”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Striden om arbetsrätten

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Debatt Arbetsrätten har blivit central i regeringsdiskussionen mellan S och C. Samtidigt har Svenskt Näringsliv och Timbro lyckats trumma ut den mediala bilden att las är krånglig och inte är anpassad för dagens arbetsmarknad. Men vad är det som är så svårt?

Om skribenten:

Mikael Ybert är ordförande för Pappers avd 2 i Skutskär. Förutom jobbet ägnar han sig gärna åt att åka och skruva motorcykel och allmänt samhällsintreserad.

Las är krånglig. Och det är krångligt att säga upp. De argumenten hörs ofta från Svenskt Näringsliv och dem som vill förändra (läs: ta bort) lagen om anställningsskydd, las. Flera politiska partier har också hakat på, med Centern i spetsen.

Att S är villiga att ta in denna fråga i regeringsdiskussionerna gör mig orolig. För när man lyssnar på Centerns och även Liberalernas syn på arbetsrätten, så är det inte frågan om någon anpassning av las eller utveckling av den svenska modellen. Det är frågan om en helt annan syn på arbetsrätten, las, de fackliga organisationerna och den svenska modellen än vad Socialdemokraterna har. Det blir som jag ser det en fråga om S är beredda att ge upp delar av kärnan i sin ideologi.

Innan vi går vidare så vill jag klar göra en sak att jag i denna text konsekvent kommer att använda benämningen medarbetare. En benämning som arbetsgivare, enligt min erfarenhet, gärna vill använda – utom i uppsägningssituationer. Då används benämningen arbetstagare gärna i stället.

Det finns det tre sätt att säga upp en medarbetare: arbetsbrist, uppsägning på grund av personliga skäl och avsked.

Om vi börjar med turordningsreglerna. Dessa regleras i las via paragraf 22 –23. Kortfattat innebär de att arbetsgivaren vid arbetsbrist skall upprätta en lista över medarbetarna med utgångspunkten deras anställningstid i företaget i dagligt tal kallad LAS-lista.

Utöver detta kan arbetsgivaren göra undantag.  Finns det högst tio medarbetare får två  undantas från listan. Det finns även regleringar om hur en laslista tas fram om en arbetsgivare har flera driftsenheter.

De sista raderna i paragrafen 22 är oerhört viktiga i sammanhanget. Kan en medarbetare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren så måste medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer för att få företräde.

Alla som deltagit i turordningsförhandlingar vet att dessa rader kan vara oerhört utslagsgivande för slutresultatet. Och ofta till arbetsgivarens fördel om det går till centrala förhandlingar.

Detta, och det faktum att det är upp till arbetsgivaren att enskilt bestämma om det är arbetsbrist i verksamheten (vilket är helt i sin ordning), gör det svårt att förstå varför las inte är nog anpassad till dagens arbetsmarknad.

Är det otidsenligt att värna om medarbetare med lång anställningstid och därmed hög kompetens? Nu säger nog vän av ordning att anställningstid och kompetens inte alltid går hand i hand. Men då kommer nästa fråga: hur kommer det sig att arbetsgivaren haft en medarbetare med otillräcklig kompetens anställd i många år och vad säger det om arbetsgivaren sett det i många ur utan att erbjuda viktig kompetensutveckling?

När det gäller uppsägning på grund av personliga skäl så har jag ingen förståelse alls hur denna del av las är krånglig eller gammaldags.

Uppsägning på grund av personliga skäl regleras i las paragraf 7–10. Enkelt uttryckt gäller det för en arbetsgivare som vill säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl att:

1. Meddela detta skriftligt

2. Informera medarebetaren  om hens rättigheter

3. Hålla sig till de reglerade tidsfristerna i las

4. informera eventuellt berörd facklig organisation.

Vad är det som är krångligt och otidsenligt med detta?

Att ”utveckla” eller ”anpassa” las till dagens arbetsmarknad inger mig och många andra förtroendevalda med skepsis (för att utrycka det diplomatiskt). Det finns framkomliga vägar. När det gäller turordningsreglerna finns exempelvis förslag på att i utbyte förbättra omställningsförsäkringen. Men här har inte Svenskt Näringsliv varit särskilt intresserade tidigare. I stället för att diskutera eventuella förbättringar i de gemensamma försäkringarna har man tvärt om, begärt ut allt överskott i utdelning. Så det krävs en hel del om Svensk Näringsliv  nu ska övertyga i den frågan

Slutligen. Det finns vissa delar av las som är inte så bra anpassade för dagens arbetsmarknad. Men jag menar att det inte alls är de delar Svenskt Näringsliv eller nämnda politiska partier tycker.

