Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

20 november, 2018

Skrivet av Tony Fridh

Foto: Sacharias Källdén

Krönika ”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta vår egen tid – innan någon annan tar den.

Om skribenten:

Tony Fridh arbetar på Emballator Melleruds Plast, och drev tidigare bloggen Metallskallen där han skrev om att vara utbränd.

Tja…va ska man säga egentligen? När orken tar slut innan dagen gör det. Eller när man känner att man ligger på gränsen för vad man klarar, och arbetsgivaren vill att man ska ställa upp och jobba övertid. När man känner sig som en enda stor kvarnsten runt halsen på både arbetskamrater och chefer? Hur ska man kunna förklara? Att soltimmarna vi förlorar på det mörka halvåret verkligen känns i hela kroppen?

Orken och energin ska ju även räcka till familj, sociala kontakter, träning, Facebook, fortbildning, kärlek, sorg, Netflix, barnens läxor, husets underhåll, bromsbyte på bilen, middagsbestyr, tvätt, sex, nöjen, fackliga förtroendeuppdrag …

Livspusslet har väl aldrig innehållit så många pusselbitar som idag. Pusselbitar som ibland tvingas på oss. Men också pusselbitar som vi tar till oss. För att dom är spännande eller utvecklande. Våra mobiler har integrerats i våra liv och surfplattorna uppfostrar våra barn. Allt medan vi bränner livets talgdank i bägge ändar samtidigt.

Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ”utbränd överlevare” en resa genom ett minfält av möjligheter. Min ork åker jojo under veckan och det blir allt mer komplicerat att disponera energin.

Att jag har lätt för att ”ryckas med” i arbetsdagens komplikationer underlättar inte heller. Har så förbannat lätt att engagera mig och börja leta lösningar. Möts inte mina ansträngningar av omgivningen, byts snabbt engagemanget till frustration. Man kan tycka att jag, vid 45 bast, borde lärt mig att bromsa hårdare. Ta ett steg ur situationen och låta andra ta sin del. Men det finns ingen tid över till att låta surdegar ligga och mogna. Desperata tider kräver snabba beslut och effektiv hantering.

Till eftertanke och utvärdering ges ingen tid. Istället matar vi på med mer resurser och mantimmar. Vi måste ju möta ”en ökad kravbild från såväl kunder som konkurrenter”. Bara vi klarar denna veckan så kanske det lugnar ner sig lite.

Övertid blir vardag och någonstans börjar notan skrivas i dubbla rader. Men bara på uttagssidan. En nota som vi sedan ska betala när ledigheter kommer. Storhelger, semestrar och charterresor. Då ska vi minsann njuta och återhämta oss! Leva livets glada dagar och minsann bomba Facebook och Instagram med bilder från grillkvällar eller exotiska resmål.

Och så tickar taxametern på. Det skiljer sig visserligen från person till person. Vissa kan ”släppa taget” och låta stressen, pressen och allvaret rinna av likt vatten på en gås. Men för andra ser det annorlunda ut. En vecka med övertid kostar kanske en helg helt sängliggande? Kanske sker nedvarvningen genom att skallen sups i bitar? Allt för att tysta ångesten.

Min egen räkning kommer oftast i form av en ”lindrig depressiv period”, som min senaste läkare uttryckte sig i sitt utlåtande till Försäkringskassan. Något som gjorde det uppenbart för mig att farbror doktorn uppenbarligen aldrig upplevt det själv. För i så fall hade han inte ens funderat på att använda ordet ”lindrig”.

Men! Du kan hålla allt det här i ett slags balans. Om du kan stanna upp. Lyfta huvudet över alla ”måsten” som du lagt på ditt liv. Spana utåt, framåt. Värdera din tid och hur du släpper ifrån dig den. Erkänn ditt ägarskap över allt som är du. Ingen kommer någonsin att kunna sno din tid eller din energi, du måste faktiskt ge den ifrån dig. Tro mig. Den läxan har jag fått den hårda vägen. Genom den käftsmäll jag behövde.

Ta din tid. Annars så slutar det med att någon annan får den. På din bekostnad!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 2 av 6 på temat Industri på högvarv

Bilboom – och trasiga kroppar

13 november, 2018

Skrivet av

Farlig övertid.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. 

Är tempot för  hårt?

För lite jobb, alldeles lagom – eller för mycket? Vi vill höra hur du har det på din arbetsplats. Kommentera artikeln, på Facebook via filmen ovan, eller skriv till oss! Marcus Derland, reporter: md@da.se eller Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se.


Så belastas kroppen

Händer

Till synes lätta arbetsuppgifter kan ge svåra skador. Om rörelsen upprepas gång på gång skadas samma muskelfibrer och hinner aldrig återhämta sig.

