Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT ”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Om skribenterna:

Catarina Nordander är överläkare och docent
 på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.
Inger Arvidsson
är belastningsergonom och docent på Arbets- och miljömedicin Syd på Lunds universitet.

Smärta i muskler och leder, så kallade belastningsskador, är en av de vanligaste orsakerna till att människor blir sjukskrivna. Detta innebär lidande för dem som drabbas, men också stora kostnader för företag och samhälle.

Det är välkänt sedan decennier att påfrestande arbetsställningar, hög muskelbelastning eller ensidigt upprepade rörelser kan ge upphov till belastningsskador. Det finns en uppfattning om att de tunga jobben hör till historien, men detta stämmer inte. Riskerna finns i många branscher, såsom äldreomsorg, lokalvård, lagerarbete och i tillverkningsindustrin, för att nämna några, och den ökande stressen i arbetslivet har förvärrat problemen.

Trots att riskerna är välkända är det alltså fortfarande alltför många som blir sjuka av sitt arbete. Åratal av forskning och insatser från företag, fackliga organisationer, företagshälsovård, arbetsmiljöverket med flera, har inte löst problemen.

För att minska risken för arbetsrelaterade sjukdomar finns det – för de flesta risker – mätbara lagstadgade gränsvärden som inte får överskridas. Detta gäller till exempel kemikalier, buller och vibrationer på arbetsplatserna. Men trots de stora problemen med belastningsskador så saknas gränsvärden för ergonomiska belastningar. Vi är övertygade om att sådana behövs för ett framgångsrikt förebyggande arbete.

Arbets- och miljömedicin Syd har utvecklat tekniska metoder för att mäta ergonomisk belastning. Vi har registrerat arbetsbelastningen på ca 1 000 personer i ett 60-tal olika yrken, och samtidigt undersökt besvärsförekomsten i samma grupper. Detta har gett oss möjlighet att bedöma nivåer och beräkna samband mellan den ergonomiska belastningen och smärta i rörelseorganen.

Baserat på insamlade data, sambandsanalyser och vår grupps samlade erfarenhet har vi därför vi gett förslag till åtgärdsnivåer för fysisk belastning. Det finns för närvarande elva åtgärdsnivåer som omfattar arbetsställningar, hur snabbt man rör sig i arbetet, hur mycket man belastar sina muskler och om det finns möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Om någon eller flera av dessa nivåer överskrids anser vi att belastningen är oacceptabelt hög och det finns en hög risk för belastningsskada. Därmed behövs åtgärder för att minska belastningen.

Vi har nyligen använt åtgärdsnivåerna vid mätningar av arbetsbelastningen inom några vanliga yrken. Ett exempel är mätningar på hotellstäderskor, där vi uppmätte ett extremt högt arbetstempo, tunga moment och påfrestande arbetsställningar för personalen, bland annat då de bytte lakan, skakade kuddar eller städade duschrum i rum efter rum.

Hotellstäderskorna överskred nio av våra åtgärdsnivåer och har alltså en mycket hög risk för skador!

Ett annat exempel är arbete inom äldreomsorgen där personalens belastningar för huvud, rygg och armar låg över åtgärdsnivåerna. Mer än hälften av personalen hade ryggbesvär och ännu fler upplevde att de hade för lite tid för sina omsorgstagare. Hög fysisk belastning, särskilt i kombination med tidspress, kan ge upphov till ryggbesvär som i sin tur kan leda till sjukskrivningar.

Det går alltså att mäta den ergonomiska belastningen i arbetet, och Arbets- och miljömedicin Syd ser gärna att åtgärdsnivåerna används för att bedöma om belastningen är skadlig eller inte. Vi hoppas också att åtgärdsnivåerna ska kunna användas som underlag för preventiva åtgärder, på samma sätt som vi använder gränsvärden för andra exponeringar. Det pågår ett utvecklingsarbete för att förenkla mätmetoderna, så att företagshälsovården, skyddsombud eller den anställde själv kan mäta sin belastning.

Vår strävan är att arbeta vidare tillsammans med andra parter så att man på sikt kan införa gränsvärden i lagstiftningen. Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder för att förbättra arbetsmiljön om belastningarna ligger över gränsen. Dessutom kan man enkelt utvärdera effekten av en åtgärd, genom att mäta en gång till. Detta skulle vara ett viktigt steg för att minska belastningsskadorna.

Inger Arvidsson
Catarina Nordander

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador | Debatt | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Läs mer från Dagens Arbete:

Pappersarbetare andades in livsfarlig gas

ArbetsplatsolyckaAspa bruk i Olshammar står still sedan gasläckan på söndagen. – Det är mycket som snurrar i huvudet på folk, säger Sonny Johansson, arbetsställets huvudskyddsombud.

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

4

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

Striden om arbetsrätten

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.