Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Glömskan är satt i system

31 januari, 2019

Skrivet av

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Gästkrönika ”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså ’modernisera’ mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr.”

Om skribenten

Jan Scherman var tidigare chef på tv 4. Titulerar sig nu diversearbetare och har bland annat producerat tv-serien Länge Leve Demokratin.

Historielösheten framstår just nu som monumental. Få eller ingen tycks tänka tillbaka.

Jag tänker på paragraf 20 i överenskommelsen mellan S, MP, C och L. På ett fåtal rader avfärdas anställningstrygghet och medinflytande. Makt ska flyttas tillbaka till arbetsgivarna.

Men så står det förstås inte. Nyckelbegreppet är ”flexibilitet”. Och som hämtat ur en annonskampanj för Svenskt Näringsliv skriver de fyra partierna att arbetsrätten måste ”moderniseras”.

Varför? Det ges inga tydliga och konkreta svar, utan bara ett verbalt flum om behovet av översyn i en tid då arbetsmarknaden påstås ha blivit helt annorlunda och att det därför behövs större frihet för dem som bestämmer.

Ursäkta, men jag hänger inte med.

Vad är det som förändrats så radikalt att det inte längre är bra med regler som kräver att avsked ska genomföras med sakliga skäl?

Vad är för ny verklighet som gör att turordningsregler inte fungerar enligt modellen sist in först ut – när det dessutom går att förhandla om att avvika från detta om det finns goda skäl, som till exempel vikten av att säkra unik kompetens?

Vad är det för stelbenthet som politikerna skyller på – arbetsrättens olika lagar är ju dispositiva, det vill säga, de kan anpassas till enskilda behov genom att parterna förhandlar fram kollektivavtal som ersätter delar av lagarna.

Allt detta borde ju vara bekant för alla!

Och då jag själv faktiskt varit vd i ett helt decennium och då pratat med mängder av direktörskolleger, så kan jag intyga att ytterst få beklagat sig över arbetsrätten och att den skulle lägga hinder i vägen för neddragningar, omplaceringar eller andra stora förändringar av en verksamhet.

Däremot krävs förhandlingar, information och fakta på bordet. Det förutsätter arbetsgivarens respekt för de fackliga organisationerna och medarbetarna.

Lagar som medbestämmandelagen, MBL, och lagen om anställningsskydd, las, har ju inte på något avgörande sätt rubbat arbetsgivarnas makt.

Den förändring som genomfördes i slutet på 1970-talet innebar dock att de anställda fick ett visst skydd mot godtycke och rättsliga övergrepp på jobbet.

Den förhatliga paragraf 32 skrotades, alltså den där seglivade regeln som under decennier gett arbetsgivaren rätten att fritt anta och avskeda, samt leda och fördela arbetet.

Arbetsmarknadens parter skulle genom de nya lagarna kunna mötas i förhandlingar som mer jämbördiga. Arbetsgivarnas planer på förändringar kunde inte längre genomföras ensidigt, även om företaget till slut bestämde.

Försök att minnas hur det såg ut innan lagarna kom till! Protesterna spred sig över hela Sverige i början av 1970-talet. Gruvstrejken i Malmfälten. Städerskor lade ner jobbet. På Domnarvets järnverk blev det strejk. Skogsarbetarna strejkade. Den regerande socialdemokratin insåg att något måste göras för att ge de anställda visst medinflytande på jobbet och bättre anställningstrygghet.

Glömskan är satt i system. Fler minnesluckor. När MBL klubbades i riksdagen i juni 1976 fanns en bred politisk samstämmighet över dåtida blockgränser. Olof Palme talade om den påstådda företagsdemokratin som ett sätt att ”fästa arbetarna närmare vid produktionen och sålunda i hela samhällets intresse skapa en ny sporre till densammas ökning”.

Kring detta rådde stort samförstånd och markerat missnöje från vänster och enskilda fackliga företrädare. Kritiken handlade om att medinflytande inte innebar att någon verklig makt flyttades till facket.

Nu är alltså historien glömd. Och myterna om krångel och byråkrati som förstör för såväl stora som små företag har blivit sanningar.

Det är som om arbetsrättens kritiker glömmer eller förtränger hur det faktiskt ser ut i dag. I småföretagen är de anställda lika utsatta som tidigare. Och i den globala världen med sina gigantiska multinationella bolag flyttas företag och arbetsplatser läggs ned snabbare och enklare än någonsin. Multisar som jagar runt från land till land för lägsta löner, svagaste fackklubbar och lägsta bolagsskatter är ett känt fenomen.

Nya arbetsskador florerar fritt, såsom stress och utbrändhet, hela vägen till fortsatta fysiska skador. Förra året förolyckades 50 personer på jobbet. De senaste åren har dödsolyckorna ökat, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Är det anpassning till de nya lättrörliga gigantiska internationella bolagen, som nedmonteringen av arbetsrätten gäller? Och bejakande av småföretagens mångåriga gnäll över trygghetsregler och krav på förhandlingar före beslut?

I så fall är den ”modernisering” det nu talas om i överenskommelsen mellan de fyra partierna i vänster–mittenfältet ingenting annat än en dramatisk tillbakagång till den historiska tid då arbetsgivarna bestämde med oinskränkt makt. En tid då anställdas delaktighet och rättssäkerhet inte ansågs betyda något för företagens utveckling och tillväxt.

I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr.

Jan Scherman

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

”Det minst onda är inte nog!”

2 kommentarer till “Glömskan är satt i system

  • Jan jag är faktiskt överraskad men samtidigt tacksam!
    Vi har fackliga ledare som borde verbalt hudflänga socialdemokratiska ledningen. Istället så är det du Jan som skriver ett utmärkt inlägg. Fortsätter vi inom fackföreningsrörelsen att stillatigande åse nedmonteringen av våra medlemmar rättigheter. Så kommer de att fråga sig varför överhuvudtaget man ska betala fackavgiften!
    Vi står inför ett vägval.
    Regeringsmakten eller medlemmarnas bästa.
    För mig är valet enkelt!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

Nya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

”Demokratin hotas och vi sover”

Hotet mot demokratin i Sverige är en realitet – varför skulle det som händer i andra länder inte kunna här? skriver journalisten och tv-producenten Jan Scherman. ”Folkrörelserna tappar sitt engagemang och de som plockat upp det kommer med en odemokratisk agenda.”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Låt bli att luckra upp las

Låt bli att luckra upp las

Att en försvagad anställningstrygghet skulle ge fler jobb är nyliberalt flum. Tvärtom ger ökad otrygghet rädda arbetstagare, sämre arbetsmiljö och fler konflikter.

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

”En modernisering – tillbaka till underkastelse och otrygghet”

Därför blir förslaget en loska i ansiktet på föreningsrätten, skriver Gabriel Jöngren, ordförande i Pappers Avdelning 78.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.