Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

14 januari, 2019

Debatt Arbetsrätten har blivit central i regeringsdiskussionen mellan S och C. Samtidigt har Svenskt Näringsliv och Timbro lyckats trumma ut den mediala bilden att las är krånglig och inte är anpassad för dagens arbetsmarknad. Men vad är det som är så svårt?

Om skribenten:

Mikael Ybert är ordförande för Pappers avd 2 i Skutskär. Förutom jobbet ägnar han sig gärna åt att åka och skruva motorcykel och allmänt samhällsintreserad.

Las är krånglig. Och det är krångligt att säga upp. De argumenten hörs ofta från Svenskt Näringsliv och dem som vill förändra (läs: ta bort) lagen om anställningsskydd, las. Flera politiska partier har också hakat på, med Centern i spetsen.

Att S är villiga att ta in denna fråga i regeringsdiskussionerna gör mig orolig. För när man lyssnar på Centerns och även Liberalernas syn på arbetsrätten, så är det inte frågan om någon anpassning av las eller utveckling av den svenska modellen. Det är frågan om en helt annan syn på arbetsrätten, las, de fackliga organisationerna och den svenska modellen än vad Socialdemokraterna har. Det blir som jag ser det en fråga om S är beredda att ge upp delar av kärnan i sin ideologi.

Innan vi går vidare så vill jag klar göra en sak att jag i denna text konsekvent kommer att använda benämningen medarbetare. En benämning som arbetsgivare, enligt min erfarenhet, gärna vill använda – utom i uppsägningssituationer. Då används benämningen arbetstagare gärna i stället.

Det finns det tre sätt att säga upp en medarbetare: arbetsbrist, uppsägning på grund av personliga skäl och avsked.

Om vi börjar med turordningsreglerna. Dessa regleras i las via paragraf 22 –23. Kortfattat innebär de att arbetsgivaren vid arbetsbrist skall upprätta en lista över medarbetarna med utgångspunkten deras anställningstid i företaget i dagligt tal kallad LAS-lista.

Utöver detta kan arbetsgivaren göra undantag.  Finns det högst tio medarbetare får två  undantas från listan. Det finns även regleringar om hur en laslista tas fram om en arbetsgivare har flera driftsenheter.

De sista raderna i paragrafen 22 är oerhört viktiga i sammanhanget. Kan en medarbetare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren så måste medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer för att få företräde.

Alla som deltagit i turordningsförhandlingar vet att dessa rader kan vara oerhört utslagsgivande för slutresultatet. Och ofta till arbetsgivarens fördel om det går till centrala förhandlingar.

Detta, och det faktum att det är upp till arbetsgivaren att enskilt bestämma om det är arbetsbrist i verksamheten (vilket är helt i sin ordning), gör det svårt att förstå varför las inte är nog anpassad till dagens arbetsmarknad.

Är det otidsenligt att värna om medarbetare med lång anställningstid och därmed hög kompetens? Nu säger nog vän av ordning att anställningstid och kompetens inte alltid går hand i hand. Men då kommer nästa fråga: hur kommer det sig att arbetsgivaren haft en medarbetare med otillräcklig kompetens anställd i många år och vad säger det om arbetsgivaren sett det i många ur utan att erbjuda viktig kompetensutveckling?

När det gäller uppsägning på grund av personliga skäl så har jag ingen förståelse alls hur denna del av las är krånglig eller gammaldags.

Uppsägning på grund av personliga skäl regleras i las paragraf 7–10. Enkelt uttryckt gäller det för en arbetsgivare som vill säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl att:

1. Meddela detta skriftligt

2. Informera medarebetaren  om hens rättigheter

3. Hålla sig till de reglerade tidsfristerna i las

4. informera eventuellt berörd facklig organisation.

Vad är det som är krångligt och otidsenligt med detta?

Att ”utveckla” eller ”anpassa” las till dagens arbetsmarknad inger mig och många andra förtroendevalda med skepsis (för att utrycka det diplomatiskt). Det finns framkomliga vägar. När det gäller turordningsreglerna finns exempelvis förslag på att i utbyte förbättra omställningsförsäkringen. Men här har inte Svenskt Näringsliv varit särskilt intresserade tidigare. I stället för att diskutera eventuella förbättringar i de gemensamma försäkringarna har man tvärt om, begärt ut allt överskott i utdelning. Så det krävs en hel del om Svensk Näringsliv  nu ska övertyga i den frågan

Slutligen. Det finns vissa delar av las som är inte så bra anpassade för dagens arbetsmarknad. Men jag menar att det inte alls är de delar Svenskt Näringsliv eller nämnda politiska partier tycker.

Att kunna ta till ”hyvling” exempelvis. Det innebär att antalet arbetstimmar minskas på en arbetsplats i stället för antalet medarbetare. Medarbetaren får färre timmar och minskad lön. Dem som tackar nej riskerar 45 dagars avstängning från a-kassan. Vi har ett annat uttryck som är relativt nytt på arbetsmarknaden, ”stapling”, där flera visstidsanställningar läggs på i följd, vilket kan på i åratal. Att människor kan gå på korta visstidsanställningar i åratal talar sitt tydliga språk. Det kan väl inte av någon anses vara en bra anpassning för medarbetaren på dagens arbetsmarknad.

Det måste helt enkelt vara någon måtta på flexibiliteten. Det har alltid funnits branscher där verksamheten kräver ett visst mått av flexibilitet. Det kan och bör lösas med förhandlingar. I förhandlingen är båda parterna intresserade av verksamhetens fortsatta överlevnad. Att då i stället lösa flexibiliteten via en mer eller mindre en kreativ tolkning av las är varken klokt eller tidsenligt. Och framför allt så är det inte schysst mot medarbetarna.

Den största svårigheten att hantera las tror jag snarare ligger någon annanstans. Att personalavdelningarna på många företag decimerats kraftigt under många år. Och att den managementkultur som varit och är populär i nuläget inte ger utrymme för några personalavdelningar värda namnet.

Detta är enligt mig största orsaken till att arbetsgivarna tycker att las är krånglig.

Mikael Ybert
Avdelningsordförande Pappers, Skutskär.

En kommentar till “Det finns en gräns för flexibiliteten

  • Bra förklarat Mikael!
    Den problematisering som gjorts runt las känner vi som jobbar fackligt inte igen. Det handlar om vilja att förskjuta makten på arbetsmarknaden.
    Där facken inte kommer att kunna skydda sina medlemmars intressen.
    Vi lyckas inte alltid nu heller, men kan ofta utverka olika lösningar som mildrar effekten.
    De här små eftergifterna retar Svenskt Näringsliv så till den milda grad att man springer till politikerna och snyftar. Las handlar om stoppa godtycklighet vid uppsägning!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?