”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Tack vare roboten och att Pierre Andersson fick kompetensutveckling kunde produktionen tas hem igen. Tidigare tillverkades packningarna manuellt i Bosnien. Där har arbetarna nu fått andra arbetsuppgifter. Foto: David Lundmark

Därför plockas jobben hem

”Automation är nyckeln.” Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige. Vad du har i lön spelar mindre roll. Viktigare är att företagen har den nyaste tekniken och kan vara flexibla. DA har besökt Ewes stålfjäder i Bredaryd.

Tio skäl att flytta hem produktion

1. Automation gör det billigt att tillverka på hemmaplan.
2. Koll på kvalitén.
3. Kortare leveranstider som gör företaget mer flexibelt.
4. Lägre kostnader för transport och logistik med produktion närmare kunden.
5. Slipper hålla stora lager.
6. Lättare kundanpassa både produkt och service.
7. Personal på hemmaplan ofta mer effektiva, mer kreativa och lojala än i lågkostnadsländer.
8. Lättare hitta på nya produkter och tjänster om produktionen ligger på hemmaplan.
9. Förbättrad service för eftermarknaden.
10. Företaget kan profilera sig med ”Made in Sweden”

Källa: Forskningsprojektet Reshoring vid Jönköpings universitet.

Mitt i lilla småländska Bredaryd ligger fabriken som en gång startades av en arbetslös metallarbetare. I dag har det utvecklats till ett spetsföretag inom fjäderteknik med tillverkning i både Östeuropa och Kina. Men produktionen flyttar inte längre ut till låglöneländerna, tvärtom.

Nyligen togs en del av tillverkningen i Bosnien hem till Bredaryd. Då fick verkstadsarbetaren Pierre Andersson både utbildning och nya arbetsuppgifter.

Tidigare var han maskinställare, nu är han produktionstekniker. Arbetsgivaren skickade honom på kurs i Sheffield i England. Där, på Institutet för stålfjäderteknik, vässades hans kunskaper och i dag är han projektledare i Ewes nya automationshall. Det är maskinerna i den hallen som gör återflytten möjlig.

– Mycket är nytt, men det är mest stimulerande och roligt, säger han och kollar den nya monteringsrobot som varit på plats i bara någon vecka när Dagens Arbete är på besök.

Roboten monterar och packar ett så kallat fjäderpaket med kupolfjädrar, avsett för lastbilar. Just den produktionen har Bredaryd övertagit från systerfabriken i Bosnien. Av kvalitetsskäl, inte minst. När de monterades för hand i Bosnien hade man kvalitetsproblem på ungefär var tionde produkt.
– Nu blir vi hundraprocentiga med noll fel, hoppas Pierre Andersson.

Företagare i tredje generationen. ­Anton Svensson, vd för Ewes stål­fjäder, tror på produktion i Sverige. Det är andra tongångar nu bland storföretagens inköpare, säger han. ”Lokal produktion blir allt viktigare”. Foto: David Lundmark

Företagare i tredje generationen. ­Anton Svensson, vd för Ewes stål­fjäder, tror på produktion i Sverige. Det är andra tongångar nu bland storföretagens inköpare, säger han. ”Lokal produktion blir allt viktigare”. Foto: David Lundmark

För några år sedan vände trenden. Utflyttningen av industrijobb mattades av och allt fler företag tog hem produktion igen. Mönstret gick igen i de flesta industriländer. Vad har fått företagen att tänka om?

Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att bedriva ”kostnadseffektiv” produktion i Sverige, enligt den första större djupgående studien av så kallad reshoring. Den har gjorts vid Jönköpings universitet, slutresultatet presenteras senare i höst.

Robotteknik och automation gör det möjligt att förbättra kvalitén på många serietillverkade produkter. Ny teknik underlättar också tillverkning nära kunderna, i Ewes fall de svenska lastbilsföretagen. Närhet innebär att man snabbt kan rätta till eventuella fel, att transporterna blir snabbare och billigare och att man inte behöver binda kapital i att hålla produkter i lager. Ju kortare tid från produktion till leverans till kund, desto lönsammare för företaget.

Mycket är nytt, men det är mest stimulerande och roligt.

Pierre Andersson, produktionstekniker.

