Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Dj:en Anna Gavanas är en av få som höll vinylskivan vid liv när andra slängde ut sina samlingar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Lyssna eller ladda ner reportaget här:

Storsäljare.Miljontals låtar finns bara en sökning bort. Ändå väljer många att köpa musik inristad i en bit hårdplast. 

The Beatles The Beatles

Det första tryckta exemplaret såldes -senare för 7 miljoner kronor av bandets trummis Ringo Starr. 

Michael Jackson Thriller

Har uppskattningsvis sålts i 66 miljoner -exemplar världen över.

Carola Främling

Debutskivan blev också hennes största framgång med över 1 miljon exemplar sålda.

Håkan Hellström Känn Ingen Sorg för mig Göteborg

Den rosa vinylutgåvan trycktes i 100 ex, i dag säljs den för 20 000 kronor. 

ABBA Hovas Vittne

Specialskriven och inspelad till managern Stig ”Stikkan” Andersons 50-årsdag. Blir din för 37 000 kronor.  

Svenska Löd AB Hörselmat

På konvolutet: ”Om det är nån jävel som tar mer än 20 spänn för den här (Ocker) – köp den inte!?” Sålts för cirka 10 000 kronor.

Hemma hos Anna Gavanas hörs det nästan alltid en dansant takt i bakgrunden. Ettan är till brädden full av vinylskivor, över 6 000 stycken om hon själv får gissa. Men en samlare är hon inte, det är hon tydlig med. Om det är på svettiga dansgolv i New York, skitiga industrilokaler i Leeds eller en smådaggig skog i Hultsfred spelar ingen roll. Traven med vinylskivor följer med henne i ur och skur.

– Jag vill inte säga att jag misshandlar mina skivor, men det gör jag, men de är ju till för att användas. Eller hur?

Anna är dj, det har varit hennes hobby i över tjugo år. Med två skivspelare och en mixer kan hon underhålla en danssugen publik i flera ­timmar i sträck. När vinylen ersattes av cd-skivan i början på 90-talet var det dj:s som Anna som höll formatet vid liv. För dem är vinyl något mer än bara något man lyssnar andaktsfullt på hemma i kammaren. 

För Anna Gavanas är skivbutikerna en ovärderlig resurs. ”De kan ta mig fan allt om musik.” Foto: Adam Daver

För Anna Gavanas är skivbutikerna en ovärderlig resurs. ”De kan ta mig fan allt om musik.” Foto: Adam Daver

Till Fade records på Södermalm i Stockholm vallfärdar ­stadens dj:s för att få tag på den senaste klubbmusiken på vinyl­format. Anna Gavanas är oftast inne hos Micke och handlar skivor. ­Fade ­records ingår i den rundan hon går bland Södermalms skivbutiker inför ­varje gig. 

Precis som med Micke känner hon ­alla som jobbar i butikerna vid namn. Och det blir ett par tusenlappar i månaden hon ­lägger ner på vinyl eftersom hon inte kan spela samma skivor flera kvällar i rad med gott samvete.

Vinylskivan har blivit det självklara alternativet till strömmad musik.”

 Niklas Poblenz, Pheenix Alpha.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Under vårt besök blir vd Niklas Poblenz lite av en museivärd. Han visar oss travar med maskinritningar. Bläddrar genom decennier av affärsbrev och order­ingångar. Tusentals vinylpressar har levererats till Japan, USA, Nigeria under åren. 

Vinylskivan har en lång historia i Sverige, och bland verkstadens alla reliker ­uppenbarar sig en historia där Pheenix Alpha finns med från allra första början.

Hästskosöm var det första som tillverkades när Alpha mekaniska verkstad grundades i slutet av 1800-talet. Då skulle spiken pressas till rätt form. Men det var på trettiotalet som företaget skulle göra sitt första avtryck i Musiksverige, med den första inhemska produktionen av 78-varvare, mer känd som stenkakan.  

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. En av ägarna är Niklas Poblenz. Foto: Adam Daver

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. En av ägarna är Niklas Poblenz. Foto: Adam Daver

När Niklas Poblenz gick i sexan 1986 gjorde han sin prao på företaget. Hans pappa var montör på vad som då hette Toolex-Alpha. Samtidigt rullade de sista vinylpressarna ut ur fabriksgolvet, destinationen var Sovjet. Sedan sadlade företaget om, precis som resten av musikbranschen, till cd-skivan. 

Vinylförsäljningen minskade och bottenåret kom 2006, då såldes 7 000 vinylskivor i hela landet. Samma år stod Niklas Poblenz och vännen Per Sundberg utan jobb. Båda hade i stort sett alltid jobbat på samma företag, och nu hade det gått i backen. Tillsammans bestämde de sig för att köpa konkursboet. Företaget fick ett nytt namn, Pheenix Alpha.

Jag tackar nej till spelningar om jag  tvingas att spela mp3-filer när musiken redan finns på vinyl.”

Anna Gavanas, dj.

Planen var att leva på att serva gamla maskiner. Men bland de där gamla relikerna som följde med köpet fanns en skatt undangömd. Bland travar och åter travar av maskinritningar fanns åratal av samlade erfarenheter och många miljoner kronor nedlagda i produktutveckling. Där bland ritningarna fanns den vinylpress som Niklas pappa Klaus Poblenz en gång i tiden hade jobbat med att montera. Den där första helautomatiserade vinylpressen.

