Industriarbetarnas tidning

Kan vi betala för en friskare jord?

30 mars, 2019

Skrivet av

Klimatkollen Är klimatkompensation bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete, eller kan det göra skillnad? Så här fungerar det.

Tio ton koldioxid

… släpper varje svensk ut i snitt per år. För att klara klimatmålen måste vi ner till ett ton senast år 2050.

Fler vill kompensera

Det finns ingen information om hur mycket pengar svenskar lägger på klimatkompensation, men enligt företaget Tricorona ökade antalet personer som klimatkompenserade genom dem med 50 procent förra året.

Pris

En flygresa till Kanarieöarna släpper ut två ton växthusgaser. För 441 kronor kompenserar du till ett solenergiprojekt i Indien.

Vad är det?

När du köper en flygbiljett kan du få frågan om du vill klimatkompensera, alltså betala en extra avgift för de växthusgaser som flygresan orsakar. Du kan kompensera för andra utsläpp också.

Hur funkar det?

Du betalar för att utsläppen av växthusgaser ska minska någon annanstans med lika mycket som du har släppt ut. Du kan till exempel bidra till att sol- och vindkraft byggs ut och ersätter olja och kol, eller att skog planteras eller skyddas.

Hur gör man?

Genom att gå in på till exempel Klimatkompensera, Tricorona eller Zeromission kan du räkna ut storleken på ditt utsläpp och hur mycket du ska betala. Där kan du också köpa klimatkompensation.

Får man vad man betalar för?

Försäkra dig om att projektet är certifierat. Då kontrolleras att pengarna går till projektet, att det är hållbart, ger den klimatnytta som det lovar samt att det är en insats som inte hade blivit av utan bidrag från klimatkompensation. Vanliga certifieringar är:

  • CDM – kontrolleras av oberoende revisorer som rapporterar till FN.
  • Gold Standard – en kvalitetsstämpel som över 80 internationella miljöorganisationer står bakom. Kräver att lokala deltagare får inflytande och ställer krav på socialt ansvarstagande, till exempel att projekten skapar arbete.
  • REDD, VER och Plan Vivo är andra exempel.

Är det verkligen rättvist?

Det finns kritik mot klimatkompensation; det är ett lätt och bekvämt sätt för rika och privilegierade att köpa sig fria från ansvar i stället för att göra något åt sina egna utsläpp. Men tanken är att man ska minska sina utsläpp så mycket man kan och kompensera för det som återstår.

Räddar det klimatet?

Nej, men det kan göra nytta. För att klara klimatet måste alla minska sina utsläpp. Men om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med bil kan klimatkompensation bidra till att onödiga utsläpp minskar någon annanstans.

Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?

Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.