Allt började med nuvarande vd:n Anton Svenssons farfar Einar som blev arbetslös under 1930-talets depressionsår. Hemma på gården i Bredaryd, mellan brygghuset och smedjan, startade han företaget EW Svenssons Metallvarufabrik. Ett företag som kom att växa och som så många andra starta tillverkning utomlands.

Anton Svensson minns tongångarna när alla andra flyttade ut produktion.
– Det var inget annat än en masspsykos bland inköparna hos våra stora kunder. De kunde säga att ”jag kan trycka på knappen nu så börjar de tillverka direkt i Kina”. De förutsatte att vi måste följa med och ha produktion där.

Anton Svensson beskriver det som ”ett drev, inte en konstruktiv dialog”. Ett drev som tvingade Ewes att starta tillverkning i Kina och Balkan eftersom kunderna hade etablerat sig i närområdet.

Han kallar den tidens kår av inköpare för inkompetenta som ”tyckte det var jättekul att få åka ut i världen, knyta upp underleverantörer och komma hem med någon kopierad klocka till släkt och vänner”. Men de bortsåg från problemen, säger han.
– Visst, det finns många lyckade exempel på utflyttning av produktion. Men inköparna underskattade och förnekade problemen med kvalitet, logistik, kulturskillnader.

Nu är det annorlunda. Drevet är över, inte minst finanskrisen har gett en tillnyktring, och en ny generation inköpare är på plats:
– Nu möter jag en kår som förstår logistik. Som inte är bundna av förutfattade meningar. En ny generation med ett ekologiskt tänkande som en del av företagens policy. Då blir lokal produktion viktigare.

Ett av kraven för att flytta hem produktion: mångkunnig personal som kan sköta avancerade maskiner. Foto: David Lundmark

Ett av kraven för att flytta hem produktion: mångkunnig personal som kan sköta avancerade maskiner. Foto: David Lundmark

Trendbrott eller tillfällighet? I fjol ökade nyanställningarna i svenska exportföretag mer i Sverige än utomlands. För första gången på länge. Det gäller särskilt de små och medelstora företagen, enligt statliga Svensk exportkredits enkätundersökning bland 200 svenska exportföretag. Ett tecken på ”att företagen i större utsträckning investerar i Sverige och kanske till och med flyttar hem produktion”.

Viljan att flytta hem tillverkning har varit tydlig i flera år och har bekräftats i flera enkätundersökningar. Men forskningsprojektet vid Jönköpings universitet är helt annorlunda. Här förklarar åtta företag ingående vad som ligger bakom deras hemflytt av produktion.

Kan du hantera en mobiltelefon kan du nästan hantera en robot.

Anton Svensson, vd

Projektledare Per Hilletofth, professor i logistik, menar att företagen många gånger saknar en metod för att fatta bra beslut om var man ska förlägga produktionen.
– När tillverkningen flyttades ut till låglöneländer stirrade man sig blind på produktionskostnaden. Efter ett tag uppstod nya kostnader som man inte riktigt hade räknat med.

Mycket blev dyrare. Transportkostnader steg, kvalitetsbrister uppstod, logistiken krånglade.
– Kalkylen gick inte ihop. Utflyttningsbesluten hade fattats på felaktiga grunder, säger Per Hilletofth.

Nu vill han utarbeta en modell som kan ge företagen bättre beslutsunderlag när de funderar på var produktionen ska ligga.

26 år på verkstan. Sedan fick Pierre Andersson (till vänster) bli produktionstekniker och projektledare i nya automationshallen. Till höger vd Anton Svensson. Foto: David Lundmark

26 år på verkstan. Sedan fick Pierre Andersson (till vänster) bli produktionstekniker och projektledare i nya automationshallen. Till höger vd Anton Svensson. Foto: David Lundmark

Vi tar modellen in i Anton Svenssons vd- rum på Ewes Stålfjäder i Bredaryd. Fyra frågor om drivkrafter, hinder, vad som gör hemflytt möjligt och vad som blev resultatet av återflytten.
Vad motiverade er att ta hem jobb?
– Administration, kvalitet och fraktkostnad.

