Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En signatur för den svenska modellen. De som undertecknade Saltsjöbadsavtalet var från vänster: metallarbetaren från Hofors och LO:s vice ordförande Gunnar Andersson, sågverksarbetaren från Älvkarleby och LO:s ordförande August Lindberg, Aseas vd och Saf:s ordförande Sigfrid Edström samt Saf:s verkställande direktör Gustaf Söderlund. Foto: TT Bild

Den svenska modellen fyller 80 år

perspektiv I dagarna fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år. Bortglömt? Eller högaktuellt? Det beror nog på hur man ser på den svenska modellen. Om det är arbetsmarknadens parter – eller politikerna – som ska bestämma villkoren på jobbet.

Harald Gatu, reporter.

Avtalet föddes en decemberdag när mörkret föll över Europa. Det andra världskriget låg inte ens ett år framåt i tiden. Runt om i världen restes protektionismens tullmurar och krigsmakter återupprustades efter att den tidens förödande finanskris lämnat världsekonomin i ruiner. En växande misstro mot den unga demokratin gav grogrund för mörka krafter i land efter land.

Avtalets faddrar, arbetsgivarna i Svenska arbetsgivareföreningen Saf och arbetarnas fackliga centralorganisation LO, hade inte talat med varandra på närmare trettio år, inte sedan den uppslitande storstrejken 1909. De tre decennierna som sedan dess hade förflutit var dramatiska: första världskrigets nödår, hungermarscher, revolutionära stämningar i den framväxande arbetarrörelsen, demokratins genombrott, en efterkrigsekonomi med spekulationskriser, företagskrascher, lönesänkningar, otaliga strejker, ett omfattande strejkbryteri och skotten i Ådalen.

Politikerna var trötta på att Sverige under 1920- och 30-talet hade världsrekordet i arbetsmarknadskonflikter. Därför hotade de att stifta lagar till skydd för ”tredje man”. Just det hotet fick Saf och LO att börja umgås igen. Och umgänget födde den svenska arbetsmarknadens första huvudavtal. Detta, Saltsjöbadsavtalet, undertecknades av arbetsgivarnas och fackföreningsrörelsens företrädare på Grand Hôtel i Saltsjöbaden den 20 december 1938.

Läs också: Sveriges unika lönesättning

Födseln var en följd av en historisk kompromiss. Men handslaget mellan arbete och kapital var också konsekvensen av en samsyn på den tekniska utvecklingen och att rationaliseringar skulle bekosta det framtida välfärdsbygget. Kompromissen förutsatte att fackföreningsrörelsen tog ut måttfulla löner och lät arbetsgivarna sköta företagen mot att arbetsgivarna å sin sida accepterade arbetarrörelsens nyvunna politiska maktposition. Arbetsgivarna fick arbetsfred och dessutom frihet från socialistiska ingrepp.

Men det var inte allt. Handslaget innebar också att LO utlovade en centralisering av den fackliga maktstrukturen.  LO-ledningen skaffade sig ett avgörande inflytande över förbundens lönepolitik och dess möjligheter att gå ut i konflikt. Centraliseringen innebar början till slutet för medlemsomröstningar om avtalen.

Uppgörelsen innebar också att arbetsgivarna lovade att stoppa strejkbryteriet mot att LO bekämpade kommunismen och syndikalismen.

Saltsjöbadsavtalets första år blev skakiga. Första gången det testades var under krigsårens lönestopp 1942-44. Sanktionerat av fackförbunden, impopulärt bland medlemmarna. Missnöjet kom att brisera med den halvårslånga verkstadskonflikten 1945, svensk arbetsmarknads mest omfattande strid någonsin. Den gav fackföreningsrörelsens fotfolk råg i ryggen men dess magra materiella resultat missgynnade strejkens tillskyndare, kommunisterna. Långsiktigt segrade i stället reformismen – och Saltsjöbadsandan.

Problemen för Saltsjöbadsavtalet började i medelåldern. Efter drygt trettio år skulle det utmanas och ifrågasättas på allvar. Den som slog på morgonnyheterna den 9 december 1969 fick höra att 35 arbetare vid LKAB:s Svappavaaragruva hade satt sig. Två dagar senare anslöt sig även gruvorna i Kiruna och Malmberget till strejken som kom att pågå i 57 dagar.

