Industriarbetarnas tidning

Ny snurr på vinylskivan

1 februari, 2019

Storsäljare.Miljontals låtar finns bara en sökning bort. Ändå väljer många att köpa musik inristad i en bit hårdplast. 

The Beatles The Beatles

Det första tryckta exemplaret såldes -senare för 7 miljoner kronor av bandets trummis Ringo Starr. 

Michael Jackson Thriller

Har uppskattningsvis sålts i 66 miljoner -exemplar världen över.

Carola Främling

Debutskivan blev också hennes största framgång med över 1 miljon exemplar sålda.

Håkan Hellström Känn Ingen Sorg för mig Göteborg

Den rosa vinylutgåvan trycktes i 100 ex, i dag säljs den för 20 000 kronor. 

ABBA Hovas Vittne

Specialskriven och inspelad till managern Stig ”Stikkan” Andersons 50-årsdag. Blir din för 37 000 kronor.  

Svenska Löd AB Hörselmat

På konvolutet: ”Om det är nån jävel som tar mer än 20 spänn för den här (Ocker) – köp den inte!?” Sålts för cirka 10 000 kronor.

Hemma hos Anna Gavanas hörs det nästan alltid en dansant takt i bakgrunden. Ettan är till brädden full av vinylskivor, över 6 000 stycken om hon själv får gissa. Men en samlare är hon inte, det är hon tydlig med. Om det är på svettiga dansgolv i New York, skitiga industrilokaler i Leeds eller en smådaggig skog i Hultsfred spelar ingen roll. Traven med vinylskivor följer med henne i ur och skur.

– Jag vill inte säga att jag misshandlar mina skivor, men det gör jag, men de är ju till för att användas. Eller hur?

Anna är dj, det har varit hennes hobby i över tjugo år. Med två skivspelare och en mixer kan hon underhålla en danssugen publik i flera ­timmar i sträck. När vinylen ersattes av cd-skivan i början på 90-talet var det dj:s som Anna som höll formatet vid liv. För dem är vinyl något mer än bara något man lyssnar andaktsfullt på hemma i kammaren. 

För Anna Gavanas är skivbutikerna en ovärderlig resurs. ”De kan ta mig fan allt om musik.” Foto: Adam Daver
För Anna Gavanas är skivbutikerna en ovärderlig resurs. ”De kan ta mig fan allt om musik.” Foto: Adam Daver

Till Fade records på Södermalm i Stockholm vallfärdar ­stadens dj:s för att få tag på den senaste klubbmusiken på vinyl­format. Anna Gavanas är oftast inne hos Micke och handlar skivor. ­Fade ­records ingår i den rundan hon går bland Södermalms skivbutiker inför ­varje gig. 

Precis som med Micke känner hon ­alla som jobbar i butikerna vid namn. Och det blir ett par tusenlappar i månaden hon ­lägger ner på vinyl eftersom hon inte kan spela samma skivor flera kvällar i rad med gott samvete.

Vinylskivan har blivit det självklara alternativet till strömmad musik.”

 Niklas Poblenz, Pheenix Alpha.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Under vårt besök blir vd Niklas Poblenz lite av en museivärd. Han visar oss travar med maskinritningar. Bläddrar genom decennier av affärsbrev och order­ingångar. Tusentals vinylpressar har levererats till Japan, USA, Nigeria under åren. 

Vinylskivan har en lång historia i Sverige, och bland verkstadens alla reliker ­uppenbarar sig en historia där Pheenix Alpha finns med från allra första början.

Hästskosöm var det första som tillverkades när Alpha mekaniska verkstad grundades i slutet av 1800-talet. Då skulle spiken pressas till rätt form. Men det var på trettiotalet som företaget skulle göra sitt första avtryck i Musiksverige, med den första inhemska produktionen av 78-varvare, mer känd som stenkakan.  

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. En av ägarna är Niklas Poblenz. Foto: Adam Daver
I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. En av ägarna är Niklas Poblenz. Foto: Adam Daver

När Niklas Poblenz gick i sexan 1986 gjorde han sin prao på företaget. Hans pappa var montör på vad som då hette Toolex-Alpha. Samtidigt rullade de sista vinylpressarna ut ur fabriksgolvet, destinationen var Sovjet. Sedan sadlade företaget om, precis som resten av musikbranschen, till cd-skivan. 

