Industriarbetarnas tidning

Kan vi betala för en friskare jord?

30 mars, 2019

Skrivet av

Klimatkollen Är klimatkompensation bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete, eller kan det göra skillnad? Så här fungerar det.

Tio ton koldioxid

… släpper varje svensk ut i snitt per år. För att klara klimatmålen måste vi ner till ett ton senast år 2050.

Fler vill kompensera

Det finns ingen information om hur mycket pengar svenskar lägger på klimatkompensation, men enligt företaget Tricorona ökade antalet personer som klimatkompenserade genom dem med 50 procent förra året.

Pris

En flygresa till Kanarieöarna släpper ut två ton växthusgaser. För 441 kronor kompenserar du till ett solenergiprojekt i Indien.

Vad är det?

När du köper en flygbiljett kan du få frågan om du vill klimatkompensera, alltså betala en extra avgift för de växthusgaser som flygresan orsakar. Du kan kompensera för andra utsläpp också.

Hur funkar det?

Du betalar för att utsläppen av växthusgaser ska minska någon annanstans med lika mycket som du har släppt ut. Du kan till exempel bidra till att sol- och vindkraft byggs ut och ersätter olja och kol, eller att skog planteras eller skyddas.

Hur gör man?

Genom att gå in på till exempel Klimatkompensera, Tricorona eller Zeromission kan du räkna ut storleken på ditt utsläpp och hur mycket du ska betala. Där kan du också köpa klimatkompensation.

Får man vad man betalar för?

Försäkra dig om att projektet är certifierat. Då kontrolleras att pengarna går till projektet, att det är hållbart, ger den klimatnytta som det lovar samt att det är en insats som inte hade blivit av utan bidrag från klimatkompensation. Vanliga certifieringar är:

  • CDM – kontrolleras av oberoende revisorer som rapporterar till FN.
  • Gold Standard – en kvalitetsstämpel som över 80 internationella miljöorganisationer står bakom. Kräver att lokala deltagare får inflytande och ställer krav på socialt ansvarstagande, till exempel att projekten skapar arbete.
  • REDD, VER och Plan Vivo är andra exempel.

Är det verkligen rättvist?

Det finns kritik mot klimatkompensation; det är ett lätt och bekvämt sätt för rika och privilegierade att köpa sig fria från ansvar i stället för att göra något åt sina egna utsläpp. Men tanken är att man ska minska sina utsläpp så mycket man kan och kompensera för det som återstår.

Räddar det klimatet?

Nej, men det kan göra nytta. För att klara klimatet måste alla minska sina utsläpp. Men om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med bil kan klimatkompensation bidra till att onödiga utsläpp minskar någon annanstans.

Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?

Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.