Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Glömskan är satt i system

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Gästkrönika ”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså ’modernisera’ mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr.”

Om skribenten

Jan Scherman var tidigare chef på tv 4. Titulerar sig nu diversearbetare och har bland annat producerat tv-serien Länge Leve Demokratin.

Historielösheten framstår just nu som monumental. Få eller ingen tycks tänka tillbaka.

Jag tänker på paragraf 20 i överenskommelsen mellan S, MP, C och L. På ett fåtal rader avfärdas anställningstrygghet och medinflytande. Makt ska flyttas tillbaka till arbetsgivarna.

Men så står det förstås inte. Nyckelbegreppet är ”flexibilitet”. Och som hämtat ur en annonskampanj för Svenskt Näringsliv skriver de fyra partierna att arbetsrätten måste ”moderniseras”.

Varför? Det ges inga tydliga och konkreta svar, utan bara ett verbalt flum om behovet av översyn i en tid då arbetsmarknaden påstås ha blivit helt annorlunda och att det därför behövs större frihet för dem som bestämmer.

Ursäkta, men jag hänger inte med.

Vad är det som förändrats så radikalt att det inte längre är bra med regler som kräver att avsked ska genomföras med sakliga skäl?

Vad är för ny verklighet som gör att turordningsregler inte fungerar enligt modellen sist in först ut – när det dessutom går att förhandla om att avvika från detta om det finns goda skäl, som till exempel vikten av att säkra unik kompetens?

Vad är det för stelbenthet som politikerna skyller på – arbetsrättens olika lagar är ju dispositiva, det vill säga, de kan anpassas till enskilda behov genom att parterna förhandlar fram kollektivavtal som ersätter delar av lagarna.

Allt detta borde ju vara bekant för alla!

Och då jag själv faktiskt varit vd i ett helt decennium och då pratat med mängder av direktörskolleger, så kan jag intyga att ytterst få beklagat sig över arbetsrätten och att den skulle lägga hinder i vägen för neddragningar, omplaceringar eller andra stora förändringar av en verksamhet.

Däremot krävs förhandlingar, information och fakta på bordet. Det förutsätter arbetsgivarens respekt för de fackliga organisationerna och medarbetarna.

Lagar som medbestämmandelagen, MBL, och lagen om anställningsskydd, las, har ju inte på något avgörande sätt rubbat arbetsgivarnas makt.

Den förändring som genomfördes i slutet på 1970-talet innebar dock att de anställda fick ett visst skydd mot godtycke och rättsliga övergrepp på jobbet.

Den förhatliga paragraf 32 skrotades, alltså den där seglivade regeln som under decennier gett arbetsgivaren rätten att fritt anta och avskeda, samt leda och fördela arbetet.

Arbetsmarknadens parter skulle genom de nya lagarna kunna mötas i förhandlingar som mer jämbördiga. Arbetsgivarnas planer på förändringar kunde inte längre genomföras ensidigt, även om företaget till slut bestämde.

Försök att minnas hur det såg ut innan lagarna kom till! Protesterna spred sig över hela Sverige i början av 1970-talet. Gruvstrejken i Malmfälten. Städerskor lade ner jobbet. På Domnarvets järnverk blev det strejk. Skogsarbetarna strejkade. Den regerande socialdemokratin insåg att något måste göras för att ge de anställda visst medinflytande på jobbet och bättre anställningstrygghet.

Glömskan är satt i system. Fler minnesluckor. När MBL klubbades i riksdagen i juni 1976 fanns en bred politisk samstämmighet över dåtida blockgränser. Olof Palme talade om den påstådda företagsdemokratin som ett sätt att ”fästa arbetarna närmare vid produktionen och sålunda i hela samhällets intresse skapa en ny sporre till densammas ökning”.

Kring detta rådde stort samförstånd och markerat missnöje från vänster och enskilda fackliga företrädare. Kritiken handlade om att medinflytande inte innebar att någon verklig makt flyttades till facket.

Nu är alltså historien glömd. Och myterna om krångel och byråkrati som förstör för såväl stora som små företag har blivit sanningar.

Det är som om arbetsrättens kritiker glömmer eller förtränger hur det faktiskt ser ut i dag. I småföretagen är de anställda lika utsatta som tidigare. Och i den globala världen med sina gigantiska multinationella bolag flyttas företag och arbetsplatser läggs ned snabbare och enklare än någonsin. Multisar som jagar runt från land till land för lägsta löner, svagaste fackklubbar och lägsta bolagsskatter är ett känt fenomen.

