Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

”Kompetens är en överlevnadsfråga”

22 februari, 2019

Skrivet av

Analys I veckan korsades två samhällsdebatter. Den ena glödhet sedan årtionden tillbaka. Den andra lite mer lågmäld. Men i grunden rör arbetsrätten och korttidsarbetet samma fråga: omställning.

I början av veckan presenterade regeringens specielle utredare, IF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe, sitt slutbetänkande om korttidsarbete. Alltså den nödåtgärd som företag i tillfällig kris kan ta till för att gå på sparlåga utan att behöva säga upp personal.

Nyheten i Ferbes slutförslag var att företag som inför korttidsarbete ska kunna få statligt stöd för kompetensutveckling där staten betalar upp till 60 procent av kostnaden. Dessutom ska företagen kunna få stöd för validering av sina anställda. Utredningen föreslår också att kompetensåtgärder måste diskuteras av parterna – fack och arbetsgivare – i samband med att korttidsarbetet tillämpas.

Läs också: Korttidsarbete – så kan det bli

En presskonferens i måndags följdes på sin höjd av pliktskyldig nyhetsrapportering. Ingen debatt, inga utbrott i sociala flöden, knappt några ledarkommentarer. Ändå rör frågan om korttidsarbete själva kärnan i den desto mer infekterade och långlivade striden om arbetsrätten: förmågan att ställa om i en föränderlig värld och ge de anställda maximal trygghet i den omställningen. En diskussion som handlar om både pengar och makt.

Läs också: Svenskt Näringsliv vill ha fri uppsägningsrätt

Medan nyheten om kompetensstöd vid korttidsarbete klingade av vässades samtidigt pennorna på Svenskt Näringsliv. I torsdagens DN Debatt skrev arbetsgivarorganisationens vice ordförande Peter Jeppsson hur otidsenlig och oflexibel nuvarande arbetsrätt är.

Kanske var det slutklämmen i hans fempunktsprogram som var mest intressant. Där föreslogs ”effektiva omställningsförsäkringar” som underlättar omställningen och därmed ökar tryggheten för medarbetarna. Dessutom vill arbetsgivarna se ”stärkta förutsättningar för kompetensutveckling”. Kostnaden för kompetensutveckling ska vara avdragsgilla.

Men det finns ett villkor: en genomgripande reformering av lagen om anställningsskydd. Om Las görs om ”kan rätten till omställningsstöd utvidgas till att omfatta fler medarbetare inom de berörda företagen”. Gärna omställningsstöd och kompetensutveckling. Men då ska vi ha mer makt. Så kan arbetsgivarnas hållning sammanfattas.

Den tekniska utvecklingen går rasande fort. Dagens globalisering är inte som gårdagens. Den nya är digitaliserad, framdriven av en internationell bandbredd vars kapacitet ökat 45 gånger de senaste tio åren. Nya kunskaper efterfrågas och den kunskap som är het i dag kan vara iskall nästa vecka. Ett hot mot näringar som inte hänger med. Samtidigt en möjlighet även för mindre företag som nu kan nå världsmarknaden genom globala plattformar.

Den här snabba utvecklingen gör företagen mer beroende av sin personal. Och framöver ännu mer beroende av personalens förmåga att ständigt lära nytt. En överlevnadsfråga.

Medan arbetsgivarna vill styra över vem som ska ingå i den flexibla och ständigt lärande personalgruppen vill facket försäkra sig om att alla ska få chansen att lära sig nytt.

Läs också: Vi måste våga snacka om las

Maktfrågor är alltid de svåraste att lösa. Därför är arbetsrätten en hetare fråga än korttidsarbete. Då spelar det ingen roll hur tunga och ödesmättade ord utredaren Anders Ferbes använder i sitt slutbetänkande: Utvecklingstakten ökar. Många arbetstagare kan inte förlita sig på de kunskaper man förvärvade innan man påbörjade sitt yrkesliv. Arbetsgivarna får allt svårare att möta förändringar i kompetensbehovet genom nyrekryteringar och generationsskiften.

Allvarliga ord inför en krävande och oviss framtid. Men det är maktfrågorna som är de verkligt laddade.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

För att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Forskare: Fördel arbetsgivarna i las-utredningen

Om förslagen om ändringar i las blir verklighet kan det göra småföretag mindre motiverade att förhandla med facket och teckna kollektivavtal, tror arbetsrättsexperten Caroline Johansson vid Uppsala universitet.

Så här vill utredaren ändra las

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

Vägen mot en förändrad las

Vägen mot en förändrad las

Lagen om anställningsskydd ska ändras. Frågan är om det blir politikerna eller fack och arbetsgivare som får bestämma hur.

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser ditt anställningsskydd ut

Så ser anställningstryggheten ut i dag för visstidare, för inhyrda – och för den som chefen tycker är besvärlig. Här är förändringarna som politiker, fack och arbetsgivare vill se.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

Nuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Oro när facket förhandlar om turordning

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

”Vi måste våga snacka om Las”

”Vi måste våga snacka om Las”

Parterna förhandlar återigen om turordningsreglerna – nu under press från politikerna. En bit i pusslet som ska läggas kan bli att göra det dyrare att säga upp dem som har lång anställningstid.

Dagens Arbete historia Nya avsnitt ute nu!

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kampen om makten på jobbet

Kampen om makten på jobbet

Vad hände egentligen med kampen om verkligt inflytande på arbetet? Jan Scherman, som en gång skrev en rasande debattbok i ämnet, gästar Dagens Arbete Historia.

Helene Ugland – braständaren som försvann

Helene Ugland – braständaren som försvann

I det här avsnittet berättas historien om en kvinna som haft stor påverkan på historien, men som också valde fel strider och därför fick sitt arbete sopat under mattan för att glömmas bort.

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

Därför hamnade kvinnorna i skymundan i arbetarrörelsen

I slutet av 1800-talet strejkade arbetare för att hindra anställning av kvinnor. 2022 blir IF Metall ett feministiskt fackförbund. Vad hände däremellan? 

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.