Handled

Ju högre rörelsehastighet i handlederna desto farligare. Om momentet görs om och om igen och arbetet dessutom är kraftkrävande kan en belastningsskada uppstå redan efter några månader.

Nacke

Montörsarbetet är krävande för synen. Det påverkar arbetsställningen. För att se ordentligt jobbar montören ofta med framåtböjt huvud. Musklerna kring skuldran spänns och besvären uppstår. Är arbetet ensidigt och repetitivt belastas hela nack- och axelpartiet.

Axlar

Montören vrider ofta armarna i tokiga positioner. Det sliter på axlarna och kan skapa belastningsskador på sikt. Musklerna får inte vila när armarna är upplyfta hela tiden.

Rygg

Vanligtvis tar det år att bygga upp en bestående belastningsskada. Men vid väldigt monotona jobb och extremhöga belastningar kan det gå så fort som på några veckor att få bristningar och akuta skador.

 

135 000

personer arbetar inom fordonsindustrin i Sverige.

Källa: Fordonskomponentgruppen.

15 procent

… av den svenska varuexporten kommer från fordonsindustrin.

13 procent

… har de svenska fordonstillverkarna ökat sin omsättning med, från 587 miljarder kronor 2016 till 665 miljarder kronor 2017.

Källa: Bil Sweden.

154 914  volvobilar

… såldes under det tredje kvartalet 2018.

Det började med värk i armbågen

Josefin Christensen strålade. Hon hade kommit in på Scania Södertälje, visserligen via ett bemanningsföretag. Men ändå. Hon visste att om hon bara visade framfötterna och jobbade hårt så skulle hon antagligen erbjudas fast jobb hos lastbilsjätten. Kollegorna triggade och pushade henne, alla trånade efter de där fasta tjänsterna. 

I början var hon trött i kroppen när hon kom hem på kvällarna, det hade hon visserligen varit när hon jobbade i butik också. Men nu var det en annan fysisk trötthet. Muskler och leder värkte ordentligt efter de första skiften. Helgvilan var inte tillräcklig för att det skulle kännas bättre. 

Det brann i min kropp. Förstå att inte kunna krama sina egna barn.

Josefin Christensen

Josefin hade hamnat i chassifabriken. Hon skulle bland annat dra fast självdragande skruvar i lastbilsramen med skruvdragare. Emellanåt gick det trögt och hon hamnade i fel arbetsställning och fick ta i lite extra. Men det var inget som bekymrade henne. Hon trivdes med arbetskamraterna och stämningen var skön och avslappnad. Takten låg på ungefär sju minuter, den tid det tog att utföra arbetsuppgifterna innan nästa chassi kom åkande på bandet.

Meningen var att operatörerna skulle rotera mellan olika stationer för att kroppen skulle få variation i belastningen, men ofta saknades personal så Josefin och hennes kollegor blev stående och gjorde samma rörelser timme efter timme. Ibland dag efter dag. 

– När jobbet flöt var det ändå magiskt och jag saknar fortfarande mina kollegor.

Det har gått några år sedan Josefin tvingades sluta på Scania. Hennes kropp sa stopp redan efter tre månader. Det började med värk i armbågen som fortplantade sig upp till axel och skuldra och sedan vidare till nacke och rygg.

– Jag ville inte klaga. Bet ihop och körde på.

Till slut tvingades hon gå till företagshälsovården. Läkaren sjukskrev henne och ordinerade antiinflammatoriska tabletter. Läkaren trodde att några sjukveckor och julledigheten skulle räcka för att hon skulle vara tillbaka på banan.

Men kroppen ville annorlunda. Trots flera tappra försök och arbetsträning. Kroppen skrek av smärta. Under nästan ett helt år låg Josefin hemma i soffan och tittade på serier, luncherna bestod mest av chips. När hennes två små barn kom springande var hon tvungen att parera så kramarna inte skulle bli för hårda.

– Det brann i min kropp. Förstå att inte kunna krama sina egna barn.

När Josefin satte sig i bilen visste hon att det skulle bli problem. Emellanåt fick hon planera när hon skulle parkera och undvika att backa för att slippa vrida på nacken. Till och med att röra växelspaken var en utmaning.

– Jag älskar fortfarande Scania. Jag trivdes. Men man måste våga säga ifrån när det gör ont. Jag vågade inte. Nu kommer jag kanske ha smärtor i resten av livet.

Vi kör max hela tiden. Det går inte att plocka ut mer.

Michael Blohm, IF Metalls förhandlingsansvariga på Volvo Cars i Göteborg.

