Färre fångade i långvarig skuldfälla
25 januari, 2019
Trots att skulderna ökar i samhället i stort, minskar antalet ”evighetsgäldenärer”, alltså de som har varit skuldsatta i mer än 20 år, för tredje året i rad i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.
Vid senaste årsskiftet var 96 866 svenskar registrerade som ”evighetsgäldenärer” hos Kronofogden. Det betyder att de har varit skuldsatta under en lång tid och funnits i myndighetens register i mer än 20 år.
Omkring en fjärdedel av dessa har skulder som de drog på sig under 90-talskrisen. Skulder som på grund av räntor har vuxit under åren.
– Vad som hände 1992, den gigantiska finanskrisen, ledde till en enorm ökning av antalet skuldsatta. 2012 slog det igenom i statistiken. Då hade deras skulder blivit äldre än 20 år, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.
Läs också: Blir Kjell någonsin fri?
2015 fanns 103 086 evighetsgäldenärer i Kronofogdens register – den högsta siffran sedan åtminstone 2010. Längre tillbaka än så har Kronofogden inte statistik. Sedan 2015 har antalet evighetsgäldenärer minskat.
– Vi har haft väldigt många beslut om skuldsanering de senaste åren. Det leder till att människor faktiskt kommer ur skuldfällan. Men det är också så, om man ska vara krass och morbid, att många börjar bli gamla och dör. Statistiken redovisar bara levande personer, inte dödsbon, säger Johan Krantz.
Hur väl fungerar skuldsaneringen i dag?
– Skuldsanering i sig är ett väldigt bra verktyg, men det kräver också att den enskilde individen tar tag i situationen. Problemet är att många personer som är överskuldsatta har svårt att ta tag i det. Man är deprimerad, oförmögen eller orkar inte.
Det har funnits förslag på andra åtgärder, bland annat en preskriptionstid på vissa typer av skulder. Finland har en absolut preskriptionstid på skulder. Där kan de inte drivas in efter 15, alternativt 20 år.
”Preskription har där varit särskilt effektivt för att hjälpa så kallade evighetsgäldenärer att komma ur sin svåra ekonomiska situation”, skrev Annina H Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet och Ann-Sofie Henrikson, juris doktor vid Umeå universitet nyligen i en debattartikel i Dagens Arbete.
– Det är ett ganska kontroversiellt förslag. De som har pengar att fordra tycker inte att det är så bra – man menar att det urholkar betalningsmoralen, skapar problem för bankerna och så vidare, kommenterar Johan Krantz.
