Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

När börjar Putin sticka?

KrönikaHandarbetande män utmanar ”machomannen”.

Anneli Jordahl är författare.

Kan det vara så enkelt? Att mänskligheten kan delas in i två läger. De som fylls av livsmod av att se män sticka tillsammans – och hjälpa varandra med aviga och räta – och de som drabbas av vämjelse.  

I november sände SVT ett avsnitt av Korrespondenterna som fastnade hos mig. Reportaget ”Machomannens död” handlade om hur den traditionella mansrollen förändras världen över. Ryska män ses allt oftare leka med sina barn på lekplatser och i  Chiles huvudstad Santiago samlas män för att gå kurser i stickning. Jag tänker på dem lite varje dag. Hur de klätt sig i slips och kavaj och sittande på rad vid ett promenadstråk stickar de i knallrosa garn.  

Efter kuppen i Chile 1973 formade Pinochet och fascismen den rådande mansbilden: Stark och militärisk. Några män ville protestera mot denna ensidiga bild. De började sticka och fann att ”man blir lugn av det”. 

Läskigt, svettigt var det att första gången ta fram stickningen på t-banan. ”Ju synligare vi är, desto lättare för kommande generationer.”

En av männen var sticksugen redan som pojke, men höll det hemligt. Rädd för mammas raseri.”

Männen fick mig att minnas den berömde amerikanen Kaffe Fasset. Han stickade i rasande fart och turnerade internationellt med sin stickshow. Kvinnor dyrkade stickmästaren och köpte alla hans böcker. Med Fassets fingerfärdighet fick handarbete något potent över sig. Fast alla egentligen var medvetna om att kvinnor stickat förbi Mr Fasset sedan urminnes tider – utan att samla beundrarskaror omkring sig.  

Men de chilenska männen söker snarare gemenskap än prestation. Någon är på väg att sticka in sitt skägg i rutmönstret. De skrattar åt att vissa tror att ens sexualitet förändras vid stickning. En av männen var sticksugen redan som pojke, men höll det hemligt. Rädd för mammas raseri. 

Påtvingade könsroller för med sig livsvåndor. Minns hur jag i skolan avskydde syslöjd av hela mitt hjärta. I nionde klass blev jag aldrig klar med de obligatoriska babysockorna i vitt garn. Jag stickade i svettig frustration och det vita garnet blev svart. Mitt betyg i syslöjd blev därefter.  

Alla vill ha något för händerna. Om det blir verktygslådan eller stickkorgen har mer med intresse att göra, än av kön. Vi vet aldrig vad framtiden vill visa. En vacker dag håller Putin och Trump möte och börjar sticka inför världspressen.  

Då skulle i alla fall jag bli skuttig av hoppfullhet. 

Anneli Jordahl är författare. 

Läs mer: Krönikor

Anneli Jordahl

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Bloggrubrik

Alltid minnas, aldrig normalisera

Plötsligt har det där brunblå blocket som ansågs omöjligt för några år sedan blivit verklighet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

2

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Knarket i industrin

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

1

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Jorden skadas och anställda skadas

KRÖNIKAGretas budskap gäller även i arbets­livet – det gäller att agera nu för att spara liv, skriver Peter Larsson.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

Vi ska vara med och rädda världen

KRÖNIKAIndustrin utmålas ofta som en miljöbov. Det är en gammalmodig syn, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Nu är det dags att visa vår styrka

KRÖNIKAVår sammanhållning är vårt starkaste vapen när det är dags att förhandla fram nytt avtal, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi bossar på planeten och gör vad vi vill

KrönikaMen tänk om det vore vi som blev upplockade och fick leva resten av livet i en bur, skriver Stefan Eriksson.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.