Josefin jobbar inte längre kvar på bemanningsföretaget. Facket hjälpte till att förhandla fram en uppgörelse, en summa pengar som hjälpt henne under sjukskrivningen. Drömmen om industrin blev kortvarig. Planen är nu sätta sig i skolbänken och skaffa en utbildning där hon jobbar med människor.
– Mitt råd till alla som får ont av jobbet är, säg ifrån innan det är för sent. Det finns andra jobb och branscher.

Josefin andas in och rätar på ben och rygg i en synkroniserad rörelse. Marklyft har kommit att bli en av hennes absoluta favoritövningar. Hon skrattar till när vikterna dunsar ner på golvet. Hon tittar upp och ser en bekant som hejar. På Friskis och Svettis i Södertälje har Josefin blivit ett naturligt inslag. Hit kommer hon sex dagar i veckan.
– Träningen gör att jag fungerar igen, både fysiskt och psykiskt. Smärta dygnet runt tar ut sin rätt.

Från början var det mest rehabövningar som ett led i att få en fungerande vardag. När kroppen började svara på träningen trappade Josefin sakta upp belastningen. Men hon är lyhörd för kroppens signaler och smärtan.
– Mitt mål är att kunna köra hinderbaneloppet Tough viking, men jag väntar tills jag törs lita på kroppen.

Josefin är långt i från ensam om att ha drabbats av en utsliten kropp i svensk fordonsindustri. Siffror från Arbetsmiljöverket visar att kvinnor som jobbar i bilindustrin drabbas oftare av belastningsskador än kvinnor i vården. 

Volvo Cars fabrik i Göteborg är Sveriges största arbetsplats med 5 500 anställda IF metallare i produktionen. För några år sedan ökade takten från 54 bilen i timmen till 60, flera tusen nyanställdes, många i 25-årsåldern och yngre. Hela året har övertid beordrats varje helg. Produktionen går dygnet runt på veckodagarna.

– Vi kör max hela tiden. Det går inte att plocka ut mer, säger Michael Blohm, IF Metalls förhandlingsansvariga på monteringsfabriken.

Teknikavtalet som gäller för montörerna har ett tak på 150 övertidstimmar per år som kan utökas med ytterligare 50 frivilliga timmar.

– På vissa områden kommer en del upp i 200–250 timmar per år. Vi märker av en ökande frustration, övertid inverkar på människors fritid, säger han.

Även om det finns bra ergonomiska lösningar så har man inte vunnit något om montörerna hela tiden ska jobba snabbare.

Catarina Nordander, överläkare på Arbets- och miljömedicin i Lund.

Volvos försäljningsframgångar gör att företaget hela tiden vill ha ut mer i form av effektiviseringar och rationaliseringar.

– En del säger att det handlar om att jobba smartare. Men sanningen är att det handlar om att jobba mer, säger Michael Blohm.

– Då är det lätt att man jobbar fel, tar genvägar och inte använder hjälpmedel för att hinna med. Då sliter man ut sig, säger Abdirzak Bouzoubae, även han förhandlingsansvarig på monteringsfabriken.

De svenska fordonstillverkarna har ökat sin omsättning kraftigt under de senaste åren. Räknas underleverantörerna in så sysselsätter branschen cirka 135 000 personer i Sverige, enligt Fordonskomponentgruppen. Och ännu finns inga tecken på en avmattning, branschen tror på en fortsatt uppgång för en av de viktigaste exportnäringarna.

Olivia är 22 år och har kommit in på Volvos monteringslina i Göteborg via ett bemanningsföretag. Hon stortrivs på jobbet och tycker inte att det är särskilt slitsamt att montera ­expansionskärl och momentstag i motorrummet. Foto: Adam Daver
Olivia är 22 år och har kommit in på Volvos monteringslina i Göteborg via ett bemanningsföretag. Hon stortrivs på jobbet och tycker inte att det är särskilt slitsamt att montera ­expansionskärl och momentstag i motorrummet. Foto: Adam Daver.

Hos underleverantörerna är pressen ofta större än hos de stora tillverkarna. Just-in-time-filosofin medför att det inte finns några stora lager med material. Komponenterna kommer in till fabrikerna i ett ständigt flöde. På Volvo Cars blir en bil färdig varje minut och stannar monteringslinan blir kostnaderna enorma. Underleverantörerna måste ständigt leverera material på utsatt tid. Ingen vill ansvara för eller ta kostnader för om Volvo Cars måste stoppa produktionen.

Montörer vittnar om en hård press. Särskild de yngre som kommer in via bemanningsföretag törs inte säga nej till övertid eller tunga arbetsuppgifter. De vill inget hellre än att få ett fast tryggt jobb som öppnar upp för att flytta hemifrån, kanske skaffa en bil och så småningom bilda familj. Ett nej till övertid kan innebära att den inhyrda inte blir anlitad igen, att det ses om illojalt.

