Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

14 januari, 2019

Debatt Arbetsrätten har blivit central i regeringsdiskussionen mellan S och C. Samtidigt har Svenskt Näringsliv och Timbro lyckats trumma ut den mediala bilden att las är krånglig och inte är anpassad för dagens arbetsmarknad. Men vad är det som är så svårt?

Om skribenten:

Mikael Ybert är ordförande för Pappers avd 2 i Skutskär. Förutom jobbet ägnar han sig gärna åt att åka och skruva motorcykel och allmänt samhällsintreserad.

Las är krånglig. Och det är krångligt att säga upp. De argumenten hörs ofta från Svenskt Näringsliv och dem som vill förändra (läs: ta bort) lagen om anställningsskydd, las. Flera politiska partier har också hakat på, med Centern i spetsen.

Att S är villiga att ta in denna fråga i regeringsdiskussionerna gör mig orolig. För när man lyssnar på Centerns och även Liberalernas syn på arbetsrätten, så är det inte frågan om någon anpassning av las eller utveckling av den svenska modellen. Det är frågan om en helt annan syn på arbetsrätten, las, de fackliga organisationerna och den svenska modellen än vad Socialdemokraterna har. Det blir som jag ser det en fråga om S är beredda att ge upp delar av kärnan i sin ideologi.

Innan vi går vidare så vill jag klar göra en sak att jag i denna text konsekvent kommer att använda benämningen medarbetare. En benämning som arbetsgivare, enligt min erfarenhet, gärna vill använda – utom i uppsägningssituationer. Då används benämningen arbetstagare gärna i stället.

Det finns det tre sätt att säga upp en medarbetare: arbetsbrist, uppsägning på grund av personliga skäl och avsked.

Om vi börjar med turordningsreglerna. Dessa regleras i las via paragraf 22 –23. Kortfattat innebär de att arbetsgivaren vid arbetsbrist skall upprätta en lista över medarbetarna med utgångspunkten deras anställningstid i företaget i dagligt tal kallad LAS-lista.

Utöver detta kan arbetsgivaren göra undantag.  Finns det högst tio medarbetare får två  undantas från listan. Det finns även regleringar om hur en laslista tas fram om en arbetsgivare har flera driftsenheter.

De sista raderna i paragrafen 22 är oerhört viktiga i sammanhanget. Kan en medarbetare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren så måste medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer för att få företräde.

Alla som deltagit i turordningsförhandlingar vet att dessa rader kan vara oerhört utslagsgivande för slutresultatet. Och ofta till arbetsgivarens fördel om det går till centrala förhandlingar.

Detta, och det faktum att det är upp till arbetsgivaren att enskilt bestämma om det är arbetsbrist i verksamheten (vilket är helt i sin ordning), gör det svårt att förstå varför las inte är nog anpassad till dagens arbetsmarknad.

Är det otidsenligt att värna om medarbetare med lång anställningstid och därmed hög kompetens? Nu säger nog vän av ordning att anställningstid och kompetens inte alltid går hand i hand. Men då kommer nästa fråga: hur kommer det sig att arbetsgivaren haft en medarbetare med otillräcklig kompetens anställd i många år och vad säger det om arbetsgivaren sett det i många ur utan att erbjuda viktig kompetensutveckling?

När det gäller uppsägning på grund av personliga skäl så har jag ingen förståelse alls hur denna del av las är krånglig eller gammaldags.

Uppsägning på grund av personliga skäl regleras i las paragraf 7–10. Enkelt uttryckt gäller det för en arbetsgivare som vill säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl att:

1. Meddela detta skriftligt

2. Informera medarebetaren  om hens rättigheter

3. Hålla sig till de reglerade tidsfristerna i las

4. informera eventuellt berörd facklig organisation.

Vad är det som är krångligt och otidsenligt med detta?

Att ”utveckla” eller ”anpassa” las till dagens arbetsmarknad inger mig och många andra förtroendevalda med skepsis (för att utrycka det diplomatiskt). Det finns framkomliga vägar. När det gäller turordningsreglerna finns exempelvis förslag på att i utbyte förbättra omställningsförsäkringen. Men här har inte Svenskt Näringsliv varit särskilt intresserade tidigare. I stället för att diskutera eventuella förbättringar i de gemensamma försäkringarna har man tvärt om, begärt ut allt överskott i utdelning. Så det krävs en hel del om Svensk Näringsliv  nu ska övertyga i den frågan

Slutligen. Det finns vissa delar av las som är inte så bra anpassade för dagens arbetsmarknad. Men jag menar att det inte alls är de delar Svenskt Näringsliv eller nämnda politiska partier tycker.

Att kunna ta till ”hyvling” exempelvis. Det innebär att antalet arbetstimmar minskas på en arbetsplats i stället för antalet medarbetare. Medarbetaren får färre timmar och minskad lön. Dem som tackar nej riskerar 45 dagars avstängning från a-kassan. Vi har ett annat uttryck som är relativt nytt på arbetsmarknaden, ”stapling”, där flera visstidsanställningar läggs på i följd, vilket kan på i åratal. Att människor kan gå på korta visstidsanställningar i åratal talar sitt tydliga språk. Det kan väl inte av någon anses vara en bra anpassning för medarbetaren på dagens arbetsmarknad.

Det måste helt enkelt vara någon måtta på flexibiliteten. Det har alltid funnits branscher där verksamheten kräver ett visst mått av flexibilitet. Det kan och bör lösas med förhandlingar. I förhandlingen är båda parterna intresserade av verksamhetens fortsatta överlevnad. Att då i stället lösa flexibiliteten via en mer eller mindre en kreativ tolkning av las är varken klokt eller tidsenligt. Och framför allt så är det inte schysst mot medarbetarna.

Den största svårigheten att hantera las tror jag snarare ligger någon annanstans. Att personalavdelningarna på många företag decimerats kraftigt under många år. Och att den managementkultur som varit och är populär i nuläget inte ger utrymme för några personalavdelningar värda namnet.

Detta är enligt mig största orsaken till att arbetsgivarna tycker att las är krånglig.

Mikael Ybert
Avdelningsordförande Pappers, Skutskär.

En kommentar till “Det finns en gräns för flexibiliteten

  • Bra förklarat Mikael!
    Den problematisering som gjorts runt las känner vi som jobbar fackligt inte igen. Det handlar om vilja att förskjuta makten på arbetsmarknaden.
    Där facken inte kommer att kunna skydda sina medlemmars intressen.
    Vi lyckas inte alltid nu heller, men kan ofta utverka olika lösningar som mildrar effekten.
    De här små eftergifterna retar Svenskt Näringsliv så till den milda grad att man springer till politikerna och snyftar. Las handlar om stoppa godtycklighet vid uppsägning!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.