”Centerns dogmatism är skadlig””Hur Annie Lööf nu tänker sig fortsättningen är en gåta. Hon har målat in sig i alla hörn som går att måla in sig”, skriver Helle Klein i bloggen.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Skyddsombud, agera”

Krönika Att träna hårt och inte få återhämtning ger skador. Det fick industriarbetaren och DA:s gästkrönikör Kennet Bergqvist lära sig den smärtsamma vägen. Nu efterlyser han samma kunskap i arbetslivet: ”Det är vad jag vet, väldigt få ledningsgrupper som mäter och följer nyckeltalet återhämtning”.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.
Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Jag tränar ofta. Jag springer ibland distanser över 70 km, och som mest har jag kutat 22 kuperade mil på en vecka. Jag har cyklat över 40 mil. Jag har sprungit hem från jobbet som är knappa 6 mil, fast fågelvägen över skogar och berg, och har simmat över Vindelälven i vårflod. Jag gillar lite galna utmaningar helt enkelt.

Bilboom – och trasiga kroppar

För några år sen tränade jag alldeles för ofta och helt utan tanke på vilket resultat jag vill ha med min träning. Jag bara körde på och reflekterade inte över att det krävs vila ibland.

Sen sa det bara pang och jag fick en inflammation i hälen. Men jag fortsatte ändå. Voltaren, tejp, stretch och timmar av googlande på olika förebyggande övningar. Fortsatte att träna, bet ihop, och det gjorde ont. No brain, no pain.

Det gick några månader, sen läkarbesök, ultraljud, remisser, operation och som om det inte räckte blev det sedan ett års rehabilitering.

Detta är resultatet av att bara köra på utan att ge kroppen en chans till återhämtning.

Precis samma sak ser vi i dagens arbetsliv – särskilt inom svensk industri som går på högvarv. Det är högkonjunktur och pressen på arbetstagarna är påtaglig.

Även på mitt jobb arbetas det en hel del övertid, särskilt på verkstaden. Grejerna ska fram. Det tecknas lokala produktionsövertidsavtal där lockande ersättningar utgår.

Priset är dock högt för vissa. Jag har sett både tjänstemän och verkstadsarbetare som blivit utbrända. En dag kommer de inte till jobbet, och det kan ta år innan de kommer tillbaka.

Problemet är att alla vill ställa upp. Företaget vill klara leverans till kunderna, arbetstagarna vill hjälpa företaget samt tjäna en extra slant och facket vill både hjälpa företaget men även se till att medlemmarna får lite mer i lönekuvertet.

Ska vi komma till bukt med problemet är det först och främst företagen, som genom sina ledningar behöver ta ett större ansvar. Varje gång en chef beordrar någon att arbeta övertid, tar den av fritid och möjlighet till återhämtning.

En tränare i skidlandslaget räknar på träningstid och vilken vilotid skidåkaren behöver. En stor del av tränarens jobb är att begränsa skidåkaren så att denne inte övertränar.

Chefen som beordrar övertid har samma ansvar som landslagstränaren – dock är det vad jag vet, väldigt få ledningsgrupper som mäter och följer nyckeltalet ”återhämtning”. Kanske vore det nått att föra in i Svenskt Näringslivs chefsutbildningar.

Sen har både fack och arbetstagare ett ansvar att säga ifrån – och det är inte lätt då lönen baseras på subjektiva kriterier som medarbetarskap eller flexibilitet, och viljan att arbeta övertid påverkar dessa kriterier. Facken hamnar dessutom ofta i gisslansituationer då de har ett medlemstryck på att skriva på produktionsövertidsavtal som ger högre ersättning, men också garanterar arbetsgivaren ett stort antal övertidstimmar.

När jag ser tillbaka till tiden innan min kropp sa ifrån hade jag fått flera signaler på att jag tränade för mycket. Det gjorde ont, både under och efter träning. Jag hade verkligen behövt någon som försökt stoppa mig. Fritt översatt hade jag helt enkelt behövt ett skyddsombud som vakade över min träning och till slut lagt ett skyddsombudsstopp.

Skyddsombuden på arbetsplatsen har förmodligen den makt som krävs för att påverka arbetsgivare i denna fråga. De kan stoppa ohälsosamt arbete men framför allt kan de kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Ni som är skyddsombud – agera.

I mitt fall fick jag operera en hälsena, det gick att laga och jag är helt återställd – jag kan träna för fullt igen – och jag har lärt mig en läxa. För flera av de som går in i väggen i arbetslivet är det värre, har man tur kan man jobba 100 procent igen – den som har otur kommer aldrig tillbaka.

Kennet Bergqvist

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fortfarande vanligt med sexuella trakasserier i industrin

Ett drygt år efter metoo är sexuella trakasserier fortfarande ett stort problem i industrin, visar en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar. ”Vårt arbete mot sexuella trakasserier måste fortsätta med oförminskad styrka”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

”Jobbet ska inte ge dig hjärtklappning”

KRÖNIKA”Om så många mår så dåligt, är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”, skriver Daniel Mathisen.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Leslie prisas för sina industribilder

Massafabriken i Obbola har funnits i över hundra år. De åren har instrumentmakaren Leslie Dobbing dokumenterat med hjälp av tidningsklipp, fotografier och intervjuer med äldre arbetskamrater. I dag får han Pappers kulturstipendium på 15 000 kronor.

1

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Jakten på hammaren

ÖGONBLICKETKlockan är 16.21 på Stena Recycling i Huddinge utanför Stockholm.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

Dödlig utgång

BildreportageDagens Arbetes fotograf David Lundmark har under två år besökt industrier där det har skett en en dödsolycka. Han skriver själv om bilderna: ”Olyckan blir liggande som ett svart moln över fabriksområdet, en påminnelse om hur nära döden man är som industriarbetare.”

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

Brotten som kom bort i valet

LEDARE”Industriarbetarnas oro för att skadas på jobbet måste tas på lika stort allvar som oron för gängskjutningar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

1

De vet vad ölet ska stå på

PÅ GOLVETGå in på en pub i London, New York eller Filipstad. Chansen är stor att pappret i ölunderläggen är från det värmländska bruket Svanskog.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Skyddsombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Samma lugn som i livmodern

KRÖNIKA Krönikören Carl Linnaeus om varför han egentligen samlar på hårdrocksgrejer.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.