– Att jobba heltid på en monteringslina är så tufft i dag att många inte orkar med övertid på helgen, säger en anställd på en stor underleverantör. Men de pressar sig och jobbar ändå.

Ingen vågar uttala sig med namn i tidningen av rädsla för arbetsgivarna.

Fackklubbar i bilindustrin försöker stå emot utvecklingen mot alltmer slimmade arbetsplatser. Dagens Arbete har tagit del av offentliga handlingar från Arbetsmiljöverket som visar att flera fackklubbar skickat in både skyddsombudsstopp och så kallade 6.6A-anmälningar för att få hjälp från myndigheten.

Klubbarna menar att Arbetsmiljöverket låter arbetsgivarna komma undan.

– Det räcker med att de skickar in papper om att de vidtar åtgärder. Men det är bara pappersprodukter. Det blir inga förändringar för montörerna, de fortsätter skadas, säger ett skyddsombud.

Catarina Nordander, överläkare Arbets- och miljömedicin Syd. Abdirzak-Bouzoubae  och Michael-Blohm båda förhandlingsansvariga för IF Metalls på Volvo Cars i Göteborg.
Catarina Nordander, överläkare Arbets- och miljömedicin Syd. Abdirzak Bouzoubae  och Michael Blohm båda förhandlingsansvariga för IF Metalls på Volvo Cars i Göteborg. Foto: Pressbild, Adam Daver.

Catarina Nordander är docent vid Lunds universitet och överläkare på Arbets- och miljömedicin Syd region Skåne. Hon är expert på belastningsrelaterade skador. Hon tycker att Arbetsmiljöverket kunde vara tuffare mot arbetsgivare som inte tar tillräckligt ansvar för sina anställdas hälsa.

– De borde göra oplanerade besök. Som det är nu kan arbetsgivare förbereda sig och städa och kanske till och med sänka takten på linan inför besök av myndigheten.

– Om det förekommer repetitivt arbete så har Arbetsmiljöverket möjlighet att stoppa arbetet för att få till en förbättring. Men jag tror myndigheten är rädd för att deras beslut ska överklagas. Föreskriften är för flummig, säger hon. 

DA har tidigare visat att allt färre anmäler sina skador – en kombination av okunskap och uppgivenhet för att det är svårt att få skadorna godkända som arbetssjukdomar.
– Jag tror att mörkertalet är stort. Vi vet inte hur det egentligen ser ut, säger Catarina Nordander.

Hon menar att det uppdrivna tempot på fabrikernas monteringslinor är ett stort problem.
– Även om det finns bra ergonomiska lösningar så har man inte vunnit något om montörerna hela tiden ska jobba snabbare, säger hon.

Kvinnors kroppar är sämre rustade för arbetsuppgifter som belastar kroppen.
– Kvinnor är helt enkelt svagare som grupp. Vi har i våra studier sett att de får en högre belastning än männen när samma jobba utförs. Jag kan inte bevisa det vetenskapligt men kvinnor är också mer sårbara för muskelsmärtor.

Catarina Nordander och hennes kollegor på Arbets- och miljömedicin i Lund driver frågan om att det borde införas gränsvärden som skulle kunna begränsa tempot i arbetet och ta hänsyn till handens rörelser och hur stor kraft som krävs. Precis som det finns gränsvärden för buller, vibrerande verktyg och kemiska ämnen.

– En annan viktig sak är att införa obligatoriska hälsokontroller av personalen, då får arbetsgivarna kunskap om hur många som har diagnoser eller besvär och kan -sätta in rätt åtgärder, säger Catarina Nordander.

”Folk mår inte bra”

Arbetsmiljöverket: ” Varje situation måste bedömas”

Kresimir Iveskic, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelningsstab för inspektion, vill ha en bra dialog med arbetsgivare och skyddsombud.

Vad har ni för möjligheter att stoppa repetitivt arbete?
– Det kan finnas situationer som handlar om belastningsergonomi som fyller kriterierna för omedelbar och allvarlig fara. Det kan vara tung manuell hantering med påfrestande arbetsställning som har en direkt koppling till en olycksfallsrisk. Då kan det vara befogat. Men det är omöjligt att säga något generellt. Varje enskild situation måste bedömas, säger han.

Hur lång tid får arbetsgivarna på sig för att åtgärda eventuella brister?
– När vi kommer ut på ett skyddsombudsstopp ska vi bedöma den situationen som råder då, om det finns omedelbar fara för liv eller hälsa. Om vi stoppar arbetet så villkorar vi det med vad som gäller för att arbetet ska få återupptas.

