Industriarbetarnas tidning

Regeringskaoset kan slå mot yrkes­utbildningar

20 november, 2018

Skrivet av

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Var femte plats på yrkeshögskolan är inriktad mot industrin. Nu riskerar de, och andra utbildningar, bli färre, skriver företrädare för tolv arbetsgivarorganisationer på Svenska Dagbladets debattsida. Anledningen är att den nuvarande övergångsregeringen inte kan genomföra några större reformer när de lägger budgeten. Budgeten är i princip en förlängning av förra årets budget, och den utbyggnad av yrkeshögskolan som planerats genomförs inte.

Det ställer till problem för arbetsgivarna, som har stora behov av att rekrytera kvalificerad arbetskraft.

– Vi vill att utökningen som man aviserat innan ska ske, av både platser och ekonomin, säger Jesper Hedin, utredare på Industriarbetsgivarna, och en av dem som undertecknat artikeln.

Han säger att det finns en stor efterfrågan på personer med yrkeshögskoleutbildning med inriktning på industrin. Det kan vara till exempel processoperatörer, processtekniker, avancerade svetsare eller automationstekniker.

– Det är utbildningar som är ganska dyra, så det behövs ett tryggt kapital, och en utökning av yrkeshögskolan som kan göra det möjligt.

Han tycker redan nu att tidsperioderna utbildningsgivarna får anslag för är för korta.

– Det är svårt att investera i de maskiner som behövs för att genomföra utbildningarna.

Därför tror han att de uteblivna satsningarna kan slå extra hårt mot just industrin.

Undertecknarna av debattartikeln tycker inte att övergångsregeringen gör fel som lägger en så stram budget. Däremot vill man att partierna söker enighet över blockgränserna, till exempel i utskotten.

– Vi vill att man gör de satsningar som man planerat, säger Jesper Hedin.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Anthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Svetskommissionen vill höja nivån

Svetskommissionens Elisabeth Egerblom tycker att det borde finnas en lägsta nivå på vad en utbildning kostar och vill ha högst 12 elever i varje klass.

”Handlade bara om att få in pengar”

”Handlade bara om att få in pengar”

Staffan Lahti är en erfaren svetslärare men för två år sedan fick han nog. Prispressen gjorde utbildningen undermålig: ”Man svetsar med tunn plåt och billigaste tråden. När de sedan kommer ut och ska pinnsvetsa en balk vet de inte hur man gör”

Det stora slöseriet

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Kampen mot farlig svetsrök

Kampen mot farlig svetsrök

Väderstad har satt in flera åtgärder för att minska spridningen av smutsig svetsrök. Satsningen har gett resultat. Men luftkvaliteten behöver bli ännu bättre.

När får jag svar om ledigheten?

En läsare vill söka ledigt för studier, och undrar om hen bör ansöka varje termin. Jurist Henric Ask reder ut vad som gäller.

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

”Därför ställer jag upp för C i riksdagen”

En stark och självständig lokalpolitik som är en garant för jobben. Och yrkesutbildningen – som krävs för att kvalificerade industrijobb ska hålla bra ingångslöner, skriver Gustav Malm, som kandiderar till riksdagen för C.

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Jobba på prov – ”nästan roligare än jag trodde”

Det är på golvet man lär sig. Det vet elevern­a Martin Gunnarsson och Josua Mattsson på Rottneros sulfatfabrik i Vallvik – två snart färdigutbildade processoperatörer.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.