Nya arbetsskador florerar fritt, såsom stress och utbrändhet, hela vägen till fortsatta fysiska skador. Förra året förolyckades 50 personer på jobbet. De senaste åren har dödsolyckorna ökat, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Är det anpassning till de nya lättrörliga gigantiska internationella bolagen, som nedmonteringen av arbetsrätten gäller? Och bejakande av småföretagens mångåriga gnäll över trygghetsregler och krav på förhandlingar före beslut?

I så fall är den ”modernisering” det nu talas om i överenskommelsen mellan de fyra partierna i vänster–mittenfältet ingenting annat än en dramatisk tillbakagång till den historiska tid då arbetsgivarna bestämde med oinskränkt makt. En tid då anställdas delaktighet och rättssäkerhet inte ansågs betyda något för företagens utveckling och tillväxt.

I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr.

Jan Scherman

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

”Det minst onda är inte nog!”

Läs mer: Krönikor | Opinion

2Kommentarer

Dan Andersson Åmål:

Jan jag är faktiskt överraskad men samtidigt tacksam!
Vi har fackliga ledare som borde verbalt hudflänga socialdemokratiska ledningen. Istället så är det du Jan som skriver ett utmärkt inlägg. Fortsätter vi inom fackföreningsrörelsen att stillatigande åse nedmonteringen av våra medlemmar rättigheter. Så kommer de att fråga sig varför överhuvudtaget man ska betala fackavgiften!
Vi står inför ett vägval.
Regeringsmakten eller medlemmarnas bästa.
För mig är valet enkelt!

Kjell Löfgren:

Jan Schermans artikel beskrev en sanning, som nu skapats mellan, S C och L. S måste profilera sig.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Coronakrisen

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Klockan har tickat länge – det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Öppna ladorna, Magdalena Andersson

LEDAREHelle Klein: ”Coronakrisen hotar inte bara människors hälsa utan hela samhällsekonomin. Nu gäller statlig krispolitik på maxnivå”.

2

Vi isolerar oss – men löser coronakrisen tillsammans

LEDARECoronakrisen är djupgående och det kommer att ta lång tid att bekämpa viruset och reparera samhället. Är det någon gång det lilla ordet solidaritet kan komma väl till pass är det nu, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Håll huvudet kallt, men hjärtat varmt

LedareKombinationen av ett starkt civilsamhälle och en välfungerande stat är oslagbar vid kris, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Avtal 2020

Är det verkligen så här arbetsgivaren ser på vår tid?

KRÖNIKAJag hoppas innerligt att arbetsgivarnas tokiga semesterkrav beror på otur i tänkandet, för vad blir annars nästa steg? Tvingad julledighet i mars eller påskledigt i december, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

2

Pengarna både finns – och inte

GÄSTKRÖNIKAKlart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

1

Striden om arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

Vi måste få slut på otryggheten

KrönikaI praktiken omfattas många industrianställda inte av turordningsreglerna. Därför måste vi förhandla om trygghet och omställning, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Konserten var som ett väckelsemöte

KrönikaKrönikören Carl Linnaeus om konserten som var ett väckelsemöte, och att börja stå för vem man är.

1

Det här borde väl alla chefer fatta

KrönikaAtt ha lite kul på jobbet gynnar inte bara tjänstemän, skriver Anneli Jordahl.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

Tacka facket för 5 000 mer i månaden

KrönikaAtt välja bort facket för att det är för dyrt är ett vanligt argument. Och samtidigt så fel – det skulle kosta oss så mycket mer om facket inte fanns, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu bygger vi ett ännu starkare fack

KRÖNIKADet är många som redan är med i Pappers ute på bruken. Men för att säkra vår styrka i framtiden ska vi bli ännu fler. Är du med, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ge skydds­ombuden tillträdesrätt

LEDAREBättre samverkan mellan myndigheter är ett viktigt steg för att komma tillrätta med arbetslivskriminaliteten. Men också att skyddsombuden nu får tillträde till alla arbetsplatser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Amazon är arbetslivets skräckexempel

KrönikaNär allt fler delar av arbetslivet digitaliseras måste de som använder tekniken i jobbet få vara delaktiga i att utveckla den, skriver civilingenjören Peter Larsson.

Bloggrubrik

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.