Industriarbetarnas tidning

SSAB döms för dödsolycka

1 november, 2018

Skrivet av

SSAB hade kunnat förhindra dödsolyckan 2016 när en anställd klämdes ihjäl. Ståljätten döms nu till tre miljoner kronor i företagsbot för grovt arbetsmiljöbrott.

SSAB tog en medveten risk. 55-åringen som klämdes till döds mellan en travers och en serviceplattform våren 2016 hade kunnat leva idag. I tio olika besiktningsintyg hade klämrisken tagits upp.

Redan 2013 står det om serviceplattformen: ”Får inte användas förrän uppräknade brister är åtgärdade.” I intygen från åren 2005 – 2015 står att serviceplattformen till och med ska demonteras.

SSAB har alltså varit medveten om risken under lång tid. Detta hävdade åklagaren i åtalet. Och detta slog Luleå tingsrätt fast i domen.

Läs också: ”Vi kan inte bara säga att vi har haft otur”

Citat ur domen:

”En tillräcklig riskbedömning hade kunnat resultera i krav på hur långt traversen får köras efter banan, var besiktningsmannen får stå, var säker placering är, på
traversen när arbetet utförs, att serviceplattformen ska bortmonteras och hur
kommunikationen mellan besiktaren och traversföraren ska gå till. Om sådana krav ställts och efterföljts hade med hög grad av sannolikhet inte arbetstagaren dödats.”

SSAB döms till tre miljoner kronor i företagsbot för grovt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Till den döde mannens anhöriga ska företaget betala totalt drygt 60 000 kronor i skadestånd.

Det är den fjärde domen som handlar om dödsfall innanför SSAB:s grindar på ett år. Rättegångarna har handlat om fem döda arbetare på ståljättens område i Luleå.

SSAB har ännu inte bestämt sig för om man kommer att överklaga domen till hovrätten eller inte. Bolaget håller inte med om att deras oaktsamhet ledde till mannens död.

– Jag delar inte tingsrättens beskrivning. Det beskrivs som att företaget inte tagit del av de här protokollen och signalerna. Under rättegången framkom det tydligt och klart att man gjort det och värderat dem i bedömningsarbetet. Sedan kan man diskutera om det renderat i tillräckliga åtgärder eller inte, säger SSAB jurist Anders Lorentzon till Aftonbladet.

4 kommentarer till “SSAB döms för dödsolycka

  • De tre miljonerna i företagsbot som SSAB ska betala efter dödsolyckan – kommer de dom anhöriga tillgodo eller försvinner de i (statens? fackets?) svarta hål?

  • Företaget tvingas betala 3 miljoner till staten. Företaget tvingas även betala 60 000 till anhöriga.

    Borde ju vara tvärtom i betalningen, 3 miljoner till anhöriga och 60 000 till statskassan.

  • Fick svar av reportern. Bedrövligt:
    Hej,
    Boten går till staten.
    Två bröder till den förolyckade får 22 000 respektive 40 000 i skadestånd.
    Vänliga hälsningar
    Per Vallgårda

  • Ja, precis. Varför får företaget böta 3 miljoner till facket, men den döda personens anhöriga får 63 000 kronor för sveda och verk?
    Något är fundamentalt fel här. Det är väl den som råkat illa ut som skall få minst 3 miljoner och sedan får företagsboten ges till facket med minst samma summa om inte mer.
    Men inte tvärt om. Att den olycksdrabbade inte får ett öre i ersättning.

    Otroligt skevt system som drabbar den enskilde mycket hårdare. Ge hen det belopp som företagsboten blev.
    Det är sådant här som gör en förbannad och irriterad.

    Vad är det för rättssystem som sverige har?
    Kan man lita på rättssystemet?
    Man undra om det är rättssäkert/rättstryggt?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

Åklagaren: Viktigt med individuellt ansvar om man gör fel

En blå knapp och en grön. En stressig eftermiddag. En ljusbom som inte fick brytas. Det var huvudfrågorna under rättegången mot mannen står åtalad för att ha vållat sin arbetskamrats död på Scania i Södertälje för nästan exakt två år sedan.

Så ska dödsolyckor stoppas

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

Han skickar cheferna i fängelse

Han skickar cheferna i fängelse

Allt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

Kvinna dog efter olycka i Fors

En kvinna dog efter att i dag ha blivit påkörd av en hjullastare vid Stora Ensos kartongfabrik i Fors. En förundersökning om arbetsmiljöbrott har inletts.

Samhallstädare död i arbetsolycka

En städare på Samhall har dött i en arbetsolycka på uppdrag hos ett träföretag i Vimmerby. En utredning om misstänkt arbetsmiljöbrott har inletts.

Tio års dödsfall på jobbet

Tio års dödsfall på jobbet

27 oktober är inte bara skyddsombudens dag, det är även en onsdag i oktober – en av årets mest olycksdrabbade dagar på svenska företag. Totalt inträffade 494 arbetsolyckor med dödlig utgång mellan 2011 och 2020.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Osäkert anställda vågar    sällan larma

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.