Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

14 januari, 2019

Debatt Arbetsrätten har blivit central i regeringsdiskussionen mellan S och C. Samtidigt har Svenskt Näringsliv och Timbro lyckats trumma ut den mediala bilden att las är krånglig och inte är anpassad för dagens arbetsmarknad. Men vad är det som är så svårt?

Om skribenten:

Mikael Ybert är ordförande för Pappers avd 2 i Skutskär. Förutom jobbet ägnar han sig gärna åt att åka och skruva motorcykel och allmänt samhällsintreserad.

Las är krånglig. Och det är krångligt att säga upp. De argumenten hörs ofta från Svenskt Näringsliv och dem som vill förändra (läs: ta bort) lagen om anställningsskydd, las. Flera politiska partier har också hakat på, med Centern i spetsen.

Att S är villiga att ta in denna fråga i regeringsdiskussionerna gör mig orolig. För när man lyssnar på Centerns och även Liberalernas syn på arbetsrätten, så är det inte frågan om någon anpassning av las eller utveckling av den svenska modellen. Det är frågan om en helt annan syn på arbetsrätten, las, de fackliga organisationerna och den svenska modellen än vad Socialdemokraterna har. Det blir som jag ser det en fråga om S är beredda att ge upp delar av kärnan i sin ideologi.

Innan vi går vidare så vill jag klar göra en sak att jag i denna text konsekvent kommer att använda benämningen medarbetare. En benämning som arbetsgivare, enligt min erfarenhet, gärna vill använda – utom i uppsägningssituationer. Då används benämningen arbetstagare gärna i stället.

Det finns det tre sätt att säga upp en medarbetare: arbetsbrist, uppsägning på grund av personliga skäl och avsked.

Om vi börjar med turordningsreglerna. Dessa regleras i las via paragraf 22 –23. Kortfattat innebär de att arbetsgivaren vid arbetsbrist skall upprätta en lista över medarbetarna med utgångspunkten deras anställningstid i företaget i dagligt tal kallad LAS-lista.

Utöver detta kan arbetsgivaren göra undantag.  Finns det högst tio medarbetare får två  undantas från listan. Det finns även regleringar om hur en laslista tas fram om en arbetsgivare har flera driftsenheter.

De sista raderna i paragrafen 22 är oerhört viktiga i sammanhanget. Kan en medarbetare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren så måste medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer för att få företräde.

Alla som deltagit i turordningsförhandlingar vet att dessa rader kan vara oerhört utslagsgivande för slutresultatet. Och ofta till arbetsgivarens fördel om det går till centrala förhandlingar.

Detta, och det faktum att det är upp till arbetsgivaren att enskilt bestämma om det är arbetsbrist i verksamheten (vilket är helt i sin ordning), gör det svårt att förstå varför las inte är nog anpassad till dagens arbetsmarknad.

Är det otidsenligt att värna om medarbetare med lång anställningstid och därmed hög kompetens? Nu säger nog vän av ordning att anställningstid och kompetens inte alltid går hand i hand. Men då kommer nästa fråga: hur kommer det sig att arbetsgivaren haft en medarbetare med otillräcklig kompetens anställd i många år och vad säger det om arbetsgivaren sett det i många ur utan att erbjuda viktig kompetensutveckling?

När det gäller uppsägning på grund av personliga skäl så har jag ingen förståelse alls hur denna del av las är krånglig eller gammaldags.

Uppsägning på grund av personliga skäl regleras i las paragraf 7–10. Enkelt uttryckt gäller det för en arbetsgivare som vill säga upp en medarbetare på grund av personliga skäl att:

1. Meddela detta skriftligt

2. Informera medarebetaren  om hens rättigheter

3. Hålla sig till de reglerade tidsfristerna i las

4. informera eventuellt berörd facklig organisation.

Vad är det som är krångligt och otidsenligt med detta?

Att ”utveckla” eller ”anpassa” las till dagens arbetsmarknad inger mig och många andra förtroendevalda med skepsis (för att utrycka det diplomatiskt). Det finns framkomliga vägar. När det gäller turordningsreglerna finns exempelvis förslag på att i utbyte förbättra omställningsförsäkringen. Men här har inte Svenskt Näringsliv varit särskilt intresserade tidigare. I stället för att diskutera eventuella förbättringar i de gemensamma försäkringarna har man tvärt om, begärt ut allt överskott i utdelning. Så det krävs en hel del om Svensk Näringsliv  nu ska övertyga i den frågan

Slutligen. Det finns vissa delar av las som är inte så bra anpassade för dagens arbetsmarknad. Men jag menar att det inte alls är de delar Svenskt Näringsliv eller nämnda politiska partier tycker.

Att kunna ta till ”hyvling” exempelvis. Det innebär att antalet arbetstimmar minskas på en arbetsplats i stället för antalet medarbetare. Medarbetaren får färre timmar och minskad lön. Dem som tackar nej riskerar 45 dagars avstängning från a-kassan. Vi har ett annat uttryck som är relativt nytt på arbetsmarknaden, ”stapling”, där flera visstidsanställningar läggs på i följd, vilket kan på i åratal. Att människor kan gå på korta visstidsanställningar i åratal talar sitt tydliga språk. Det kan väl inte av någon anses vara en bra anpassning för medarbetaren på dagens arbetsmarknad.

Det måste helt enkelt vara någon måtta på flexibiliteten. Det har alltid funnits branscher där verksamheten kräver ett visst mått av flexibilitet. Det kan och bör lösas med förhandlingar. I förhandlingen är båda parterna intresserade av verksamhetens fortsatta överlevnad. Att då i stället lösa flexibiliteten via en mer eller mindre en kreativ tolkning av las är varken klokt eller tidsenligt. Och framför allt så är det inte schysst mot medarbetarna.

Den största svårigheten att hantera las tror jag snarare ligger någon annanstans. Att personalavdelningarna på många företag decimerats kraftigt under många år. Och att den managementkultur som varit och är populär i nuläget inte ger utrymme för några personalavdelningar värda namnet.

Detta är enligt mig största orsaken till att arbetsgivarna tycker att las är krånglig.

Mikael Ybert
Avdelningsordförande Pappers, Skutskär.

En kommentar till “Det finns en gräns för flexibiliteten

  • Bra förklarat Mikael!
    Den problematisering som gjorts runt las känner vi som jobbar fackligt inte igen. Det handlar om vilja att förskjuta makten på arbetsmarknaden.
    Där facken inte kommer att kunna skydda sina medlemmars intressen.
    Vi lyckas inte alltid nu heller, men kan ofta utverka olika lösningar som mildrar effekten.
    De här små eftergifterna retar Svenskt Näringsliv så till den milda grad att man springer till politikerna och snyftar. Las handlar om stoppa godtycklighet vid uppsägning!

Lämna ett svar till Dan Andersson Åmål Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Du kanske också vill läsa…

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Alla är missnöjda – snart kan Las ändras igen

Både arbetsgivare och fackförbund är missnöjda med Lagen om anställningsskydd (Las), trots att den har filats på i decennier. Nu kan det vara dags igen – och anställningstryggheten har blivit en valfråga. DA reder ut hur lagen fungerar.

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

Att ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

Med tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.