Industriarbetarnas tidning

Här bloggar Dagens Arbetes chefredaktör, Helle Klein, om alltifrån möten med fackliga medlemmar runtom i Sverige till debatter med makthavare i samhälls- och arbetslivet. Här blandas högt och lågt, allvar och roligheter, det politiska med det mer personliga.

Prata politik utanför parlamentet

5 februari, 2019

Skrivet av

I spåren av den långa regeringsbildningsprocessen kan nu skönjas ett ökat politiskt intresse bland medborgarna. Många riksdagspartier vittnar om att fler vill bli medlemmar. Socialdemokraterna kunde redan i valrörelsen märka detta och genom aktivt dörrknackande och folkrörelsearbete kom tusentals nya medlemmar till partiet. Det är oerhört glädjande ur demokratisk synvinkel.

Mittenöverenskommelsen mellan S, Mp, C och L borde också leda till ökad politisk debatt inom partierna. Ett nytt politiskt landskap måste nu diskuteras och läsas av mot olika värdebakgrunder. Att Reformisterna bildas som en S-förening i Stockholms Arbetarekommun men med möjlighet till medlemskap oavsett var man bor i landet är välkommet. Socialdemokratin behöver utvecklas idépolitiskt. Förhoppningsvis bildas även andra föreningar.

Socialdemokraterna har kunnat vara en betydande kraft i svensk politik i decennier på grund av sin öppenhet för olika politisk tonvikt och tolerans för intern opposition. Faktum är att det parti som i borgerliga medier brukar betecknas som pamp- och maktpartiet nog är det som i själva verket har störst mångfald inom sig. Men det åligger både oppositionella och majoriteten att hålla ihop partiet och värna ett konstruktivt debattklimat.

Reformisterna uppstår på grund av de många högersvängarna som Socialdemokratin tvingats ta på grund av det parlamentariska läget. Här finns möjligen en otydlighet inom den nya S-grupperingen. Somliga som hejar på Reformisterna hade helst sett att Socialdemokraterna struntat i mittensamverkan och gått i opposition, andra menar att överenskommelsen är ett nödvändigt ont.

Den här tidningens ledarsida anser att det inte bara var något nödvändigt ont utan helt rätt att göra upp med Centern och Liberalerna för att hålla borta Sverigedemokraterna från inflytande. Det som har skett i Danmark, där det diskuteras att sätta utvisningshotade flyktingar på en öde ö och de danska socialdemokraterna går till val på att avskaffa asylrätten, visar hur farligt det är att normalisera ett högerextremt parti (i detta fall Dansk Folkeparti) och låta det få politisk makt.

Reformisterna kritiserar med rätta nyliberalismens härjningar som mångt och mycket orsakat högerpopulismens framfarter men tycks inte vilja se att det stora hotet i dag snarare kommer från den auktoritära högern och nationalkonservatismen. Det är i detta landskap som Socialdemokratin på 2020-talet måste orientera sig i. Höger-vänsterdimensionen är på intet sätt överspelad men maktanalysen måste förnyas och fördjupas. Vad är det socialdemokratiska svaret på nationalismen? Hur ser försvaret av den liberala demokratin ut framöver? Hur skapa jämlikhet och frihet i globaliseringens och digitaliseringens tid? Eller i miljö- och klimatomställningens tid?

Det finns djupt oroväckande politiska förslag i mittenöverenskommelsen. Därför är det nödvändigt med ett aktivt opinionsarbete inte minst inom fackföreningsrörelsen. Det är också i denna bas som arbetarrörelsen fortfarande är en verklig folkrörelse. Den fackligt-politiska samverkan behöver utvecklas snarare än avvecklas i denna tid. Samtidigt behöver Socialdemokratin bli mer än en parlamentarisk kraft. Förstatligandet av partiet har pågått alltför länge där partikansliet i princip flyttat in i riksdagen. Nu är tid att bli levande folkrörelse igen.

Reformisterna presenterar ett sammanhållet, färdigt program på framförallt det ekonomiskt-politiska området. Det är på ett sätt bra då det tydliggör den politiska inriktningen men samtidigt finns just risken att föreningen blir alltför dogmatisk. Det vore förödande om den socialdemokratiska idédebatten lamslogs av sekterism och indelning i trogna och otrogna. Därför vore det bra om fler initiativ till politisk debatt togs så att idén om vänster inte blir för endimensionell.

Framförallt undrar man var partiledningens vilja att kicka igång folkrörelsen och den interna debatten mellan valen finns? Partisekreteraren bör genast lämna riksdagen och sätta igång ett rejält rådslagsarbete inom partiet om Socialdemokratin på 2020-talet. Reformisterna visar på en längtan efter att få prata S-politik på riktigt igen. Ta den på allvar.

En kommentar till “Prata politik utanför parlamentet

Lämna ett svar till Marie Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.