Att kunna ta till ”hyvling” exempelvis. Det innebär att antalet arbetstimmar minskas på en arbetsplats i stället för antalet medarbetare. Medarbetaren får färre timmar och minskad lön. Dem som tackar nej riskerar 45 dagars avstängning från a-kassan. Vi har ett annat uttryck som är relativt nytt på arbetsmarknaden, ”stapling”, där flera visstidsanställningar läggs på i följd, vilket kan på i åratal. Att människor kan gå på korta visstidsanställningar i åratal talar sitt tydliga språk. Det kan väl inte av någon anses vara en bra anpassning för medarbetaren på dagens arbetsmarknad.

Det måste helt enkelt vara någon måtta på flexibiliteten. Det har alltid funnits branscher där verksamheten kräver ett visst mått av flexibilitet. Det kan och bör lösas med förhandlingar. I förhandlingen är båda parterna intresserade av verksamhetens fortsatta överlevnad. Att då i stället lösa flexibiliteten via en mer eller mindre en kreativ tolkning av las är varken klokt eller tidsenligt. Och framför allt så är det inte schysst mot medarbetarna.

Den största svårigheten att hantera las tror jag snarare ligger någon annanstans. Att personalavdelningarna på många företag decimerats kraftigt under många år. Och att den managementkultur som varit och är populär i nuläget inte ger utrymme för några personalavdelningar värda namnet.

Detta är enligt mig största orsaken till att arbetsgivarna tycker att las är krånglig.

Mikael Ybert
Avdelningsordförande Pappers, Skutskär.

1Kommentarer

Dan Andersson Åmål:

Bra förklarat Mikael!
Den problematisering som gjorts runt las känner vi som jobbar fackligt inte igen. Det handlar om vilja att förskjuta makten på arbetsmarknaden.
Där facken inte kommer att kunna skydda sina medlemmars intressen.
Vi lyckas inte alltid nu heller, men kan ofta utverka olika lösningar som mildrar effekten.
De här små eftergifterna retar Svenskt Näringsliv så till den milda grad att man springer till politikerna och snyftar. Las handlar om stoppa godtycklighet vid uppsägning!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

ANALYSI veckan korsades två samhällsdebatter, den om arbetsrätten och korttidsarbete. Men egentligen handlar de om samma sak, skriver DA:s Harald Gatu: förmågan till ställa om i en föränderlig värld.

Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Skrotad las, bättre a-kassa, bättre omställning, bättre kompetensutveckling och privatiserad arbetsförmedling. Det är Svenskt Näringslivs önskelista inför de fortsatta förhandlingarna med LO.

3

”Det är bara tokerier”

Höjd a-kassa och bättre omställning är bra förslag. Men att slopa saklig grund för uppsägning är bara tokerier. Så kommenterar LO:s Torbjörn Johansson förslaget från Svenskt Näringsliv.

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

3

”Låt staten garantera kompetensutveckling”

Låt staten garantera medel till kompetensutveckling för alla som jobbar, tycker universitetslektor Carin Ulander-Wänman, som utarbetat en egen modell över hur parterna kan samverka med staten.

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

DEBATTUppgörelsen med C och L kommer inte att leda till de förändringar som befaras, med hotet om ett nyval så nära. Och att diskutera las är tvärtom viktigt, så att lagen tillsammans med krav på omställning och höjd a-kassa faktiskt skyddar arbetarna. Det skriver Alexandar Srndovic, på Pappers i Hallstavik.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Industrin och klimatet

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

2

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

50 000 bilarbetare i strejk

Uppåt 50 000 bilarbetare vid General Motors i USA går ut i strejk för högre löner och bättre arbetsvillkor. Facket kräver också att företaget återupptar driften vid fabriker som tidigare har stängts.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Vi har mycket att lära av Ludvika

LEDARECivilsamhället är avgörande i motståndet mot nazism. Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar, skriver Helle Klein i sin ledare.

40 år av bombhot, mord och politik

Tidslinje Högerextremismen har tagit olika former de senaste 40 åren. Här är några händelser som präglat Sverige.

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Döden på jobbet

Villkorlig dom efter dödsolyckan på Scania

RättegångEn 59-årig man döms för vållande till annans död efter dödsolyckan på Scania där hans närmaste arbetskamrat omkom i en robotcell. Domen är villkorlig och han slipper böter.

1

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Per-Olof Sjöö

Ikea kritiseras i öppet brev

Facklig kritikIkea Industry kritiseras för att ha brutit mot internationella riktlinjer vid nedläggningen av sin fabrik i Danville, USA. Internationella trä- och byggarbetarfacket efterlyser en bättre social dialog.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som någon positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Fick sparken – ska ha avslöjat företagshemligheter

StämningEn verkstadsanställd anklagas för att ha avslöjat företagshemligheter och fick sparken. Nu stämmer IF Metall företaget och vill att avskedandet ogiltigförklaras.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.