Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Inför gränsvärden för belastning”

27 november, 2018

DEBATT ”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Om skribenterna:

Catarina Nordander är överläkare och docent
 på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.
Inger Arvidsson
är belastningsergonom och docent på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.

Smärta i muskler och leder, så kallade belastningsskador, är en av de vanligaste orsakerna till att människor blir sjukskrivna. Detta innebär lidande för dem som drabbas, men också stora kostnader för företag och samhälle.

Det är välkänt sedan decennier att påfrestande arbetsställningar, hög muskelbelastning eller ensidigt upprepade rörelser kan ge upphov till belastningsskador. Det finns en uppfattning om att de tunga jobben hör till historien, men detta stämmer inte. Riskerna finns i många branscher, såsom äldreomsorg, lokalvård, lagerarbete och i tillverkningsindustrin, för att nämna några, och den ökande stressen i arbetslivet har förvärrat problemen.

Trots att riskerna är välkända är det alltså fortfarande alltför många som blir sjuka av sitt arbete. Åratal av forskning och insatser från företag, fackliga organisationer, företagshälsovård, arbetsmiljöverket med flera, har inte löst problemen.

För att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar finns det – för de flesta risker – mätbara lagstadgade gränsvärden som inte får överskridas. Detta gäller till exempel kemikalier, buller och vibrationer på arbetsplatserna. Men trots de stora problemen med belastningsskador så saknas gränsvärden för ergonomiska belastningar. Vi är övertygade om att sådana behövs för ett framgångsrikt förebyggande arbete.

Arbets- och miljömedicin Syd har utvecklat tekniska metoder för att mäta ergonomisk belastning. Vi har registrerat arbetsbelastningen på ca 1 000 personer i ett 60-tal olika yrken, och samtidigt undersökt besvärsförekomsten i samma grupper. Detta har gett oss möjlighet att bedöma nivåer och beräkna samband mellan den ergonomiska belastningen och smärta i rörelseorganen.

Baserat på insamlade data, sambandsanalyser och vår grupps samlade erfarenhet har vi därför vi gett förslag till åtgärdsnivåer för fysisk belastning. Det finns för närvarande elva åtgärdsnivåer som omfattar arbetsställningar, hur snabbt man rör sig i arbetet, hur mycket man belastar sina muskler och om det finns möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Om någon eller flera av dessa nivåer överskrids anser vi att belastningen är oacceptabelt hög och det finns en hög risk för belastningsskada. Därmed behövs åtgärder för att minska belastningen.

Vi har nyligen använt åtgärdsnivåerna vid mätningar av arbetsbelastningen inom några vanliga yrken. Ett exempel är mätningar på hotellstäderskor, där vi uppmätte ett extremt högt arbetstempo, tunga moment och påfrestande arbetsställningar för personalen, bland annat då de bytte lakan, skakade kuddar eller städade duschrum i rum efter rum.

Hotellstäderskorna överskred nio av våra åtgärdsnivåer och har alltså en mycket hög risk för skador!

Ett annat exempel är arbete inom äldreomsorgen där personalens belastningar för huvud, rygg och armar låg över åtgärdsnivåerna. Mer än hälften av personalen hade ryggbesvär och ännu fler upplevde att de hade för lite tid för sina omsorgstagare. Hög fysisk belastning, särskilt i kombination med tidspress, kan ge upphov till ryggbesvär som i sin tur kan leda till sjukskrivningar.

Det går alltså att mäta den ergonomiska belastningen i arbetet, och Arbets- och miljömedicin Syd ser gärna att åtgärdsnivåerna används för att bedöma om belastningen är skadlig eller inte. Vi hoppas också att åtgärdsnivåerna ska kunna användas som underlag för preventiva åtgärder, på samma sätt som vi använder gränsvärden för andra exponeringar. Det pågår ett utvecklingsarbete för att förenkla mätmetoderna, så att företagshälsovården, skyddsombud eller den anställde själv kan mäta sin belastning.

Vår strävan är att arbeta vidare tillsammans med andra parter så att man på sikt kan införa gränsvärden i lagstiftningen. Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön om belastningarna ligger över gränsen. Dessutom kan man enkelt utvärdera effekten av en åtgärd, genom att mäta en gång till. Detta skulle vara ett viktigt steg för att minska belastningsskadorna.

Inger Arvidsson
Catarina Nordander

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.