Industriarbetarnas tidning

Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.

Värna om Saltsjöbadsandan

24 januari, 2019

Skrivet av

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Ledare Den svenska modellen är bästa skyddet mot extremismens söndrande av demokratin.

Strax före jul passerade en viktig märkesdag utan någon större uppståndelse. Den 20 december var det 80 år sedan Saltsjöbadsavtalet undertecknades av företrädare för LO och SAF. Svensk demokrati är 100 år och den svenska modellen 80 år. Båda borde firas rejält.

Handslaget mellan parterna i Saltsjöbaden 1938 markerade en början på den samförståndskultur som har präglat svensk arbetsmarknad och svensk politik i modern tid. En samförståndskultur som hotades av 1970- och 80-talens hårda polarisering men löstes i Saltsjöbadsavtalets uppföljare Industriavtalet 1997. Ett avtal som legat till grund för lönebildningen alltsedan dess och som medverkat till höjda reallöner i tjugo års tid samtidigt som svensk industris konkurrenskraft har värnats.

Förhoppningsvis kan dagens beslutsfattare lära av historien. Efter 1920- och 30-talens uppslitande konflikter och ideliga strejker och ett läge där arbetsgivarna och LO inte hade talat med varandra på 30 år var det definitivt inte självklart att en samförståndsanda kunde byggas.

Men kanske var det allvarliga världsläget med ett annalkande krig och en skör svensk demokrati som hotades av mörkerkrafter det som fick parterna att börja samtala.

Politikerna så utleda på de ständiga arbetsmarknadskonflikterna hotade dessutom med lagstiftning. Något varken LO eller SAF ville veta av.

Handslaget mellan de allvarsamma männen den där vintermörka decemberdagen gav arbetsfred åt arbetsgivarna och inflytande åt arbetarrörelsen. Det var en historisk kompromiss som skapade den kollektivavtalsmodell som gör Sverige unikt med sina få arbetsmarknadskonflikter, goda löneutveckling, starka fackföreningar samt framsynta anammande av ny teknik. Det finns goda skäl att fira.

Den svenska modellen hotas dock från flera håll i dag:

  • av ett EU som hellre låter juristerna lösa arbetskonflikterna än parterna på arbetsmarknaden
  • av klåfingriga politiker som lägger sig i både lönebildning och arbetsrätt
  • av svenskt näringslivs underlåtenhet gentemot osund konkurrens där cyniska arbetsgivare utnyttjar utländsk arbetskraft bortom kollektivavtalen.

Vår tid påminner tyvärr alltför mycket om 1920- och 30-talen med en alltmer polariserad samhällsdebatt. Både politik och parter borde lära av Saltsjöbadsavtalets samförståndskultur som alls icke handlade om att alla skulle tycka lika utan om vikten av att respektera varandras olikhet men samtidigt värna viljan att skapa det gemensammas bästa.

Den svenska modellen är det bästa skyddet mot extremismens söndrande av demokratin.

Den svenska modellen fyller 80 år

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

Dags för en framtidsgrupp, Löfven

Det blev en annorlunda 1a maj i år. Visserligen var vädret som vanligt, kallt och regnigt. Men det var väl det enda som indikerade någon sorts normalitet. Allting annat är just nu väldigt annorlunda. Arbetarrörelsen kunde samlas ändå tack vare den digitala tekniken och faktum är att den 1a maj-sändning som sändes från Sveavägen 68 […]

Nu behövs solidarisk innovation

Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Alltid minnas, aldrig normalisera

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Äntligen rättegång!

Jag har under många år drivit och debatterat frågan om att samhället måste ta hat och hot mot journalister på större allvar då det i grunden hotar demokratin och den fria journalistikens möjligheter. Högerextrema rörelser sätter i system att undergräva förtroendet för medierna och att hata/hota journalister och opinionsbildare. Tyvärr har anmälningar mot näthat ofta […]

Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

Tack för hoppet, Margot

Jag går ut från biografen och känner djup melankoli. Filmen om Hasse&Tage är en kärleksfull berättelse om en svunnen tid. Inne i biosalongen blandas skratt och gråt. I folkhemssverige kunde höger och vänster åtminstone skratta ihop. I dag har polariseringen nått oanade höjder och demokratin står på många sätt på spel i hela västvärlden. I […]

Saltsjöbadsandan behövs i svensk politik

Det blåser visserligen isvindar i Almedalen men frågan är om det ändå inte är samarbetets tid snarare än den hårda polariseringen vi kan skönja. Ett nytt politiskt landskap har öppnat upp för ett mer idépolitiskt intressant Almedalen. Den fördummande blockpolitiken har äntligen lösts upp och nya politiska samtal kan ske. Jag började Almedalsveckan med ett […]

Hög tid att stoppa NMR

Almedalsveckan börjar på söndag. I år har flera organisationer och företag bestämt sig för att inte delta. Skälen är förstås skiftande, till stor del är det nog en kostnadsfråga för Almedalen har blivit alldeles för dyrt och alldeles för dominerat av PR- och lobbyfirmor. Men för en del handlar det också om att extremhögern och […]

Mitt Almedalen 2019

Jag håller på att planera min Almedalsvecka och kan konstatera att det som vanligt blir hektiska dagar. Förutom lunchmöten, middagar och mingel ska jag medverka i dessa spännande seminarier etc i år. Söndag 30 juni  17.30 – 19.00 – Sveriges tidskrifters mingel Plats: Dagens Samhälles tält 19.00 – Talare: Per Bolund, Miljöpartiet Jag kommenterar i […]

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.