Trenden vände, de efterkommande åren började försäljningen av vinylskivor öka i Sverige och i utlandet. En helt ny generation ungdomar hade upptäckt det analoga formatet. Efterfrågan på vinylskivor ökade och vinylpresserier började leta sig om efter vinylpressar. Det första samtalet Pheenix Alpha fick kom från en gammal kund i Japan. Kunde man ordna fram nya vinylpressar? De letade fram de gamla ritningarna och bestämde sig snart för att satsa helhjärtat på vinyltrenden. I dag har de kunder världen över igen. De gamla ritningarna digitaliserades och maskinen moderniserades för att möta dagens standarder. 

– Jag har inga illusioner om att vinylskivan kommer bli det dominanta formatet igen. Men det har blivit det självklara alternativet till strömmad musik. Det är något ordentligt att lägga vantarna på, säger Niklas Poblenz.

Traditionsenligt finns flera generationer på Pheenix Alpha. ”Det är kul att ha honom här. Han kommer med mycket nya idéer”, säger Per Sundberg om sonen Harald. Foto: Adam Daver

Traditionsenligt finns flera generationer på Pheenix Alpha. ”Det är kul att ha honom här. Han kommer med mycket nya idéer”, säger Per Sundberg om sonen Harald. Foto: Adam Daver

Förr var det inte en helt ovanlig syn att se Anna Gavanas på sin cykel med ryggsäcken fylld med vinylskivor. Kors och tvärs flängde hon runt mellan Stockholms uteställen och skivbutiker. I dag får ryggsäcken stanna hemma på order av lillasyster. Arvikafestivalen 2007 skulle hon giga med några kompisar.
–Dj-livet är inte glammigt alla gånger och vi sov i tält den gången.

Anna fortsätter.
– Jag skulle lämna tältet med skivorna och så sa det bara knak, jag fick värsta ryggskottet. Ryggen var sned i flera månader, min syrra skällde ut mig och som sjuksköterska förbjöd hon vinylryggan.

DJ Anna Gavanas letar skivor på Fade records I Stockholm Foto: Adam Daver

Dj Anna Gavanas letar skivor på Fade records i Stockholm Foto: Adam Daver

I dag följer en rullväska med henne i stället. ­Livet som dj tar väldigt mycket på kroppen konstaterar Anna. Långa resor, obekväm arbetsställning och undermåliga sovplatser tillhör vardagen. Anna själv vägrar att kalla sig för professionell dj. Hon väljer spelningar med omsorg eftersom hon inte försörjer sig på att spela skivor på klubbar. Om hon tvingas spela mp3-filer när musiken finns utgiven på vinyl så tackar hon nej till ett gig. Det blir att hon spelar en eller två gånger i månaden. Tillräckligt mycket för att hobbyn ska betala sig. 

– Jag spelar på vinyl för det är så jag funkar, det är mycket roligare och jag måste ha en ordentlig överblick över all den musik jag spelar.

Under 90-talet fick band som bob hund kämpa för att få sina skivor pressade i vinyl. I dag finns de gamla plattorna återutgivna. Foto: Adam Daver

Under 90-talet fick band som bob hund kämpa för att få sina skivor pressade i vinyl. I dag finns de gamla plattorna återutgivna. Foto: Adam Daver

Nu tillverkas det digitala skivspelare som efterliknar de gamla. Tryckkänsliga plattor simulerar känslan av att man scratchar på vinyl. Nu går det att ha tiotusentals låtar i bakfickan i ett minneskort som du kopplar in i skivspelaren. Det har minskat arbetsbelastningen.

I dag är det inte många dj:s som spelar med vinylskivor längre. Det skrå som en gång höll formatet ovanför vattenytan börjar nu överge det. Anna ­Gavanas skrattar. ”Jag väljer att sjunka med skeppet antar jag.”

Skivhistoria

1888

Max Sievert grundar Alpha mekaniska verkstad. Under åren tillverkas allt mellan hästskosöm och bakelithöljen till Ericssontelefoner.

1932

Erik Ljungberg grundar det första svenska skivbolaget Sonora. Alpha AB tillverkar egna maskiner och pressar stenkakor åt Sonora som har artister som Alice Babs och Ulla Billquist i sitt stall. 

1948

Den moderna vinylskivan föds. Känd som LP-skivan i folkmun. Lanseras av Columbia records i USA.

1977

Toolex-Alpha lanserar den första helautomatiserade vinylpressen. AD12 blir marknadsledare. Än i dag diskuterar vinylfantaster på nätet om den inte producerar de bästa skivorna. Åsikterna går så klart isär.

1988

Året då cd-skivan går om vinylskivan i försäljnings-statistiken i USA. De efterkommande åren sjunker vinyl-försäljningen drastiskt.

2015

Den första nya AD12 vinyl-pressen tillverkas av Pheenix Alpha. Den har moderniserats för att möta dagens standarder, men i grund och botten är det samma gamla trotjänare.

2018 

Försäljningen av vinylskivor i Sverige fortsätter att öka även 2018. Både svenska Universal och Sony har haft en ökning försäljningen.

Läs mer: Kultur | Musik | Reportage


rb@da.se

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Undrar om man kan ta fram en teknisk lösning som förenar det bästa av CD-skivan, den berörings- och därmed nötningsfria avläsningen med det bästa av vinylskivan den analoga signalen. En optiskt avläsbar analog CD-skiva.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Mer nerv, mindre splatter

SKRÄCKFILMModern skräck drar samtiden till sin spets. Visst är filmerna fasliga, men också underhållande. Och framför allt säger de någonting om världen i dag.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.