Hur ser myndigheten på att skyddsombud kritiserar er för att ni bara tar fram dokument som inte förändrar arbetsmiljön på monteringslinor?
– Det känner jag inte igen. Har arbetsgivaren presenterat en åtgärdsplan så gäller den. Den ska följas upp av både arbets-givaren som har ansvaret för att genomföra åtgärder och skyddsombud. Är skyddsombuden inte nöjda ska de höra av sig igen.

Är det lättare att fatta beslut om ett skyddsombudsstopp på en mindre arbetsplats än på Volvo i Göteborg där ett stopp kan kosta en halv miljon kronor i minuten?
– Nej.

Gör ni oanmälda besök på monteringsindustrier?
– Vårt sätt att arbeta utgår ifrån att vi till största delen anmäler att vi ska göra ett besök. Det handlar om att vi vid våra inspektioner vill möta både arbetsgivarrepresentanter och skyddsombud för att få till en bra dialog om arbetsmiljö. 

 

Magnus Nilsson är platschef på Volvo Cars i Göteborg. Han började arbeta på golvet på Volvo i slutet på 1980-talet. ”Det kommer under många år framåt att behövas mänskliga händer för att bygga bilar. Det finns många moment som robotar inte klarar av”, säger han. Foto: ADAM DAVER
Magnus Nilsson är platschef på Volvo Cars i Göteborg. Han började arbeta på golvet på Volvo i slutet på 1980-talet. ”Det kommer under många år framåt att behövas mänskliga händer för att bygga bilar. Det finns många moment som robotar inte klarar av”, säger han. Foto: ADAM DAVER

Platschefen:”Man behöver vara i god fysisk kondition”

Högt tempo.Montörer i svensk fordonsindustri slås ut av belastningsskador. Volvo Cars platschef i Göteborg, Magnus Nilsson, bekänner att hans kropp inte heller skulle klara tempot i längden.

Ni gör 60 bilar i timmen dygnet runt, hur klarar ni det?

– Vi införde ett tredje skift 2015 och har taktat upp flödet från 54 bilar i timmen till 60. Modellerna vi tillverkar har samma plattformar vilket gör produktionen effektivare.

Kapacitetsutnyttjandet ligger i topp i svensk fordonsindustri. Kan ni plocka ut ännu mer från den här fabriken

– Vi jobbar hela tiden med ständiga förbättringar och utbildning av våra medarbetare. Varje vecka, varje månad blir vi bättre och stabilare och har färre produktionsstörningar.

Vilka är baksidorna för personalen när Volvo Cars går bra?

– Vi har haft en omfattande övertid i Torslanda det här året. Det finns de som vill jobba övertid och de som tycker det är påfrestande.

– Det är ingen ambition att ligga och jobba övertid. I takt med att vi utvecklar produktionen och blir mer stabila så kommer vi att minska övertiden.

Måste man vara ung för att orka med att bygga Volvobilar på monteringslinan?

– Man behöver vara i god fysisk kondition. Vi har många som jobbat här i många år som är medelålders och vissa fall äldre

– Ofta kanske man börjar på de mer fysiskt tunga arbetsplatserna. Sedan går man vidare till andra lite mindre fysiskt utmanande stationer.

– Medarbetare som kommit upp min ålder kanske tycker det är jobbigt att gå ner på knä och resa sig upp.

– Vi jobbar mycket med ergonomi. Vid varje operation gör vi en bedömning hur det är med den ergonomiska situationen. Vi vill att våra arbeten ska vara uthålliga över tid, så man ska kunna stå här i många år.

– Har man dålig fysisk kondition och inte tar hand om sin kropp så är jobbet svårt att klara av. Precis som att en byggnadssnickare behöver vara i god fysisk form.

De som varit med länge och kommit upp i ålder flyttar ofta till jobb som är något lättare.”

Har ni planer på att öka takten ännu mer?

– Nej. I en slutmonteringsfabrik så kan man nästan alltid takta upp mer och mer. Avvägningen är hur effektivt vi kan tillverka och med vilken kvalitet. 

Vad är utmaningen för montörerna på monteringslinan när ni effektiviserar?

– När vi ökar takten så anställer vi fler personer, pusselbitarna fördelas på fler individer.

Vill ni inte få ut mer från varje individ?

– Vi försöker rationalisera och hitta en bra beläggning där operatörernas tid används så bra som möjligt.

Hur gammal är du?

– 51 år.

Skulle du kunna gå in och jobba på den tuffaste stationen, den som är mest fysiskt krävande?

–Om jag ska vara ärlig så skulle jag få problem i längden. På grund av ålderskrämpor som slår in.

Kan man jobba på de tuffa stationerna när man kommer upp i din ålder?

