Industriarbetarnas tidning

Cynisk stämning efter bonusbesked

7 februari, 2019

Skrivet av

”Ledningen hade kunnat besluta om att ändra på tröskelvärdena när de såg att det inte skulle bli något. Pengarna är inte mycket i det stora hela. Men betyder oerhört mycket för oss, rent psykologiskt”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på Volvo Cars i Göteborg.

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus.

– Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

När skyddsombudet Lars Henriksson ringer upp sjungs det högljudda sånger om bonus i bakgrunden.

Hur är stämningen på fabriken?

Du hör, det är en cynisk stämning snarare än arg, skulle jag säga.

Här har företagit skrutit i flera månader om hur bra det går. Vi har slagit alla rekord, vi har producerat mer bilar än vad som är teoretiskt möjligt i princip, och så blir det ingen bonus.

Han trycker på hur hårt de anställda slitit under året för att bygga bilar i den takt som krävts, och vad det kostat. Dagens Arbete har tidigare skrivit om den höga belastningen på bilfabrikerna och de trasiga kropparna i bilboomens spår.

Vd Håkan Samuelsson säger på bolagets presskonferens att han förstår frustrationen, att resultatet volymmässigt är väldigt bra, men att ett antal tröskelvärden i bonussystemets regelsystem inte har uppfyllts.

Ett bonussystem måste alltid vara väldigt exakt baserat på regler, det är inte en premiering för arbetsinsats.

Det uttalandet ger inte Lars Henriksson mycket för.

Vad är det då? Då är det ett lotteri och inte ett bonussystem. Det blir väldigt tydligt att vad parametrarna i det här bonussystemet har gemensamt, det är att vi inte kan påverka vår bonus.

Han påpekar att det är Volvo som äger systemet, det finns inget avtal med facket utan är upp till företaget att besluta om utfall.

De äger ju bonusen fullständigt. De hade kunnat besluta om att ändra på tröskelvärdena när de såg att det inte skulle bli något. Pengarna är inte mycket i det stora hela. Men betyder oerhört mycket för oss, rent psykologiskt.

Under presskonferensen säger Håkan Samuelsson att bolaget bestämt sig för att inte ändra på regelverket så att de anställda ändå skulle få bonus, men att frågan diskuterats.

Det är något vi har diskuterat, den möjligheten har vi alltid, men vi har kommit fram till att det finns ingen anledning att göra det i år.

Han pratar om beslutet som en signal.

Bolaget och hela bilbranschen går kanske in nu i en ny fas där det gäller att fokusera mycket mer på kostnadsreduktioner och besparingar.

Så jag tror att det här är en signal som tyvärr nu kommer, nu har vi ett nytt år och en ny chans att göra ett bra jobb och jobba för att få en bonus 2019.

Håkan Samuelsson får också frågan om huruvida bonusprogram för chefer och högre tjänstemän kommer att påverkas.

Nej, utan vi har ju ett Volvo bonussystem som gäller för alla. Sen har vi naturligtvis självklart vissa olika rörliga lönesystem för vissa, men det är någonting som är helt annorlunda och ingenting som har att göra med Volvos bonus.

Bilboom – och trasiga kroppar

2 kommentarer till “Cynisk stämning efter bonusbesked

  • Det är ju bara att skita i att jobba över då… Är man inte allt för korkad så kan man ju ljuga om varför man inte kan jobba över….

  • Lägg ner arbetet. Tills Volvo ändrar sitt rent horribla beslut. Ni kommer att ha det svenska folkets stöd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Bilboom – och trasiga kroppar

Bilboom – och trasiga kroppar

Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Hur mycket får jag jobba på en månad?

400 timmar på en månad – får man jobba så mycket? Det undrar en läsare som är timvikarie på två olika företag. Jurist Henric Ask svarar.

Svårt säga nej till övertid

Svårt säga nej till övertid

Ofta får du tugga i dig det sura äpplet och jobba, men arbetsgivarens makt att beordra övertid är inte oändlig.

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

Bonusmiljonerna berör inte bara några chefer

117 miljoner kronor extra till Volvocheferna. En liten del av helheten, men en stor fråga för ett företag som vill gå i takt med tiden, skriver Harald Gatu.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Skövde dör inte med bensinmotorn

Skövde dör inte med bensinmotorn

Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.