Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Glömskan är satt i system

31 januari, 2019

Skrivet av

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Gästkrönika ”I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså ’modernisera’ mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr.”

Om skribenten

Jan Scherman var tidigare chef på tv 4. Titulerar sig nu diversearbetare och har bland annat producerat tv-serien Länge Leve Demokratin.

Historielösheten framstår just nu som monumental. Få eller ingen tycks tänka tillbaka.

Jag tänker på paragraf 20 i överenskommelsen mellan S, MP, C och L. På ett fåtal rader avfärdas anställningstrygghet och medinflytande. Makt ska flyttas tillbaka till arbetsgivarna.

Men så står det förstås inte. Nyckelbegreppet är ”flexibilitet”. Och som hämtat ur en annonskampanj för Svenskt Näringsliv skriver de fyra partierna att arbetsrätten måste ”moderniseras”.

Varför? Det ges inga tydliga och konkreta svar, utan bara ett verbalt flum om behovet av översyn i en tid då arbetsmarknaden påstås ha blivit helt annorlunda och att det därför behövs större frihet för dem som bestämmer.

Ursäkta, men jag hänger inte med.

Vad är det som förändrats så radikalt att det inte längre är bra med regler som kräver att avsked ska genomföras med sakliga skäl?

Vad är för ny verklighet som gör att turordningsregler inte fungerar enligt modellen sist in först ut – när det dessutom går att förhandla om att avvika från detta om det finns goda skäl, som till exempel vikten av att säkra unik kompetens?

Vad är det för stelbenthet som politikerna skyller på – arbetsrättens olika lagar är ju dispositiva, det vill säga, de kan anpassas till enskilda behov genom att parterna förhandlar fram kollektivavtal som ersätter delar av lagarna.

Allt detta borde ju vara bekant för alla!

Och då jag själv faktiskt varit vd i ett helt decennium och då pratat med mängder av direktörskolleger, så kan jag intyga att ytterst få beklagat sig över arbetsrätten och att den skulle lägga hinder i vägen för neddragningar, omplaceringar eller andra stora förändringar av en verksamhet.

Däremot krävs förhandlingar, information och fakta på bordet. Det förutsätter arbetsgivarens respekt för de fackliga organisationerna och medarbetarna.

Lagar som medbestämmandelagen, MBL, och lagen om anställningsskydd, las, har ju inte på något avgörande sätt rubbat arbetsgivarnas makt.

Den förändring som genomfördes i slutet på 1970-talet innebar dock att de anställda fick ett visst skydd mot godtycke och rättsliga övergrepp på jobbet.

Den förhatliga paragraf 32 skrotades, alltså den där seglivade regeln som under decennier gett arbetsgivaren rätten att fritt anta och avskeda, samt leda och fördela arbetet.

Arbetsmarknadens parter skulle genom de nya lagarna kunna mötas i förhandlingar som mer jämbördiga. Arbetsgivarnas planer på förändringar kunde inte längre genomföras ensidigt, även om företaget till slut bestämde.

Försök att minnas hur det såg ut innan lagarna kom till! Protesterna spred sig över hela Sverige i början av 1970-talet. Gruvstrejken i Malmfälten. Städerskor lade ner jobbet. På Domnarvets järnverk blev det strejk. Skogsarbetarna strejkade. Den regerande socialdemokratin insåg att något måste göras för att ge de anställda visst medinflytande på jobbet och bättre anställningstrygghet.

Glömskan är satt i system. Fler minnesluckor. När MBL klubbades i riksdagen i juni 1976 fanns en bred politisk samstämmighet över dåtida blockgränser. Olof Palme talade om den påstådda företagsdemokratin som ett sätt att ”fästa arbetarna närmare vid produktionen och sålunda i hela samhällets intresse skapa en ny sporre till densammas ökning”.

Kring detta rådde stort samförstånd och markerat missnöje från vänster och enskilda fackliga företrädare. Kritiken handlade om att medinflytande inte innebar att någon verklig makt flyttades till facket.

Nu är alltså historien glömd. Och myterna om krångel och byråkrati som förstör för såväl stora som små företag har blivit sanningar.

Det är som om arbetsrättens kritiker glömmer eller förtränger hur det faktiskt ser ut i dag. I småföretagen är de anställda lika utsatta som tidigare. Och i den globala världen med sina gigantiska multinationella bolag flyttas företag och arbetsplatser läggs ned snabbare och enklare än någonsin. Multisar som jagar runt från land till land för lägsta löner, svagaste fackklubbar och lägsta bolagsskatter är ett känt fenomen.

Nya arbetsskador florerar fritt, såsom stress och utbrändhet, hela vägen till fortsatta fysiska skador. Förra året förolyckades 50 personer på jobbet. De senaste åren har dödsolyckorna ökat, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Är det anpassning till de nya lättrörliga gigantiska internationella bolagen, som nedmonteringen av arbetsrätten gäller? Och bejakande av småföretagens mångåriga gnäll över trygghetsregler och krav på förhandlingar före beslut?

I så fall är den ”modernisering” det nu talas om i överenskommelsen mellan de fyra partierna i vänster–mittenfältet ingenting annat än en dramatisk tillbakagång till den historiska tid då arbetsgivarna bestämde med oinskränkt makt. En tid då anställdas delaktighet och rättssäkerhet inte ansågs betyda något för företagens utveckling och tillväxt.

I detta nysvenska politiska språkbruk betyder alltså modernisera mer makt till dem som redan makten innehar. Såsom det var förr.

Jan Scherman

”Vi ska inte vara rädda för att prata om las”

”Det minst onda är inte nog!”

2 kommentarer till “Glömskan är satt i system

  • Jan jag är faktiskt överraskad men samtidigt tacksam!
    Vi har fackliga ledare som borde verbalt hudflänga socialdemokratiska ledningen. Istället så är det du Jan som skriver ett utmärkt inlägg. Fortsätter vi inom fackföreningsrörelsen att stillatigande åse nedmonteringen av våra medlemmar rättigheter. Så kommer de att fråga sig varför överhuvudtaget man ska betala fackavgiften!
    Vi står inför ett vägval.
    Regeringsmakten eller medlemmarnas bästa.
    För mig är valet enkelt!

Lämna ett svar till Dan Andersson Åmål Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

”Inte ens i Grönköping skulle arbetsrätten behandlas så här”

I överenskommelsen med MP, C och L heter det att ”Arbetsrätten moderniseras.” Fel! Det är tvärtom – en föråldring till när demokratin motarbetades, skriver journalisten Jan Scherman.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

”Demokratin styrs av det som klickar bra”

Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

Nya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

”Demokratin hotas och vi sover”

Hotet mot demokratin i Sverige är en realitet – varför skulle det som händer i andra länder inte kunna här? skriver journalisten och tv-producenten Jan Scherman. ”Folkrörelserna tappar sitt engagemang och de som plockat upp det kommer med en odemokratisk agenda.”

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

Aldrig glömma och alltid bekämpa rasismens idéer

9 november. Minnet av novemberpogromen, den sk Kristallnatten, i nazityskland manar oss att aldrig aldrig upphöra att bekämpa rasismen och antisemitismen varhelst den dyker upp och att alltid värna Människovärdet och demokratin. Det som utspelar sig i USA dessa dagar visar hur snabbt det fullkomligt otänkbara kan bli en normalitet. Gränser förflyttas och extremismens vulgariteter […]

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.