Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

100 år av facklig kamp i skogen

18 december, 2018

Skrivet av Per-Olof Sjöö 

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket. Foto: Madeleine Andersson.

Krönika Mycket har blivit bättre, men mycket är också samma som när Skogsarbetareförbundet bildades 1918. Att organisera arbetet så skogsarbetarna blir rättvist belönade, den stafettpinnen bär vi vidare.

I år är det 100 år sedan Skogsarbetareförbundet bildades. Skogen gav vid denna tid arbete åt småbrukare, torpare och egendomslösa. Fattigdom och orättvisor var vardag för dessa människor. Det hade redan tidigare gjorts trevande försök till organisering men skogsbolagens grepp om villkoren var stenhårda. 1918 bestämde sig dock arbetare runt Sollefteå för att det fick vara nog. Ett nytt förbund såg dagens ljus. Bäst kan nog behovet av organisering beskrivas genom Albert Vikstens dikt till kongressen 1922 som börjar så här:

Ty de milsvida skogarnas guldrika fält har man sett blott med krämarens öga
Men de trälande män som ha skapat dess guld har man hittills betraktat så föga
Ty när skogsarbetsmannen huggit en skog och som flottare vågat sitt liv
Vem var det som hela behållningen tog, med självtaget stramt direktiv.

Det är självklart stora skillnader om man jämför dagens skogsarbete med dåtidens.
100 års facklig kamp har lett till bättre villkor och inte minst en bättre arbetsmiljö. Teknisk utveckling har gjort arbetet till ett kvalificerat yrke.

Men det finns också det som är sig likt. För 100 år sedan lade skogsbolagen ut huggarkontrakt på den tidens entreprenörer, oftast hästkörare, som i sin tur fick anställa huggare. Det var inga guldkantade kontrakt för någon, förutom för bolagen.

Detta ledde till ett ökat tryck på skogsbolagen att ta ett större socialt ansvar och sedermera började bolagen i allt större omfattning direktanställa arbetare. Detta var rådande arbetsorganisation tills bolagen för några decennier sedan återgick till strategin med entreprenörer. Frågan är om vi kommer att få en ny rekyl i frågan om hur skogsbruket ska organiseras?

Det är i dag inte mycket som talar för det men om man ser det långsiktiga historiska perspektivet kan det inte uteslutas.

Jag tycker det finns relevanta frågor som skogsbrukets aktörer borde ställa sig. Hur påverkar det fragmentiserade skogsbruket utvecklingen av branschen? Det är svårt för en enskild skogsentreprenör att ta det övergripande branschansvaret.

Vi vet också att det redan i dag är svårt att få tag på arbetskraft. Konkurrensen om arbetskraften hårdnar alltmer och då är frågan om skogsbruket kan öka attraktionskraften i ett system där pressade entreprenörer får ägna sin vakna tid åt att hålla huvudet över vattenytan i stället för att utveckla sitt företag.

Den som lever om 100 år får se. Det enda säkra är att skogen i framtiden kommer att vara ett än viktigare redskap i utvecklingen för ett hållbart samhälle. Skogens arbetare är de som möjliggör detta. För detta bör de bli rättvist belönade. Det är den stafettpinnen vi bär vidare från grundarna 1918.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Vad är prislappen för folkhälsa?

Vad är prislappen för folkhälsa?

Marknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

Att välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årtiondets första utmaningar är här

Det är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Häng med oss på avtalsäventyret!

Någon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

Här är striderna vi måste utkämpa

Här är striderna vi måste utkämpa

Våra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Är det här verkligen liberal politik?

Man kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

Nu är det dags att visa vår styrka

Vår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

Tio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Nu måste vi stå upp för varandra

”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.