Industriarbetarnas tidning

En hundraåring i Skinnskatteberg

1 mars, 2019

Skrivet av

Från vänster: Gun Lönnström, mångårigt skyddsombud, numera pensionär. Rikard Backlund, ombudsman avdelning 10, Mälardalen. Lena Loven Rohlen, kommunalråd, Skinnskattebergs kommun. P-O Sjöö, förbundsordförande GS. Pentti Lahtinen, klubbordförande 1990-talet fram till 2014. Rolf Andersson, redaktör och ansvarig utgivare för ASSI-bladet på 1980–1990-talet. Jonny Treard, klubbordförande från 2014. Gunnar Göthe, klubbordföranden under nästan tre decenier på 1950, 60 och 70-talet. Foto: Privat.

I hundra år har fackklubben på Setras sågverk i Skinnskatteberg stått på medlemmarnas sida. Egentligen borde den ha fyllt hundra för åtta år sedan, men något kom emellan.

I dag, den 1 mars, är det exakt hundra år sedan som en sågverksarbetare vid namn Gilbert drog igång en fackklubb på sågverket i Skinnskatteberg. När dagen var slut var de 16 medlemmar och vid årsskiftet 1919 hade skaran vuxit till 260.

I dag har klubben 70 medlemmar och mår väldigt bra, enligt klubbordförande Jonny Treard.

– Vi har 100 procents täckning. Det är ingen här som inte är medlem. Vi har till och med medlemmar som inte jobbar kvar här.

Det är en bra klubb, förklarar han, som gör att många vill vara med och engagera sig i allt från styrelse till festkommitté. Och just festkommittén har haft en del att stå i inför hundraårsdagen som till att börja med firas med tårta och inbjudna gäster. Att fira den här födelsedagen är självklart, tycker Jonny.

– Det är inte så många klubbar som har funnits i 100 år. Klubben i Hasselfors fyllde 100 förra året, men det är inte många andra som bildades så tidigt och som fortfarande finns kvar.

Läs också: Ja må de leva!

De hade faktiskt kunnat fira redan 2011. 1911 gjordes nämligen det första försöket att bilda fackklubb på sågverket, men efter åtta möten verkar det som att allt rann ut i sanden. Mötesprotokollen – som fortfarande finns kvar från den tiden – avslöjar tyvärr inte vad som hände.

Dagens tårtkalas kommer att följas upp av en fest i vår, en utställning på Skinnskattebergs bibliotek efter sommaren och i höst ger de ut en bok om de hundra åren som har gått.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ja må de leva!

Ja må de leva!

Klockan är 13.57 på Folkets Hus i Hasselfors. Årets årsmöte för GS-facket på Setra sågverk är inte vilket som helst.

60 anställda får gå när Setra lägger ner

60 anställda får gå när Setra lägger ner

Setra ger upp försöken att sälja sitt sågverk i Kalix, och lägger därför ned produktionen. Det drabbar 60 anställda, de flesta i produktionen. ”Beskedet kom som ett bombnedslag”, säger GS-facket

”Jag delar upp loppet i etapper”

”Jag delar upp loppet i etapper”

Förra året sprang sågverksarbetaren Klara Klippmark sitt första ultralopp. I år ska hon springa 75 kilometer längs Höga kusten igen.

Dammfritt räddar lungorna

Dammfritt räddar lungorna

Mögelsporer i luften kan göra dig allvarligt sjuk, i värsta fall för resten av livet. Med bra rutiner och nya maskiner har Setras sågverk minskat riskerna samtidigt som kapaciteten höjts och bullret dämpats.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Det känns förbaskat skönt”

”Det känns förbaskat skönt”

2020 kunde DA berätta om Seskaröbornas kamp för att öppna sågen på nytt. De lyckades, och i dag har den 31 anställda.

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Nödår, strejker, slit – och äventyr

Hur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

Äntligen! Nu öppnar sågen på Seskarö igen

För tolv år sedan lades sågen ner. Men Seskaröborna gav aldrig upp. Tillsammans har de kämpat för att väcka den till liv igen.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

Här styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.