Industriarbetarnas tidning
9 oktober, 2018
Skrivet av Anna Tiberg
Är det bra att äga sin arbetsplats? Ja, enligt en ny idéskrift från tankesmedjan Global utmaning. Inte minst för att en massdöd av företag skulle kunna undvikas.
På den svenska landsbygden lägger livskraftiga företag ner för att ingen vill ta över när ägarna går i pension. 55 000 svenska småföretag står inför en svår generationsväxling. Hur ska landsorten leva? Hur ska företagen bli kvar?
Ett svar är medarbetarägda företag, enligt Sophie Nachemson-Ekwall. Hon är forskare på Handelshögskolan i Stockholm, och står bakom idéskriften Ett Sverige där anställda äger.
Traditionellt anses värdet av ett företag vara att det alstrar en massa pengar. Sophie Nachemson-Ekwall menar att vi behöver ett annat förhållningssätt till tillväxt.
– Värdet kan vara att företaget kan vara kvar på orten. Då kan det ge möjlighet för skolan och affären att vara kvar. Då blir människorna kvar, och skatteunderlaget blir kvar det med.
Företag som ägs av medarbetarna ger inte oväntat engagerade anställda. Men kan också vara ett delrecept mot kvartalskapitalism. Den som är med och äger företaget hen jobbar på vill ju självklart att företaget ska gå bra. Inte bara nu utan också om fem, tio och femtio år.
– Det har alltid gnagt i mig att det är så lätt att köpa svenska företag – för det ger i slutändan en brist på långsiktigt ägande. Medarbetarägda företag kan vara en del av lösningen på det problemet, säger Sophie Nachemson-Ekwall.
Men om en struktur med medarbetarägda arbetsplatser ska få fäste har Sverige en utmaning framför sig – de initiativ som finns är få. En anledning till den låga aktiviteten är arvet av tidigare politiska konflikter. Striden om löntagarfonderna från 70-talet exempelvis, lägger sig som en kylande ishinna över all entusiasm. Samtidigt ligger länder som Frankrike, Tyskland, Spanien, Kanada och USA mil före Sverige i en utveckling där kooperativ och andra ägandeformer i stiftelser och aktier vuxit fram.
För att vända utvecklingen behöver flera nationella system ses över och förändras, enligt Sophie Nachemson-Ekwall. Det handlar om skatter och finansiering, om arbetsmarknadslagar och försäkringssystem. Bland annat.
– Listan på strukturella hinder för medarbetarägande kan göras hur lång som helst. Men det finns lösningar, exemplen finns i andra länder.
Sverige har inget ”rostbälte”, det är en myt att industrin på landsbygden är döende. Här finns levande företag och också riktiga snabbväxare. Problemet är i stället att tjänstebolagen mest finns i storstäderna. DA:s Harald Gatu har läst en rapport från Industrins ekonomiska råd.
Tusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.
”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.
”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.
”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.
Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.
Den industriella produktionen av flerfamiljshus i trä går på högvarv. Investeringarna som genomförts de två senaste åren ligger i miljardklassen och åtminstone 1 400 nya jobb skapas inom några år. Det visar en rundringning Dagens Arbete gjort.
Dagens Arbetes glesbygdsreportage från Värmland har lett till en livfull debatt om regional utveckling, som har lockat forskare, ekonomer och ministrar. DA:s Harald Gatu sammanfattar debatten och lyfter fram en fråga som ingen ännu diskuterat.
”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.
Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.
Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.
Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.
Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.
Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.
Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.
Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”
Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.
Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.
Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.
Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.
Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.
En kommentar till “Mycket att vinna när anställda tar över”