Industriarbetarnas tidning

Den svenska modellen fyller 80 år

18 december, 2018

Skrivet av

perspektiv I dagarna fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år. Bortglömt? Eller högaktuellt? Det beror nog på hur man ser på den svenska modellen. Om det är arbetsmarknadens parter – eller politikerna – som ska bestämma villkoren på jobbet.

Harald Gatu, reporter.

Avtalet föddes en decemberdag när mörkret föll över Europa. Det andra världskriget låg inte ens ett år framåt i tiden. Runt om i världen restes protektionismens tullmurar och krigsmakter återupprustades efter att den tidens förödande finanskris lämnat världsekonomin i ruiner. En växande misstro mot den unga demokratin gav grogrund för mörka krafter i land efter land.

Avtalets faddrar, arbetsgivarna i Svenska arbetsgivareföreningen Saf och arbetarnas fackliga centralorganisation LO, hade inte talat med varandra på närmare trettio år, inte sedan den uppslitande storstrejken 1909. De tre decennierna som sedan dess hade förflutit var dramatiska: första världskrigets nödår, hungermarscher, revolutionära stämningar i den framväxande arbetarrörelsen, demokratins genombrott, en efterkrigsekonomi med spekulationskriser, företagskrascher, lönesänkningar, otaliga strejker, ett omfattande strejkbryteri och skotten i Ådalen.

Politikerna var trötta på att Sverige under 1920- och 30-talet hade världsrekordet i arbetsmarknadskonflikter. Därför hotade de att stifta lagar till skydd för ”tredje man”. Just det hotet fick Saf och LO att börja umgås igen. Och umgänget födde den svenska arbetsmarknadens första huvudavtal. Detta, Saltsjöbadsavtalet, undertecknades av arbetsgivarnas och fackföreningsrörelsens företrädare på Grand Hôtel i Saltsjöbaden den 20 december 1938.

Läs också: Sveriges unika lönesättning

Födseln var en följd av en historisk kompromiss. Men handslaget mellan arbete och kapital var också konsekvensen av en samsyn på den tekniska utvecklingen och att rationaliseringar skulle bekosta det framtida välfärdsbygget. Kompromissen förutsatte att fackföreningsrörelsen tog ut måttfulla löner och lät arbetsgivarna sköta företagen mot att arbetsgivarna å sin sida accepterade arbetarrörelsens nyvunna politiska maktposition. Arbetsgivarna fick arbetsfred och dessutom frihet från socialistiska ingrepp.

Men det var inte allt. Handslaget innebar också att LO utlovade en centralisering av den fackliga maktstrukturen.  LO-ledningen skaffade sig ett avgörande inflytande över förbundens lönepolitik och dess möjligheter att gå ut i konflikt. Centraliseringen innebar början till slutet för medlemsomröstningar om avtalen.

Uppgörelsen innebar också att arbetsgivarna lovade att stoppa strejkbryteriet mot att LO bekämpade kommunismen och syndikalismen.

Saltsjöbadsavtalets första år blev skakiga. Första gången det testades var under krigsårens lönestopp 1942-44. Sanktionerat av fackförbunden, impopulärt bland medlemmarna. Missnöjet kom att brisera med den halvårslånga verkstadskonflikten 1945, svensk arbetsmarknads mest omfattande strid någonsin. Den gav fackföreningsrörelsens fotfolk råg i ryggen men dess magra materiella resultat missgynnade strejkens tillskyndare, kommunisterna. Långsiktigt segrade i stället reformismen – och Saltsjöbadsandan.

Problemen för Saltsjöbadsavtalet började i medelåldern. Efter drygt trettio år skulle det utmanas och ifrågasättas på allvar. Den som slog på morgonnyheterna den 9 december 1969 fick höra att 35 arbetare vid LKAB:s Svappavaaragruva hade satt sig. Två dagar senare anslöt sig även gruvorna i Kiruna och Malmberget till strejken som kom att pågå i 57 dagar.

I grunden en ren lönekonflikt eftersom strejken hade utlösts av missnöjet med novemberlönen. Men i förlängningen kom de drygt femtusen strejkande gruvarbetarna att utmana en samförståndsordning som hade rått alltsedan den förra stora konflikten, 1945 års verkstadskonflikt.

Gruvstrejken innebar en legitimitetskris för delar av den svenska efterkrigsmodellen där fackföreningsrörelsen bejakade rationaliseringar och där fackens maktstruktur hade centraliserats. LO tvingades att tänka nytt. Några år senare gick arbetarrörelsen till offensiv, lagstiftningsvägen. En väg som Landsorganisationen tidigare under ordföranden Arne Geijers tid hade hållit sig ifrån.

