Ny tid kräver nya allianser
25 oktober, 2018
Skrivet av Helle Klein
Talmansrundorna i riksdagen går just nu mest i cirkel. Trots att valrörelsen för längesedan är över gäller fortfarande de retoriska utspelen som bara låser fast positionerna. Stefan Löfven upprepar med en dåres envishet att blockpolitikens tid är förbi medan de borgerliga partierna ropar: Alliansen, Alliansen, Alliansen. Papegojepolitiken förstärker intrycket av att ingenting händer.
Men skenet bedrar. De senaste utspelen om att Moderaterna kan tänka sig att lägga fram en egen budget i riksdagen som de förväntas få stöd av från SD och KD öppnar upp det sår inom Alliansen som Annie Lööf och Jan Björklund alltför länge försökt att skyla över.
Skånemoderaternas öppna konfrontation med Moderatledningen i SD-samarbetetsfrågan liksom bråket mellan ledande borgerliga opinionsbildare på Dagens Industri och Dagens Nyheter visar också att det råder allt annat än frid inom Alliansen. Ett nytt politiskt landskap växer nu allt tydligare fram. Den blåbruna högernationalismen håller på att spränga Moderaterna såväl som Alliansen.
Kristerssons Skåne-turné är en förlorares sista desperata försök att hålla ihop partiet. Det är en sorglig uppvisning i svagt ledarskap inför en stöddig konservativ höger som använder alltmer vulgära debattknep. Centerpartister och Liberaler har nu fått känna på det som många med hjärtat till vänster fått utstå i åratal från denna frustande grabbiga hö-hö-höger.
För varje gång Centerledaren nu utropar ”Alliansen” ser hennes blick allt tommare ut. Annie Lööf kan omöjligen trivas i gänget med moderater som kallar henne smygsocialist för att hon håller på anständighetens gräns gentemot SD. Det borde vara dags för både Centern och Liberalerna att förstå att i det nya politiska landskap, som inte bara brer ut sig i Sverige utani hela Europa, hör dessa båda partier inte längre ihop med högern.
Precis som Socialdemokratin måste inse att dess storhetstidinte är just nu, måste den liberala delen av borgerligheten inse att det krävs helt andra politiska allianser i dag än för 15 år sedan. Liberaler och Socialdemokrater har ett historiskt uppdrag att värna den liberala demokratin som nu återigen står på spel. Det är om detta sonderingssamtalen borde handla.
I en tid när de auktoritära högernationalistiska rörelserna går fram i land efter land och ett nytt blåbrunt block kan skönjas i kommun efter kommun i Sverige är det dags att lämna papegojepolitiken och valrörelseretoriken. Till den parlamentariska demokratins essens hör kompromissen. Ingen kan påstå att det vore att svika sina väljare. Plakatpolitik kan hålla de ideologiska renhetsivrarna på gott humör men leder inte till förändringar i verkligheten. Att låta det nya blåbruna blocket ta över vore däremot att svika hela värdegrunden för socialdemokratin och liberalismen.
Bryt upp, bryt upp, den nya dagen gryr.
Håller med.
Och S bör svälja prestigen och låta Annie Lööf bli statsminister så hon slipper äta upp sin sko.
Ser följande möjlighet: Minoritetsegering med S och C, med parlamentariskt stöd av L, MP och V. Annie Lööf som statsminister, Margot
Wallström som vice statsminister och fortsatt utrikesminister. Fokus på klimat, human flyktingpolitik, mänskliga rättigheter inkl. anti-rasism och fortsatt feministisk utrikespolitik. Hoppas Annie Lööf får uppdrag att sondera om Löfven misslyckas.