– Det är hemskt ovanligt. Men vi har många olika typer av jobb. De som varit med länge och kommit upp i ålder flyttar ofta till jobb som är något lättare. Många gånger är det mer komplexa arbetsuppgifter som kräver mer yrkeserfarenhet och noggrannhet.

Forskning och statistik visar att kvinnokroppen är mer känslig för belastningsskador. Ni har ökat andelen kvinnor i fabriken. Hur ser ni på det?

– Vi har olika typer av arbetsplatser. En del passar personer i medellängd medan andra passar den som är under 165 centimeter. Grunden är att arbetsplatserna ska ha en sådan ergonomi att man kan ha ett hållbart arbetsliv.

Arbetsrotationen, hur viktig är den?

– Det är en ständig fråga om det ska roteras varje timme eller varannan. Det beror på hur arbetsstationerna är utformade.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 3 av 6 på temat Industri på högvarv

Svensk industri håller ångan uppe

14 november, 2018

Skrivet av

Är tempot för  hårt?

För lite jobb, alldeles lagom – eller för mycket? Vi vill höra hur du har det på din arbetsplats. Kommentera artikeln eller skriv till oss! Marcus Derland, reporter: md@da.se eller Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se.

DA reder ut. Det är full fart nu. Exporten ökar och industrin går för högvarv. Därför får du jobba extra mycket övertid.

Bilboom – och trasiga kroppar

1. Produktionen slår i taket

Många branscher producerar just nu näst intill bristningsgränsen. Maskiner och människor kan inte tillverka mer än vad de gör i dag. Kapacitetsutnyttjandet – hur stor del av industrins samlade tillgångar som används – är just nu uppe på historiskt höga nivåer. 

Några exempel: Gruvorna går på 96 procent av sin kapacitet, stålindustrin 95 procent, fordons-industrin 94 procent. Däremot är det inte alla branscher som går för fullt: kemisk industri och elektronik är nere på betydligt blygsammare nivåer.

2. Omvärlden har kvicknat till

Världsekonomin har spottat upp sig efter många skakiga år efter finanskrisen 2008. Världens handel med varor är nu uppe på samma nivå som innan finanskrisen – vilket gynnar en exportberoende nation som Sverige. Industrin här säljer allra mest till Europa och där snurrar hjulen just nu snabbare än på många år.

Svensk industri gynnas av att värdet på kronan i flera år har tryckts ner av Riksbankens låga ränta i syfte att få upp inflationen. Utan måttliga prisökningar förlamas nämligen ekonomin. Inflationenär nu tillbaka på runt 2 procent.

3. Sverige tar marknadsandelar

Exporten från Sverige ökar snabbare än vad själva exportmarknaden gör. Det innebär att svensk industri tar marknadsandelar – i år faktiskt snabbare än vad både Kina och Tyskland gör.

4. Lättare att ta betalt

Priserna på svenska industrivaror (mätt som förädlingsvärdepriser) stiger snabbare än i Tyskland och resten av de europeiska konkurrentländerna. Högre priser innebär höjda vinster och ökat utrymme för investeringar och löneökningar.

5. Investeringar att vänta

Efter år av osäkerhet och ekonomisk förlamning börjar investeringarna öka igen. I fjol satsade industrin 72 miljarder kronor på såväl nya maskiner, nya byggnader som på forskning och utveckling. I år lika mycket. Fordons-, läkemedels- och massa- och pappersindustrin är några av de branscher som satsar mest.

6. Ökat utrymme för löneökningar

Genom att lönsamheten nu stiger i svensk industri ökar också utrymmet för löneökningar. Lönsamheten börjar närma sig de nivåer som gällde före finanskrisen 2008.

De senaste fem åren har arbetskraftskostnaderna – lön plus sociala avgifter – stigit mer i Sverige än i de flesta länder i Västeuropa.  Däremot inte snabbare än i Tyskland som vi brukar jämföras med. Där ökar lönerna i högre takt än i Sverige.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 4 av 6 på temat Industri på högvarv

Vad tycker du om att jobba övertid?

13 november, 2018

DA FRÅGAR Det höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Anne Jonsson, jobbar på Assa Abloy, i Eskilstuna, 57 år.
–Det är lugnare på jobbet på helgerna och man får mer saker gjort. Det är en bra inkomst men man jobbar över för man ligger efter i produktionen. Det kan vara stressigt.

Ingela Sunesson, jobbar på ABB Robotics i Västerås, 52 år.
– Värdelöst. Om det inte är beordrad övertid så är det frivilligt, men all övertid är beordrad övertid i mina ögon sett. De är oftast de stackars inhyrda som får ställa upp på det. De är ju rädda att de kan mista jobbet annars.

