ville många i industrin ha hjälp med att motverka sexuella trakasserier och destruktiv ton på jobben. Nu lanserar Prevent, som ägs av arbetsgivare och fack, en checklista som ska bli ett verktyg för både skyddsombud och arbetsgivare.

Lars-Erik Dahlström justerar ­mätare. Han har svårt att se nack­delar med kortare arbetsdag. "Fritiden är värd mer än pengarna." Foto: David Lundmark

Här är tid värt mer än pengar

Sextimmarsdag.Lars-Erik Dahlström och hans jobbarkompisar på Svenska Manometerfabriken i ­Leksand har bytt tre års löneökningar mot kortare arbetsdagar. Företaget får lägre kostnader och högre effektivitet, de anställda mer fritid.

1

Skadades mellan jobb – nu ger Afa honom rätt

OLYCKAMikaels företag gick i konkurs, och han hyrdes ut till ett annat bolag under uppsägningstiden. Där krossades han underarm men när arbetsskadan skulle regleras trodde inte Afa på honom. Sex år efter olyckan har Mikael fått rätt, och totalt 580 000 kronor i ersättning.

2

Slipa yxan på rätt sätt

Proffset tipsar Häng med i DA:s nya avdelning. Först ut är Claes Larsson, yrkesslipare på Wetterlings yxfabrik, som tipsar om hur du får yxan vass igen.

IFM Arbetsmiljöundersökning

"Unga är extra utsatta"

OLJUDEn siffra sticker ut i undersökningen av IF Metallarnas fysiska arbetsmiljö: Hela 71 procent besväras av buller flera gånger i veckan. "Siffran borde ha förbättrats med tanke på de insatser som görs. Vi behöver studera det noggrannare", kommenterar förbundsordförande Marie Nilsson.

Att börja sova dåligt och vakna flera gånger per natt är vanligt när man drabbats av utmattningssyndrom. Bilden är arrangerad.  

Varannan IF Metallare lider av stress

SÖMNPROBLEMÖver hälften av IF Metalls medlemmar känner sig stressade på jobbet minst en gång i veckan, en lika stor andel får inte påverka sitt eget arbete. Förbundets nya arbetsmiljöundersökning ger en bild av stress, sömnproblem och olust.

TEKNIKSNURR VÄNTAR. Fordonsindustrin står inför en ny revolution där ledorden är elektrifiering, självkörning och uppkoppling. Bilden från Volkswagen i Wolfsburg. Foto: Lars Pehrson / TT NYHETSBYRÅN

”Teknikskiftet ger svenska leverantörer en chans”

ANALYSFordonsindustrin har dignande orderböcker, men utmanas av ett kommande snabbt och dramatiskt teknikskifte. Branschen står inför sin egen ödesmättade "Iphone-stund", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

1

Vattenbrist får Nymölla att köra på halvfart

Stora Ensos bruk i Nymölla bruk har kört halv produktion i tre veckor, ingen vet när man kan köra fullt igen. Orsaken är att torkan i somras sänkt vattennivån i Ivösjön. Företaget försäkrar oroliga anställda att det inte är någon fara med jobben.

Foto: Privat

”Ingen ville ha appen”

Vad hände sen?För att öka säkerheten testade man för tre år sedan en GPS-app på Bergkvist-Insjöns sågverk. Besökarna kopplade upp sina mobiler och blev synliga på kartan i truckhytterna. Men nu har projektet lagts ner.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.