”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT ”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Om skribenterna:

Catarina Nordander är överläkare och docent
 på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.
Inger Arvidsson
är belastningsergonom och docent på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.

Smärta i muskler och leder, så kallade belastningsskador, är en av de vanligaste orsakerna till att människor blir sjukskrivna. Detta innebär lidande för dem som drabbas, men också stora kostnader för företag och samhälle.

Det är välkänt sedan decennier att påfrestande arbetsställningar, hög muskelbelastning eller ensidigt upprepade rörelser kan ge upphov till belastningsskador. Det finns en uppfattning om att de tunga jobben hör till historien, men detta stämmer inte. Riskerna finns i många branscher, såsom äldreomsorg, lokalvård, lagerarbete och i tillverkningsindustrin, för att nämna några, och den ökande stressen i arbetslivet har förvärrat problemen.

Trots att riskerna är välkända är det alltså fortfarande alltför många som blir sjuka av sitt arbete. Åratal av forskning och insatser från företag, fackliga organisationer, företagshälsovård, arbetsmiljöverket med flera, har inte löst problemen.

För att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar finns det – för de flesta risker – mätbara lagstadgade gränsvärden som inte får överskridas. Detta gäller till exempel kemikalier, buller och vibrationer på arbetsplatserna. Men trots de stora problemen med belastningsskador så saknas gränsvärden för ergonomiska belastningar. Vi är övertygade om att sådana behövs för ett framgångsrikt förebyggande arbete.

Arbets- och miljömedicin Syd har utvecklat tekniska metoder för att mäta ergonomisk belastning. Vi har registrerat arbetsbelastningen på ca 1 000 personer i ett 60-tal olika yrken, och samtidigt undersökt besvärsförekomsten i samma grupper. Detta har gett oss möjlighet att bedöma nivåer och beräkna samband mellan den ergonomiska belastningen och smärta i rörelseorganen.

Baserat på insamlade data, sambandsanalyser och vår grupps samlade erfarenhet har vi därför vi gett förslag till åtgärdsnivåer för fysisk belastning. Det finns för närvarande elva åtgärdsnivåer som omfattar arbetsställningar, hur snabbt man rör sig i arbetet, hur mycket man belastar sina muskler och om det finns möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Om någon eller flera av dessa nivåer överskrids anser vi att belastningen är oacceptabelt hög och det finns en hög risk för belastningsskada. Därmed behövs åtgärder för att minska belastningen.

Vi har nyligen använt åtgärdsnivåerna vid mätningar av arbetsbelastningen inom några vanliga yrken. Ett exempel är mätningar på hotellstäderskor, där vi uppmätte ett extremt högt arbetstempo, tunga moment och påfrestande arbetsställningar för personalen, bland annat då de bytte lakan, skakade kuddar eller städade duschrum i rum efter rum.

Hotellstäderskorna överskred nio av våra åtgärdsnivåer och har alltså en mycket hög risk för skador!

Ett annat exempel är arbete inom äldreomsorgen där personalens belastningar för huvud, rygg och armar låg över åtgärdsnivåerna. Mer än hälften av personalen hade ryggbesvär och ännu fler upplevde att de hade för lite tid för sina omsorgstagare. Hög fysisk belastning, särskilt i kombination med tidspress, kan ge upphov till ryggbesvär som i sin tur kan leda till sjukskrivningar.

Det går alltså att mäta den ergonomiska belastningen i arbetet, och Arbets- och miljömedicin Syd ser gärna att åtgärdsnivåerna används för att bedöma om belastningen är skadlig eller inte. Vi hoppas också att åtgärdsnivåerna ska kunna användas som underlag för preventiva åtgärder, på samma sätt som vi använder gränsvärden för andra exponeringar. Det pågår ett utvecklingsarbete för att förenkla mätmetoderna, så att företagshälsovården, skyddsombud eller den anställde själv kan mäta sin belastning.

Vår strävan är att arbeta vidare tillsammans med andra parter så att man på sikt kan införa gränsvärden i lagstiftningen. Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön om belastningarna ligger över gränsen. Dessutom kan man enkelt utvärdera effekten av en åtgärd, genom att mäta en gång till. Detta skulle vara ett viktigt steg för att minska belastningsskadorna.