I grunden en ren lönekonflikt eftersom strejken hade utlösts av missnöjet med novemberlönen. Men i förlängningen kom de drygt femtusen strejkande gruvarbetarna att utmana en samförståndsordning som hade rått alltsedan den förra stora konflikten, 1945 års verkstadskonflikt.

Gruvstrejken innebar en legitimitetskris för delar av den svenska efterkrigsmodellen där fackföreningsrörelsen bejakade rationaliseringar och där fackens maktstruktur hade centraliserats. LO tvingades att tänka nytt. Några år senare gick arbetarrörelsen till offensiv, lagstiftningsvägen. En väg som Landsorganisationen tidigare under ordföranden Arne Geijers tid hade hållit sig ifrån.

Men nu klubbade Riksdagen igenom den ena arbetsrättsreformen efter den andra. Lagen om styrelserepresentation 1972, lagen om anställningsskydd 1974, förtroendemannalagen 1974, medbestämmandelagen 1976 och arbetsmiljölagen 1977. Några år senare, i samband med storkonflikten 1980, kopplade arbetsgivarna in politiken i avtalsförhandlingarna med att kräva sänkta marginalskatter och nedskärningar i offentliga sektorn.

Vid Saltsjöbadsavtalets 50-årsdag 1988 var det mesta upp och ner på den röriga arbetsmarknaden. En överhettad ekonomi eldade på inflationen och Sverige rusade mot en krasch. Därför var det många som nostalgiskt längtade tillbaka till avtalets första decennier av centraliserade lönerörelser, arbetsfred och den solidariska lönepolitik som befrämjade de produktivitetsökningar som gav både stigande reallöner och finansierade nya byggstenar till välfärdsbygget.

Men allt slutade med att Saltsjöbadsandan togs till heders igen, med Industriavtalet. Också det fött ur en konflikt: dåvarande Metalls övertidsblockad i 1995 års avtalsrörelse visade den fackliga mobiliseringens slagstyrka i en störningskänslig just in time-ekonomi.
Precis som utgången av 1945 års metallstrejk hade lett till ett genombrott för Saltsjöbadsavtalets samarbetsanda, på samma sätt lade 1995 års konfliktladdade avtalsrörelse grunden för Industriavtalet två år senare. En ny ordning för kollektivavtalsförhandlingar, konfliktlösning och partsrelationer.

Insikten att politikerna ska hålla sig borta från arbetsmarknaden födde en gång Saltsjöbadsavtalet. Lagom till de pågående regeringsförhandlingarna har 80-åringen dykt upp igen.

Mittenpartierna har krävt förändrad arbetsrätt med avskaffade turordningsregler och lågt avlönade introduktionsjobb för nyanlända om de ska släppa fram en socialdemokratisk statsminister.

Arbetsgivarna betackar sig för den hjälpen. De här frågorna bör lösas av arbetsmarknadens parter själva, enligt arbetsgivarna.

– Utgångspunkten för den svenska modellen är att parterna sköter de här frågorna bäst själva. När parterna är överens blir det mer stabilt. Vi är bättre rustade att hantera de här frågorna än vad politikerna är, säger Svenskt Näringslivs Peter Jeppsson till Dagens Nyheter.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe säger till samma tidning:

– Vi har flera gånger tidigare framfört till Allianspartierna att det är mycket vanskligt att försöka lagstifta om kollektivavtalade löner.

På så vis är 80-åringen högaktuell även i dessa dagar. Hur många som kommer att fira jubilaren och verkligen menar det, återstår att se.

Läs mer:


hg@da.se

2Kommentarer

Mikael Ybert:

Slatsjöbadsavtalet har tjänat oss väl. Men det är inte därför jag skriver. Vill bara tala om att August Lindbergs barndomshem står på Stora Ensos fabriksområde här i Skutskär. Har ej exakt tid punkt då det flyttades hit. Men det har bland annat tjänat som fackexpedetion fram till mitten av 1990 talet. Den går i dagligt tal under namnet ”Lindberggården”.
Mvh Mikael Ybert Orförande pappers avd 2

Janna Ayres:

Tack för fint bidrag till berättelsen!
/Janna, Dagens Arbete

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.