Paul Garcia, jobbar för Manpower på Bombardier i Västerås, 30 år.
–Har man det tufft ekonomiskt hemma kanske det är bra. Men klart man blir stressad om de kommer en torsdag och säger att du måste jobba på lördag. Det sabbar helgen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 5 av 6 på temat Industri på högvarv

”Inför gränsvärden för belastning”

27 november, 2018

DEBATT ”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Om skribenterna:

Catarina Nordander är överläkare och docent
 på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.
Inger Arvidsson
är belastningsergonom och docent på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.

Smärta i muskler och leder, så kallade belastningsskador, är en av de vanligaste orsakerna till att människor blir sjukskrivna. Detta innebär lidande för dem som drabbas, men också stora kostnader för företag och samhälle.

Det är välkänt sedan decennier att påfrestande arbetsställningar, hög muskelbelastning eller ensidigt upprepade rörelser kan ge upphov till belastningsskador. Det finns en uppfattning om att de tunga jobben hör till historien, men detta stämmer inte. Riskerna finns i många branscher, såsom äldreomsorg, lokalvård, lagerarbete och i tillverkningsindustrin, för att nämna några, och den ökande stressen i arbetslivet har förvärrat problemen.

Trots att riskerna är välkända är det alltså fortfarande alltför många som blir sjuka av sitt arbete. Åratal av forskning och insatser från företag, fackliga organisationer, företagshälsovård, arbetsmiljöverket med flera, har inte löst problemen.

För att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar finns det – för de flesta risker – mätbara lagstadgade gränsvärden som inte får överskridas. Detta gäller till exempel kemikalier, buller och vibrationer på arbetsplatserna. Men trots de stora problemen med belastningsskador så saknas gränsvärden för ergonomiska belastningar. Vi är övertygade om att sådana behövs för ett framgångsrikt förebyggande arbete.

Arbets- och miljömedicin Syd har utvecklat tekniska metoder för att mäta ergonomisk belastning. Vi har registrerat arbetsbelastningen på ca 1 000 personer i ett 60-tal olika yrken, och samtidigt undersökt besvärsförekomsten i samma grupper. Detta har gett oss möjlighet att bedöma nivåer och beräkna samband mellan den ergonomiska belastningen och smärta i rörelseorganen.

Baserat på insamlade data, sambandsanalyser och vår grupps samlade erfarenhet har vi därför vi gett förslag till åtgärdsnivåer för fysisk belastning. Det finns för närvarande elva åtgärdsnivåer som omfattar arbetsställningar, hur snabbt man rör sig i arbetet, hur mycket man belastar sina muskler och om det finns möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Om någon eller flera av dessa nivåer överskrids anser vi att belastningen är oacceptabelt hög och det finns en hög risk för belastningsskada. Därmed behövs åtgärder för att minska belastningen.

Vi har nyligen använt åtgärdsnivåerna vid mätningar av arbetsbelastningen inom några vanliga yrken. Ett exempel är mätningar på hotellstäderskor, där vi uppmätte ett extremt högt arbetstempo, tunga moment och påfrestande arbetsställningar för personalen, bland annat då de bytte lakan, skakade kuddar eller städade duschrum i rum efter rum.

Hotellstäderskorna överskred nio av våra åtgärdsnivåer och har alltså en mycket hög risk för skador!

Ett annat exempel är arbete inom äldreomsorgen där personalens belastningar för huvud, rygg och armar låg över åtgärdsnivåerna. Mer än hälften av personalen hade ryggbesvär och ännu fler upplevde att de hade för lite tid för sina omsorgstagare. Hög fysisk belastning, särskilt i kombination med tidspress, kan ge upphov till ryggbesvär som i sin tur kan leda till sjukskrivningar.

Det går alltså att mäta den ergonomiska belastningen i arbetet, och Arbets- och miljömedicin Syd ser gärna att åtgärdsnivåerna används för att bedöma om belastningen är skadlig eller inte. Vi hoppas också att åtgärdsnivåerna ska kunna användas som underlag för preventiva åtgärder, på samma sätt som vi använder gränsvärden för andra exponeringar. Det pågår ett utvecklingsarbete för att förenkla mätmetoderna, så att företagshälsovården, skyddsombud eller den anställde själv kan mäta sin belastning.

Vår strävan är att arbeta vidare tillsammans med andra parter så att man på sikt kan införa gränsvärden i lagstiftningen. Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön om belastningarna ligger över gränsen. Dessutom kan man enkelt utvärdera effekten av en åtgärd, genom att mäta en gång till. Detta skulle vara ett viktigt steg för att minska belastningsskadorna.

