Industriarbetarnas tidning

Färre fångade i långvarig skuldfälla

25 januari, 2019

Skrivet av

Trots att skulderna ökar i samhället i stort, minskar antalet ”evighetsgäldenärer”, alltså de som har varit skuldsatta i mer än 20 år, för tredje året i rad i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

Vid senaste årsskiftet var 96 866 svenskar registrerade som ”evighetsgäldenärer” hos Kronofogden. Det betyder att de har varit skuldsatta under en lång tid och funnits i myndighetens register i mer än 20 år.

Omkring en fjärdedel av dessa har skulder som de drog på sig under 90-talskrisen. Skulder som på grund av räntor har vuxit under åren.

– Vad som hände 1992, den gigantiska finanskrisen, ledde till en enorm ökning av antalet skuldsatta. 2012 slog det igenom i statistiken. Då hade deras skulder blivit äldre än 20 år, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.

Läs också: Blir Kjell någonsin fri?

2015 fanns 103 086 evighetsgäldenärer i Kronofogdens register – den högsta siffran sedan åtminstone 2010. Längre tillbaka än så har Kronofogden inte statistik. Sedan 2015 har antalet evighetsgäldenärer minskat.

– Vi har haft väldigt många beslut om skuldsanering de senaste åren. Det leder till att människor faktiskt kommer ur skuldfällan. Men det är också så, om man ska vara krass och morbid, att många börjar bli gamla och dör. Statistiken redovisar bara levande personer, inte dödsbon, säger Johan Krantz.

Hur väl fungerar skuldsaneringen i dag?

– Skuldsanering i sig är ett väldigt bra verktyg, men det kräver också att den enskilde individen tar tag i situationen. Problemet är att många personer som är överskuldsatta har svårt att ta tag i det. Man är deprimerad, oförmögen eller orkar inte.

Det har funnits förslag på andra åtgärder, bland annat en preskriptionstid på vissa typer av skulder. Finland har en absolut preskriptionstid på skulder. Där kan de inte drivas in efter 15, alternativt 20 år.

”Preskription har där varit särskilt effektivt för att hjälpa så kallade evighetsgäldenärer att komma ur sin svåra ekonomiska situation”, skrev Annina H Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet och Ann-Sofie Henrikson, juris doktor vid Umeå universitet nyligen i en debattartikel i Dagens Arbete.

– Det är ett ganska kontroversiellt förslag. De som har pengar att fordra tycker inte att det är så bra – man menar att det urholkar betalningsmoralen, skapar problem för bankerna och så vidare, kommenterar Johan Krantz.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Blir Kjell någonsin fri?

Blir Kjell någonsin fri?

Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Skitjobbigt att leva på nåder”

”Skitjobbigt att leva på nåder”

Mona Larsson är en av nästan en halv miljon svenskar som har skulder hos kronofogden. Hon och hennes tonårsbarn tvingas nu leva på 4000 kronor i månaden. Ola Wongs reportage finns också som inläst version.

Många äldre fast hos Kronofogden

Många äldre fast hos Kronofogden

Svenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

Som skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

Ovärdigt för ett välfärdsland

Ovärdigt för ett välfärdsland

”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Därför får LO Mervärde/Entercard annonsera i DA”

Dagens Arbetes chefredaktör och ansvarig utgivare om varför LO Mervärde/Entercard får annonsera i Dagens Arbete.

Andra länders syn på skuld

14 av EU:s 28 medlemsländer har i dag någon form av räntetak. I Finland försvinner skulderna efter 15 år.

”Innehavare av fackets kort sitter illa till”

Metallaren Åke Lantz i Mariestad är fly förbannad över att IF Metall lanserar kreditkort till medlemmarna med tjat och lock.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.