Men nu klubbade Riksdagen igenom den ena arbetsrättsreformen efter den andra. Lagen om styrelserepresentation 1972, lagen om anställningsskydd 1974, förtroendemannalagen 1974, medbestämmandelagen 1976 och arbetsmiljölagen 1977. Några år senare, i samband med storkonflikten 1980, kopplade arbetsgivarna in politiken i avtalsförhandlingarna med att kräva sänkta marginalskatter och nedskärningar i offentliga sektorn.

Vid Saltsjöbadsavtalets 50-årsdag 1988 var det mesta upp och ner på den röriga arbetsmarknaden. En överhettad ekonomi eldade på inflationen och Sverige rusade mot en krasch. Därför var det många som nostalgiskt längtade tillbaka till avtalets första decennier av centraliserade lönerörelser, arbetsfred och den solidariska lönepolitik som befrämjade de produktivitetsökningar som gav både stigande reallöner och finansierade nya byggstenar till välfärdsbygget.

Men allt slutade med att Saltsjöbadsandan togs till heders igen, med Industriavtalet. Också det fött ur en konflikt: dåvarande Metalls övertidsblockad i 1995 års avtalsrörelse visade den fackliga mobiliseringens slagstyrka i en störningskänslig just in time-ekonomi.
Precis som utgången av 1945 års metallstrejk hade lett till ett genombrott för Saltsjöbadsavtalets samarbetsanda, på samma sätt lade 1995 års konfliktladdade avtalsrörelse grunden för Industriavtalet två år senare. En ny ordning för kollektivavtalsförhandlingar, konfliktlösning och partsrelationer.

Insikten att politikerna ska hålla sig borta från arbetsmarknaden födde en gång Saltsjöbadsavtalet. Lagom till de pågående regeringsförhandlingarna har 80-åringen dykt upp igen.

Mittenpartierna har krävt förändrad arbetsrätt med avskaffade turordningsregler och lågt avlönade introduktionsjobb för nyanlända om de ska släppa fram en socialdemokratisk statsminister.

Arbetsgivarna betackar sig för den hjälpen. De här frågorna bör lösas av arbetsmarknadens parter själva, enligt arbetsgivarna.

– Utgångspunkten för den svenska modellen är att parterna sköter de här frågorna bäst själva. När parterna är överens blir det mer stabilt. Vi är bättre rustade att hantera de här frågorna än vad politikerna är, säger Svenskt Näringslivs Peter Jeppsson till Dagens Nyheter.

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe säger till samma tidning:

– Vi har flera gånger tidigare framfört till Allianspartierna att det är mycket vanskligt att försöka lagstifta om kollektivavtalade löner.

På så vis är 80-åringen högaktuell även i dessa dagar. Hur många som kommer att fira jubilaren och verkligen menar det, återstår att se.

2 kommentarer till “Den svenska modellen fyller 80 år

  • Slatsjöbadsavtalet har tjänat oss väl. Men det är inte därför jag skriver. Vill bara tala om att August Lindbergs barndomshem står på Stora Ensos fabriksområde här i Skutskär. Har ej exakt tid punkt då det flyttades hit. Men det har bland annat tjänat som fackexpedetion fram till mitten av 1990 talet. Den går i dagligt tal under namnet ”Lindberggården”.
    Mvh Mikael Ybert Orförande pappers avd 2

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Strejken som förändrade Sverige

Strejken som förändrade Sverige

För femtio år sedan tystnade LKAB:s gruvor i Malmfälten. 5 000 gruv­arbetare trotsade ackordshets och toppstyrning. Efter strejke­n var Sverige inte längre sig likt.

”Vi måste våga snacka om Las”

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

Glömskan är satt i system

Glömskan är satt i system

”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr”, skriver journalisten och tidigare tv4-chefen Jan Scherman.

Inget petande i samförståndet

Inget petande i samförståndet

”De svenska politiker som driver frågan om statlig inblandning i lönebildningen bör be om ursäkt”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Värna om Saltsjöbadsandan

Värna om Saltsjöbadsandan

Den svenska modellen är bästa skyddet mot extremismens söndrande av demokratin.

Från vilda strejker till samförstånd

Från vilda strejker till samförstånd

Tjugo år har gått sedan den senaste stora vilda strejken bröt ut på en svensk industriarbetsplats. Vi berättar om strejklandet som blev ett samförståndsland.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

50 år med arbetare i styrelserummen

50 år med arbetare i styrelserummen

Sedan 1973 har facket haft representanter i bolagsstyrelserna. Dagens Arbetes panel diskuterar om det inneburit någon faktisk möjlighet till påverkan.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.