Välfärden är vår viktigaste valfråga
Sverige har råd med – och ska ha – en sjukförsäkring som går att lita på. Det är ett krav vi måste kunna ställa på vårt samhälle.
Industriarbetarnas tidning
19 december, 2018
Skrivet av Anna Julius
Många snuviga skiftarbetare får en lättnad från årsskiftet när karensdagen i sjukförsäkringen slopas och ersätts av ett karensavdrag.
– För någon som jobbar ett tolvtimmarspass blir det mer rättvist, säger Lasse Wåhlstedt på Pappers.
till och med den 31 december 2018
När du är sjuk och inte på jobbet betalar arbetsgivaren sjuklön dag 2–14. Du får alltså inget betalt första dagen, oavsett hur lång den dagen, hur ditt schema ser ut och vilken tid på dagen du blir sjuk.
från och med den 1 januari 2019
Sjuklönen gäller dag 1–14, alltså från första dagen. Ett avdrag görs på 20 procent av vad sjuklönen skulle vara på en arbetsvecka.
Reformen har förutsättningar att stå sig oavsett vilken regering det blir. Alla riksdagspartier röstade ja utom Sverigedemokraterna, med motiveringen att de vill ta bort karensen helt.
Som karensdagen ser ut i dag får du inget betalt första dagen du är sjuk och hemma, oavsett hur lång arbetsdagen är. Skulle du ha jobbat ett tolvtimmarspass, får du tolv timmar helt utan lön. Blir du sjuk under dagen och går hem får du löneavdrag för de timmarna, men dagen därpå får du vanlig ersättning, på 80 procent av lönen.
Karensdagen kan alltså slå väldigt olika, beroende på hur ditt schema ser ut och när på dagen du blir sjuk.
Nu ändras det för att bli mer rättvist. Karensdagen tas bort och sjuklönen på 80 procent som arbetsgivaren betalar börjar gälla redan från första sjukdagen. I stället görs ett karensavdrag på 20 procent av vad sjuklönen skulle vara för en hel arbetsvecka.
För en person som har åttatimmarsdag måndag till fredag blir det oftast ingen skillnad, eftersom avdraget är en femtedels veckolön. Men för personer med oregelbundna arbetstider kan det ha stor betydelse.
– En person som har 36-timmarsvecka och blir sjuk ett tolvtimmarspass kommer att få 7,2 timmars avdrag, i stället för 12 timmar som nu, säger Tommy Thunberg Bertolone på IF Metalls förhandlingsenhet.
De som förlorar är de som blir sjuka under arbetsdagen och går hem, om de fortsätter att vara sjuka nästa dag. De får också avdrag på 20 procent av en veckas sjuklön. Det kommer GS medlemmar märka av, tror avtalssekreterare Madelene Engman.
– Majoriteten jobbar inte långa skift utan det är vanligt dagtidsarbete eller tvåskiftsarbete.
Exakt hur karensavdraget ser ut påverkas av vilket kollektivavtal du har, eftersom de innehåller bestämmelser om hur sjuklönen ska beräknas. Avtalen behöver nu skrivas om, vilket inte är helt lätt.
– Som många andra är vi ute lite i sista minuten, säger Madelene Engman på GS.
Hon säger att de nya reglerna påverkar alla kollektivavtal, och att det kommer att ta ett tag innan allt blir tydligt.
– Det är nästan omöjligt att se vilka olika situationer som kan uppstå. Vi har ju allt ifrån ackordslöneavtal, till traditionella månadslöner, till timlöner till tariffavtal. Då måste man vara överens om vad som är genomsnittlig veckoarbetstid och vad som ingår i löneunderlaget.
GS har några avtalsområden kvar, och några preliminära avtal klara. De ska sen godkännas av förbundsledningen, innan man kan gå ut med dem.
– Det är jättemycket frågor från företag och medlemmar, men vi kan inte säga mer nu.
Grunden i de nya bestämmelserna ser ungefär likadana ut oavsett kollektivavtal.
– Det är bara skillnader på marginalen, säger Lasse Wåhlstedt, ombudsman på Pappers.
Liksom Tommy Thunberg Bertolone tycker han att den nya lösningen blir mer rättvis. Helst skulle han dock se att karensen försvann helt och hållet, bland annat för att det kan få folk att gå till jobbet fast de är sjuka.
– Karensavdraget bygger på att man tror att folk fuskar, och det är fel ingång tycker jag.
Karensdagen är ett oskick, en förebyggande kollektivbestraffning för att man antas vara frisk egentligen.
Karensdagen existerar inte i Riksdagen! Mycket underligt!