Att köpa in grejer från andra sidan jorden kräver administration, säger han. ”Det är inte så att det plötsligt ligger en massa perfekta grejer för dörren.”
– Och det är faktiskt mycket lättare att rätta till något som har tillverkats här hos oss än om det har legat på båt på sjön i tre veckor.

Kvalitet är svår att bevaka på distans. Det finns inte tid att skicka tillbaka felaktiga grejer till andra sidan jorden. ”99 procent av det vi gör är kundanpassat.” Det som kunderna har beställt måste levereras i exakt rätt tid och utan fel.
– Blir det fel på någon av våra produkter, det kan ju ställa Audi. Men tjena! ”Jag är ledsen, men ni måste stänga av den där linan i tre månader”. Det går ju inte.

Vad gjorde det möjligt att ta hem jobben?
– Automation är nyckeln. Kan du hantera en mobiltelefon kan du nästan hantera en robot, som till exempel plockar och packar. Du som är anställd är för värdefull att göra sådana sysslor. Den mänskliga hjärnan kan användas till annat.

– Sedan är det viktigt att de stora företagen är kvar. Jag är ganska beroende av att exempelvis ABB är kvar i Sverige och Norden.

Vilka hinder låg i vägen för en återflytt?
– Att jag verkligen kan avsätta produkterna i närområdet. Kan jag inte det blir det ingen återflytt av jobb. Därför måste vi se till att vi kan behålla en stor basindustri.

Vad blev resultatet?
– Inga fler jobb, men säkrare jobb. Resultatet blir också en kompetenshöjning bland de som jobbar. Att robotisera frigör människornas talanger.

Men vad hände i Bosnien?
– Där gör de anställda annat i dag. I Bosnien fokuserar vi mer på den lokala marknaden, framför allt av tråddetaljer och banddetaljer.

En annan viktig förusättning för att ta hem jobb: automation, typ monteringscellerna Flora och Signe. Foto: David Lundmark

En annan viktig förusättning för att ta hem jobb: automation, typ monteringscellerna Flora och Signe. Foto: David Lundmark

Att ta hem produktion innebar i Ewes fall att man automatiserade mer av tillverkningen. I den nya automationshallen ryms utöver den nya roboten även två automatiska monteringsceller. De har fått sina egennamn, Signe och Flora.
– Lite för att markera att de ska ses som arbetskamrater, säger Anton Svensson.

Men de nya ”arbetskamraterna” kräver också ny kunskap av de anställda. Företaget har därför påbörjat en kartläggning av de anställdas kunskaper och färdigheter utifrån det valideringsverktyg som IF Metall har tagit fram. Anton Svensson talar om ”kompetenssnurran” som ska få fart på vidareutbildning och utveckling av jobben. En satsning som ännu är i sin linda.

– Jag vill skapa en kultur där folk räcker upp handen och säger ”jag vill utveckla mig”. Att alla inser att ”här måste jag kompetensutvecklas för att kunna leverera”.

Det förutsätter väl också en arbets­givare som vill satsa?
– Absolut. Som arbetsgivare måste man tro på delaktighet och inflytande, det blir än mer viktigt när tekniken utvecklas. Och jag vet att vi som driver mindre företag ­oftast har jättesvårt att släppa till inflytande. Men om inte jag som arbetsgivare kan erbjuda det då går personalen någon annanstans, till ett annat företag.

Pierre Andersson hade jobbat 26 år som maskinställare på Ewes när han blev produktionstekniker och projektledare för den nya automationshallen.
– Jag kan säga att jag hade en vilja att göra något annat, något nytt. Och nu leder jag det första stora projektet, det känns oerhört spännande.

Roboten rasslar till. 56 brickor har hamnat rätt i ännu ett plaströr. I halvannan vecka har roboten varit på plats, en av ”möjliggörarna” till att jobben kunnat återvända till Bredaryd. Än har den inte krånglat. Men om den trilskas är Pierre Andersson beredd.
– Absolut, det är bara att ge sig på den.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Vill tillbaka till landslaget

PROFILENVolvomontören Ronny Röhr tävlade i tio år i svenska dartlandslaget. I höst börjar han träna för att på nytt försöka säkra en plats. Här berättar han om hur man gör för att hålla fokus, och om pilkasten han minns.

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1
Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.