Vinylförsäljningen minskade och bottenåret kom 2006, då såldes 7 000 vinylskivor i hela landet. Samma år stod Niklas Poblenz och vännen Per Sundberg utan jobb. Båda hade i stort sett alltid jobbat på samma företag, och nu hade det gått i backen. Tillsammans bestämde de sig för att köpa konkursboet. Företaget fick ett nytt namn, Pheenix Alpha.

Jag tackar nej till spelningar om jag  tvingas att spela mp3-filer när musiken redan finns på vinyl.”

Anna Gavanas, dj.

Planen var att leva på att serva gamla maskiner. Men bland de där gamla relikerna som följde med köpet fanns en skatt undangömd. Bland travar och åter travar av maskinritningar fanns åratal av samlade erfarenheter och många miljoner kronor nedlagda i produktutveckling. Där bland ritningarna fanns den vinylpress som Niklas pappa Klaus Poblenz en gång i tiden hade jobbat med att montera. Den där första helautomatiserade vinylpressen.

Trenden vände, de efterkommande åren började försäljningen av vinylskivor öka i Sverige och i utlandet. En helt ny generation ungdomar hade upptäckt det analoga formatet. Efterfrågan på vinylskivor ökade och vinylpresserier började leta sig om efter vinylpressar. Det första samtalet Pheenix Alpha fick kom från en gammal kund i Japan. Kunde man ordna fram nya vinylpressar? De letade fram de gamla ritningarna och bestämde sig snart för att satsa helhjärtat på vinyltrenden. I dag har de kunder världen över igen. De gamla ritningarna digitaliserades och maskinen moderniserades för att möta dagens standarder. 

– Jag har inga illusioner om att vinylskivan kommer bli det dominanta formatet igen. Men det har blivit det självklara alternativet till strömmad musik. Det är något ordentligt att lägga vantarna på, säger Niklas Poblenz.

Traditionsenligt finns flera generationer på Pheenix Alpha. ”Det är kul att ha honom här. Han kommer med mycket nya idéer”, säger Per Sundberg om sonen Harald. Foto: Adam Daver
Traditionsenligt finns flera generationer på Pheenix Alpha. ”Det är kul att ha honom här. Han kommer med mycket nya idéer”, säger Per Sundberg om sonen Harald. Foto: Adam Daver

Förr var det inte en helt ovanlig syn att se Anna Gavanas på sin cykel med ryggsäcken fylld med vinylskivor. Kors och tvärs flängde hon runt mellan Stockholms uteställen och skivbutiker. I dag får ryggsäcken stanna hemma på order av lillasyster. Arvikafestivalen 2007 skulle hon giga med några kompisar.
–Dj-livet är inte glammigt alla gånger och vi sov i tält den gången.

Anna fortsätter.
– Jag skulle lämna tältet med skivorna och så sa det bara knak, jag fick värsta ryggskottet. Ryggen var sned i flera månader, min syrra skällde ut mig och som sjuksköterska förbjöd hon vinylryggan.

DJ Anna Gavanas letar skivor på Fade records I Stockholm Foto: Adam Daver
Dj Anna Gavanas letar skivor på Fade records i Stockholm Foto: Adam Daver

I dag följer en rullväska med henne i stället. ­Livet som dj tar väldigt mycket på kroppen konstaterar Anna. Långa resor, obekväm arbetsställning och undermåliga sovplatser tillhör vardagen. Anna själv vägrar att kalla sig för professionell dj. Hon väljer spelningar med omsorg eftersom hon inte försörjer sig på att spela skivor på klubbar. Om hon tvingas spela mp3-filer när musiken finns utgiven på vinyl så tackar hon nej till ett gig. Det blir att hon spelar en eller två gånger i månaden. Tillräckligt mycket för att hobbyn ska betala sig. 

– Jag spelar på vinyl för det är så jag funkar, det är mycket roligare och jag måste ha en ordentlig överblick över all den musik jag spelar.