Inger Arvidsson
Catarina Nordander

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 6 av 6 på temat Industri på högvarv

”Skyddsombud, agera”

15 november, 2018

Skrivet av

Krönika Att träna hårt och inte få återhämtning ger skador. Det fick industriarbetaren och DA:s gästkrönikör Kennet Bergqvist lära sig den smärtsamma vägen. Nu efterlyser han samma kunskap i arbetslivet: ”Det är vad jag vet, väldigt få ledningsgrupper som mäter och följer nyckeltalet återhämtning”.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist bor i Umeå och jobbar på industriföretaget Indexator Rotator Systems AB.
Utlandsveteran som tjänstgjort i Bosnien och Kosovo. Är också ultralöpare, äventyrare och fackligt förtroendevald.

Jag tränar ofta. Jag springer ibland distanser över 70 km, och som mest har jag kutat 22 kuperade mil på en vecka. Jag har cyklat över 40 mil. Jag har sprungit hem från jobbet som är knappa 6 mil, fast fågelvägen över skogar och berg, och har simmat över Vindelälven i vårflod. Jag gillar lite galna utmaningar helt enkelt.

För några år sen tränade jag alldeles för ofta och helt utan tanke på vilket resultat jag vill ha med min träning. Jag bara körde på och reflekterade inte över att det krävs vila ibland.

Sen sa det bara pang och jag fick en inflammation i hälen. Men jag fortsatte ändå. Voltaren, tejp, stretch och timmar av googlande på olika förebyggande övningar. Fortsatte att träna, bet ihop, och det gjorde ont. No brain, no pain.

Det gick några månader, sen läkarbesök, ultraljud, remisser, operation och som om det inte räckte blev det sedan ett års rehabilitering.

Detta är resultatet av att bara köra på utan att ge kroppen en chans till återhämtning.

Precis samma sak ser vi i dagens arbetsliv – särskilt inom svensk industri som går på högvarv. Det är högkonjunktur och pressen på arbetstagarna är påtaglig.

Även på mitt jobb arbetas det en hel del övertid, särskilt på verkstaden. Grejerna ska fram. Det tecknas lokala produktionsövertidsavtal där lockande ersättningar utgår.

Priset är dock högt för vissa. Jag har sett både tjänstemän och verkstadsarbetare som blivit utbrända. En dag kommer de inte till jobbet, och det kan ta år innan de kommer tillbaka.

Problemet är att alla vill ställa upp. Företaget vill klara leverans till kunderna, arbetstagarna vill hjälpa företaget samt tjäna en extra slant och facket vill både hjälpa företaget men även se till att medlemmarna får lite mer i lönekuvertet.

Ska vi komma till bukt med problemet är det först och främst företagen, som genom sina ledningar behöver ta ett större ansvar. Varje gång en chef beordrar någon att arbeta övertid, tar den av fritid och möjlighet till återhämtning.

Bilboom – och trasiga kroppar

En tränare i skidlandslaget räknar på träningstid och vilken vilotid skidåkaren behöver. En stor del av tränarens jobb är att begränsa skidåkaren så att denne inte övertränar.

Chefen som beordrar övertid har samma ansvar som landslagstränaren – dock är det vad jag vet, väldigt få ledningsgrupper som mäter och följer nyckeltalet ”återhämtning”. Kanske vore det nått att föra in i Svenskt Näringslivs chefsutbildningar.

Sen har både fack och arbetstagare ett ansvar att säga ifrån – och det är inte lätt då lönen baseras på subjektiva kriterier som medarbetarskap eller flexibilitet, och viljan att arbeta övertid påverkar dessa kriterier. Facken hamnar dessutom ofta i gisslansituationer då de har ett medlemstryck på att skriva på produktionsövertidsavtal som ger högre ersättning, men också garanterar arbetsgivaren ett stort antal övertidstimmar.

När jag ser tillbaka till tiden innan min kropp sa ifrån hade jag fått flera signaler på att jag tränade för mycket. Det gjorde ont, både under och efter träning. Jag hade verkligen behövt någon som försökt stoppa mig. Fritt översatt hade jag helt enkelt behövt ett skyddsombud som vakade över min träning och till slut lagt ett skyddsombudsstopp.

Skyddsombuden på arbetsplatsen har förmodligen den makt som krävs för att påverka arbetsgivare i denna fråga. De kan stoppa ohälsosamt arbete men framför allt kan de kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Ni som är skyddsombud – agera.

I mitt fall fick jag operera en hälsena, det gick att laga och jag är helt återställd – jag kan träna för fullt igen – och jag har lärt mig en läxa. För flera av de som går in i väggen i arbetslivet är det värre, har man tur kan man jobba 100 procent igen – den som har otur kommer aldrig tillbaka.

Kennet Bergqvist

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *