”Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin”Helle Klein, chefredaktör.

”Vi kan hjälpas åt att inte bli en del av problemet”Svetsaren Maria Höök om när man inte orkar säga ifrån mot sexistiska kommentarer.

En signatur för den svenska modellen. De som undertecknade Saltsjöbadsavtalet var från vänster: metallarbetaren från Hofors och LO:s vice ordförande Gunnar Andersson, sågverksarbetaren från Älvkarleby och LO:s ordförande August Lindberg, Aseas vd och Saf:s ordförande Sigfrid Edström samt Saf:s verkställande direktör Gustaf Söderlund. Foto: TT Bild

Den svenska modellen fyller 80 år

perspektiv I dagarna fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år. Bortglömt? Eller högaktuellt? Det beror nog på hur man ser på den svenska modellen. Om det är arbetsmarknadens parter – eller politikerna – som ska bestämma villkoren på jobbet.

Harald Gatu, reporter.

Avtalet föddes en decemberdag när mörkret föll över Europa. Det andra världskriget låg inte ens ett år framåt i tiden. Runt om i världen restes protektionismens tullmurar och krigsmakter återupprustades efter att den tidens förödande finanskris lämnat världsekonomin i ruiner. En växande misstro mot den unga demokratin gav grogrund för mörka krafter i land efter land.

Avtalets faddrar, arbetsgivarna i Svenska arbetsgivareföreningen Saf och arbetarnas fackliga centralorganisation LO, hade inte talat med varandra på närmare trettio år, inte sedan den uppslitande storstrejken 1909. De tre decennierna som sedan dess hade förflutit var dramatiska: första världskrigets nödår, hungermarscher, revolutionära stämningar i den framväxande arbetarrörelsen, demokratins genombrott, en efterkrigsekonomi med spekulationskriser, företagskrascher, lönesänkningar, otaliga strejker, ett omfattande strejkbryteri och skotten i Ådalen.

Politikerna var trötta på att Sverige under 1920- och 30-talet hade världsrekordet i arbetsmarknadskonflikter. Därför hotade de att stifta lagar till skydd för ”tredje man”. Just det hotet fick Saf och LO att börja umgås igen. Och umgänget födde den svenska arbetsmarknadens första huvudavtal. Detta, Saltsjöbadsavtalet, undertecknades av arbetsgivarnas och fackföreningsrörelsens företrädare på Grand Hôtel i Saltsjöbaden den 20 december 1938.

Läs också: Sveriges unika lönesättning

Födseln var en följd av en historisk kompromiss. Men handslaget mellan arbete och kapital var också konsekvensen av en samsyn på den tekniska utvecklingen och att rationaliseringar skulle bekosta det framtida välfärdsbygget. Kompromissen förutsatte att fackföreningsrörelsen tog ut måttfulla löner och lät arbetsgivarna sköta företagen mot att arbetsgivarna å sin sida accepterade arbetarrörelsens nyvunna politiska maktposition. Arbetsgivarna fick arbetsfred och dessutom frihet från socialistiska ingrepp.

Men det var inte allt. Handslaget innebar också att LO utlovade en centralisering av den fackliga maktstrukturen.  LO-ledningen skaffade sig ett avgörande inflytande över förbundens lönepolitik och dess möjligheter att gå ut i konflikt. Centraliseringen innebar början till slutet för medlemsomröstningar om avtalen.

Uppgörelsen innebar också att arbetsgivarna lovade att stoppa strejkbryteriet mot att LO bekämpade kommunismen och syndikalismen.

Saltsjöbadsavtalets första år blev skakiga. Första gången det testades var under krigsårens lönestopp 1942-44. Sanktionerat av fackförbunden, impopulärt bland medlemmarna. Missnöjet kom att brisera med den halvårslånga verkstadskonflikten 1945, svensk arbetsmarknads mest omfattande strid någonsin. Den gav fackföreningsrörelsens fotfolk råg i ryggen men dess magra materiella resultat missgynnade strejkens tillskyndare, kommunisterna. Långsiktigt segrade i stället reformismen – och Saltsjöbadsandan.

Problemen för Saltsjöbadsavtalet började i medelåldern. Efter drygt trettio år skulle det utmanas och ifrågasättas på allvar. Den som slog på morgonnyheterna den 9 december 1969 fick höra att 35 arbetare vid LKAB:s Svappavaaragruva hade satt sig. Två dagar senare anslöt sig även gruvorna i Kiruna och Malmberget till strejken som kom att pågå i 57 dagar.

I grunden en ren lönekonflikt eftersom strejken hade utlösts av missnöjet med novemberlönen. Men i förlängningen kom de drygt femtusen strejkande gruvarbetarna att utmana en samförståndsordning som hade rått alltsedan den förra stora konflikten, 1945 års verkstadskonflikt.

Gruvstrejken innebar en legitimitetskris för delar av den svenska efterkrigsmodellen där fackföreningsrörelsen bejakade rationaliseringar och där fackens maktstruktur hade centraliserats. LO tvingades att tänka nytt. Några år senare gick arbetarrörelsen till offensiv, lagstiftningsvägen. En väg som Landsorganisationen tidigare under ordföranden Arne Geijers tid hade hållit sig ifrån.

Men nu klubbade Riksdagen igenom den ena arbetsrättsreformen efter den andra. Lagen om styrelserepresentation 1972, lagen om anställningsskydd 1974, förtroendemannalagen 1974, medbestämmandelagen 1976 och arbetsmiljölagen 1977. Några år senare, i samband med storkonflikten 1980, kopplade arbetsgivarna in politiken i avtalsförhandlingarna med att kräva sänkta marginalskatter och nedskärningar i offentliga sektorn.

Vid Saltsjöbadsavtalets 50-årsdag 1988 var det mesta upp och ner på den röriga arbetsmarknaden. En överhettad ekonomi eldade på inflationen och Sverige rusade mot en krasch. Därför var det många som nostalgiskt längtade tillbaka till avtalets första decennier av centraliserade lönerörelser, arbetsfred och den solidariska lönepolitik som befrämjade de produktivitetsökningar som gav både stigande reallöner och finansierade nya byggstenar till välfärdsbygget.

Men allt slutade med att Saltsjöbadsandan togs till heders igen, med Industriavtalet. Också det fött ur en konflikt: dåvarande Metalls övertidsblockad i 1995 års avtalsrörelse visade den fackliga mobiliseringens slagstyrka i en störningskänslig just in time-ekonomi.
Precis som utgången av 1945 års metallstrejk hade lett till ett genombrott för Saltsjöbadsavtalets samarbetsanda, på samma sätt lade 1995 års konfliktladdade avtalsrörelse grunden för Industriavtalet två år senare. En ny ordning för kollektivavtalsförhandlingar, konfliktlösning och partsrelationer.

Insikten att politikerna ska hålla sig borta från arbetsmarknaden födde en gång Saltsjöbadsavtalet. Lagom till de pågående regeringsförhandlingarna har 80-åringen dykt upp igen.

Mittenpartierna har krävt förändrad arbetsrätt med avskaffade turordningsregler och lågt avlönade introduktionsjobb för nyanlända om de ska släppa fram en socialdemokratisk statsminister.

Arbetsgivarna betackar sig för den hjälpen. De här frågorna bör lösas av arbetsmarknadens parter själva, enligt arbetsgivarna.

– Utgångspunkten för den svenska modellen är att parterna sköter de här frågorna bäst själva. När parterna är överens blir det mer stabilt. Vi är bättre rustade att hantera de här frågorna än vad politikerna är, säger Svenskt Näringslivs Peter Jeppsson till Dagens Nyheter.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe säger till samma tidning:

– Vi har flera gånger tidigare framfört till Allianspartierna att det är mycket vanskligt att försöka lagstifta om kollektivavtalade löner.

På så vis är 80-åringen högaktuell även i dessa dagar. Hur många som kommer att fira jubilaren och verkligen menar det, återstår att se.


hg@da.se

2Kommentarer

Mikael Ybert:

Slatsjöbadsavtalet har tjänat oss väl. Men det är inte därför jag skriver. Vill bara tala om att August Lindbergs barndomshem står på Stora Ensos fabriksområde här i Skutskär. Har ej exakt tid punkt då det flyttades hit. Men det har bland annat tjänat som fackexpedetion fram till mitten av 1990 talet. Den går i dagligt tal under namnet ”Lindberggården”.
Mvh Mikael Ybert Orförande pappers avd 2

Janna Ayres:

Tack för fint bidrag till berättelsen!
/Janna, Dagens Arbete

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Svenskt Näringsliv vädrar morgonluft

Krönika”Nu utbasuneras det ena galna förslaget efter det andra, som inte på något sätt gynnar dig”, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Kompetensutveckling behövs nu!

Krönika”Nästan sju av tio av IF Metalls medlemmar säger att de inte har fått någon kompetensutveckling det senaste året. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

BONUS I INDUSTRIN

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Ladda ner DA nr 3 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Klyftorna är ett problem – för alla

Krönika”Den svenska modellen handlar om att vi tar gemensant ansvar för företagen. Då kan inte en vd tjäna lika mycket som 59 industriarbetare”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

Talang-Micke lovar mycket hjärta i kväll

FinalI kväll sjunger pappersarbetaren Micke Holm från Piteå final i tv-programmet Talang. Exklusivt för DA:s läsare ger han ett smakprov på sin sång från sitt allra vanligaste repetitionsställe.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

1

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Pappers ordförande avgår

I slutet av maj avgår Matts Jutterström som förbundsordförande för Pappers. Han gör det av hälsoskäl, meddelande han förbundsstyrelsen under onsdagsmorgonen.

Lager på lager för snygg vägg

Tips från proffsetDags att byta väggfärgen där hemma? Målaren Linda Larsson på Derome Plusshus i Värö ger sina bästa tips till hemmafixaren.

”Jag vill göra det jag älskar”

PROFILENMiran ”Dewana” Raouf kom till Sverige 2015 från irakiska delen av Kurdistan. Nu jobbar han på Finnskogsvalsen i Torsby och har hunnit bygga en dröm – en mobil frisersalong.

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

1
Märta Måås-Fjetterströms väveri

Ärvd kunskap ger slitstark gemenskap

Ett sekel av mattorHos textilföretaget Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad går kunskapen aldrig ut genom dörren. Receptet? Väverskorna har suttit sida vid sida i hundra år.

En hundraåring i Skinnskatteberg

Fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg fyllde 100 år i fredags. Då blev det tårtkalas, i vår blir det en stor fest.

Ripjakt utan Blixten

Fågeljakten har fått vänta för gruvarbetaren Adam Johansson. En dag när snö fallit bestämmer han sig för att ta med hundarna ut på fjället. Men ett minne av en död familjemedlem gör sig påmint.

De tog SFI-kursen till fabriken

Nu kan de anställda på Hällingsjöhus utanför Göteborg gå direkt från fabriksgolvet till SFI-lektionen, i företagets egna lokaler.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.