Inger Arvidsson
Catarina Nordander

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

Bemannings­företag eller fackförening?

DEBATT”Om de lokala verkstadsklubbarna skall överleva i framtiden måste splittringen genom inhyrning stoppas", skriver en bemanningsanställd industriarbetare.

2

DA och Expressen granskar

Sälj inte ut vår säkerhet

LedareVaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

BONUS I INDUSTRIN

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

Gästkrönika”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Industrin och jämställdhet

”Kvotera. Just do it”

DEBATTEftersom det är bevisat att det är för få kvinnor i bolagsstyrelser är det väl bara att åtgärda genom kvotering? Som arbetstagare är jag för övrigt själv inkvoterad”, skriver Kenneth Bergqvist, på Indexator i Vindeln.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

DebattDet finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

1

”Vi kvinnor inte ska behöva ta kampen själva”

GästkrönikaSvetsaren och feministen Maria Höök funderar över gränslandet mellan okej och kränkande skämt, och när man själv blir en del av problemet.

1

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1

Gör verklighet av nollvisionen

LEDAREIngen ska behöva skadas eller dö på jobbet. Industrins konkurrenskraft hör samman med arbetarnas hälsa, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Farliga vibrationer

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Delad stress blir mindre för alla

KRÖNIKA ”Kvinnor inom industrin stressar mer än männen. De tar större ansvar för hemmet och har oftare monotona arbetsuppgifter. Så här kan vi inte ha det!”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

3

Det krävs mer än bara flex för företagen

KRÖNIKADet finns saker som behöver diskuteras i lagen om anställningsskydd, Las. Men det måste ske utan att maktbalansen rubbas mellan fack och arbetsgivare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Klyftorna är ett problem – för alla

Krönika”Den svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Har vi lärt oss att tänka efter före?

Krönika”Allt för ofta anses det inte finnas tid att ta reda på arbetsmiljö­riskerna” skriver DA:s nya krönikör, Peter Larsson, civilingenjör och senior rådgivare hos Sveriges ingenjörer.

Viktlös bortom havet ser jag livet

KRÖNIKAJag längtar efter att få resa med bara handbagage och inte göra något annat än att vila, skriver Carl-Einar Häckner.

Kompetens­utveckling behövs nu!

Krönika”Nästan sju av tio av IF Metalls medlemmar säger att de inte har fått någon kompetensutveckling det senaste året. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

S behöver gå i opposition – mot S

Krönika”Socialdemokratin har gått vilse i sin anpassning till den liberala högern. Vi behöver skaka liv i den folkrörelse som en gång var”, skriver Pappers första vice ordförandeMikael Lilja.

1

Varje dag är Alla hjärtans dag!

KrönikaLåt inte emojis ersätta att vi möts på riktigt. Släpp mobilen skippa rosor och choklad. Industriarbetaren Tony Frid vill att vi släpper fram kärleken alla dagar på året, och att vi vågar kramas mer.

Minister kallar till möte om dödsolyckor

Döden på jobbetRegeringen har ingen tydlig plan för att vända trenden med ökande dödsolyckor på jobbet, säger arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Nästa vecka möter hon därför fack, näringsliv och myndigheter för att komma igång med arbetet.

Usel slogan, bra politik

Ledare”Arbetarrörelsens EU-valrörelse behöver andas framtidstro och möjligheter om den ska entusiasmera några väljare”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

2

”Alla måste stå upp för en nollvision mot dödsolyckor”

DEBATT”Det är provocerande och nonchalant att en del partier i Sveriges riksdag väljer att rösta emot en nollvision mot dödsolyckor.” Det skriver representanter för sex IF Metall-avdelningar i norra Sverige.

Glömskan är satt i system

GÄSTKRÖNIKA”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

2

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Ny krönikör

Ett tufft jobb – inte bara på bild

GÄSTKRÖNIKASvetsaren och bloggaren Maria Höök skriver om att spräcka stereotyper på jobbet och om varför hennes yrke är så bildmässigt.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5

Så får du rätt pengar efter olyckan

FÖRSÄKRINGARHar du skadat dig på jobbet? DA:s expert Lennart Stéen guidar dig genom försäkringsdjungeln.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.