Under 90-talet fick band som bob hund kämpa för att få sina skivor pressade i vinyl. I dag finns de gamla plattorna återutgivna. Foto: Adam Daver
Under 90-talet fick band som bob hund kämpa för att få sina skivor pressade i vinyl. I dag finns de gamla plattorna återutgivna. Foto: Adam Daver

Nu tillverkas det digitala skivspelare som efterliknar de gamla. Tryckkänsliga plattor simulerar känslan av att man scratchar på vinyl. Nu går det att ha tiotusentals låtar i bakfickan i ett minneskort som du kopplar in i skivspelaren. Det har minskat arbetsbelastningen.

I dag är det inte många dj:s som spelar med vinylskivor längre. Det skrå som en gång höll formatet ovanför vattenytan börjar nu överge det. Anna ­Gavanas skrattar. ”Jag väljer att sjunka med skeppet antar jag.”

Skivhistoria

1888

Max Sievert grundar Alpha mekaniska verkstad. Under åren tillverkas allt mellan hästskosöm och bakelithöljen till Ericssontelefoner.

1932

Erik Ljungberg grundar det första svenska skivbolaget Sonora. Alpha AB tillverkar egna maskiner och pressar stenkakor åt Sonora som har artister som Alice Babs och Ulla Billquist i sitt stall. 

1948

Den moderna vinylskivan föds. Känd som LP-skivan i folkmun. Lanseras av Columbia records i USA.

1977

Toolex-Alpha lanserar den första helautomatiserade vinylpressen. AD12 blir marknadsledare. Än i dag diskuterar vinylfantaster på nätet om den inte producerar de bästa skivorna. Åsikterna går så klart isär.

1988

Året då cd-skivan går om vinylskivan i försäljnings-statistiken i USA. De efterkommande åren sjunker vinyl-försäljningen drastiskt.

2015

Den första nya AD12 vinyl-pressen tillverkas av Pheenix Alpha. Den har moderniserats för att möta dagens standarder, men i grund och botten är det samma gamla trotjänare.

2018 

Försäljningen av vinylskivor i Sverige fortsätter att öka även 2018. Både svenska Universal och Sony har haft en ökning försäljningen.

En kommentar till “Ny snurr på vinylskivan

  • Undrar om man kan ta fram en teknisk lösning som förenar det bästa av CD-skivan, den berörings- och därmed nötningsfria avläsningen med det bästa av vinylskivan den analoga signalen. En optiskt avläsbar analog CD-skiva.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Tre julskivor som inte frestar på

Tre julskivor som inte frestar på

Nu är det julmusik i var butik, ofta samma bjällerklang överallt. DA:s Marie Edholm väljer tre julskivor som inte frestar på.

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Sväng dina lurviga – dansplågorna går igen!

Vi som har fyllt 40 hade fågeldansen och Lambada. Dagens ungdom hittar inspiration på helt andra håll. Eller? Hur nytt är det egentligen att flossa, dansa flapper och take the L?

Carol är såld på slagverk

Carol är såld på slagverk

Onsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

Sånger från andra sidan

DA:s Pontus Ohlin tipsar om tre jul- och nyårslåtar med stjärnor som slocknat.

7 retroboxar att lägga under granen

7 retroboxar att lägga under granen

En ståtlig låda med ett ogenomträngligt innehåll man bara storknar inför? Eller lyxbiljetten in i en spännande musikvärld? De bästa cd-boxarna har en tanke, ett tema. DA:s Harald Gatu guidar dig till sju pärlor.

Volvomontören blev megakändis

Volvomontören blev megakändis

305 583 407 spelningar har låten The Ocean hittills spelats på Spotify. För Volvomontören Mikael Persson har ett fritidsprojekt kastat om hela hans liv.

Gå ner till floden

Gå ner till floden

The River handlar om floden som symbol för hoppet om en bättre tillvaro. Berättaren Bruce Springsteen besöker Sverige två gånger i sommar.

Musik som spolar kröken

Musik som spolar kröken

Musiken har problem med spriten. Det finns betydligt fler förskönande fylleskildringar än låtar om att nyktra till.

Sånger från en hjälte

Sånger från en hjälte

Den 19 november för 100 år sedan avrättades Gävlebon Joel Hägglund i USA . Men Joe Hills sånger lever än och har inspirerat Joan Baez, Bob Dylan, Woody Guthrie, Fred Åkerström – och Stephen King, skriver DA:s Harald Gatu.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.