Industriarbetarnas tidning

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

8 januari, 2019

Läsarbrev Som skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

Har läst reportaget om Kjell. Kände igen mig i hans berättelse. Jag har själv en stor skuld sen 1999 efter en konkurs av vårt företag och efter att jag och min man skildes.

Jag fick hälften av företagets skulder som jag betalde genom löneutmätning i tio år. Men skulden blev bara större och större på grund av höga räntor.

En dag blev jag så trött på alla inkasso- och kronofogdenbrev. Jag kontaktade kronofogden och fick en jättetrevlig och hjälpsam handläggare. Det tog nog bara ett par månader och så var min skuldsanering igång.

Jag betalar tio gånger om året och har andrum i juni och december. Jag har tre och ett halvt år kvar att betala. Det är tungt ibland, men jag ser ändå en ljusning: i maj 2022 är jag skuldfri. Om jag håller mig frisk tänker jag jobba i tio år till. Då får jag behålla hela min lön i alla fall i sex år.

Ja, jag tycker att det är väldigt konstig syn som Sverige har på skuldsatta.
Vi är värre än de värsta kriminella. Men som en tjänsteman sa till mig: ”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”.

Nej, men man blir behandlad som den värsta kriminella av banker och andra låneinstitut.

Nu är jag så van att vara fattig – trots att jag har ett välbetalt jobb – att jag har slutat bry mig om dyra statusprylar. Jag har två och en halv mil till jobbet, och är bara glad att min bil funkar och tar mig till jobbet och hem.

Jag kan inte mäta mig med mina arbetskamrater som har råd att köpa dyra prylar, resor och nya bilar. Jag kan ju inte påverka något i min situation – jag kan bara se ljusningen i tunneln, att bli skuldfri.

Hälsa till Kjell och berätta att det finns fler därute i kylan som är överskuldsatta och som behandlas som de värsta kriminella. Men ändå har människovärdet i behåll.

För vi är inte sämre människor för vi har hamnat i en ekonomisk kris och behöver rehabiliteras.

Anonym, 58-årig, ensamstående kvinna

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Många äldre fast hos Kronofogden

Många äldre fast hos Kronofogden

Svenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

Ovärdigt för ett välfärdsland

Ovärdigt för ett välfärdsland

”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Blir Kjell någonsin fri?

Blir Kjell någonsin fri?

Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA”

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

Andra länders syn på skuld

14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

”Innehavare av fackets kort sitter illa till”

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

”Skitjobbigt att leva på nåder”

”Skitjobbigt att leva på nåder”

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.