Industriarbetarnas tidning

Kan vi betala för en friskare jord?

Publicerad 2019-03-30, 08:00   Uppdaterad 2020-08-25, 13:44

Klimatkollen Är klimatkompensation bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete, eller kan det göra skillnad? Så här fungerar det.

Tio ton koldioxid

… släpper varje svensk ut i snitt per år. För att klara klimatmålen måste vi ner till ett ton senast år 2050.

Fler vill kompensera

Det finns ingen information om hur mycket pengar svenskar lägger på klimatkompensation, men enligt företaget Tricorona ökade antalet personer som klimatkompenserade genom dem med 50 procent förra året.

Pris

En flygresa till Kanarieöarna släpper ut två ton växthusgaser. För 441 kronor kompenserar du till ett solenergiprojekt i Indien.

Vad är det?

När du köper en flygbiljett kan du få frågan om du vill klimatkompensera, alltså betala en extra avgift för de växthusgaser som flygresan orsakar. Du kan kompensera för andra utsläpp också.

Hur funkar det?

Du betalar för att utsläppen av växthusgaser ska minska någon annanstans med lika mycket som du har släppt ut. Du kan till exempel bidra till att sol- och vindkraft byggs ut och ersätter olja och kol, eller att skog planteras eller skyddas.

Hur gör man?

Genom att gå in på till exempel Klimatkompensera, Tricorona eller Zeromission kan du räkna ut storleken på ditt utsläpp och hur mycket du ska betala. Där kan du också köpa klimatkompensation.

Får man vad man betalar för?

Försäkra dig om att projektet är certifierat. Då kontrolleras att pengarna går till projektet, att det är hållbart, ger den klimatnytta som det lovar samt att det är en insats som inte hade blivit av utan bidrag från klimatkompensation. Vanliga certifieringar är:

  • CDM – kontrolleras av oberoende revisorer som rapporterar till FN.
  • Gold Standard – en kvalitetsstämpel som över 80 internationella miljöorganisationer står bakom. Kräver att lokala deltagare får inflytande och ställer krav på socialt ansvarstagande, till exempel att projekten skapar arbete.
  • REDD, VER och Plan Vivo är andra exempel.

Är det verkligen rättvist?

Det finns kritik mot klimatkompensation; det är ett lätt och bekvämt sätt för rika och privilegierade att köpa sig fria från ansvar i stället för att göra något åt sina egna utsläpp. Men tanken är att man ska minska sina utsläpp så mycket man kan och kompensera för det som återstår.

Räddar det klimatet?

Nej, men det kan göra nytta. För att klara klimatet måste alla minska sina utsläpp. Men om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med bil kan klimatkompensation bidra till att onödiga utsläpp minskar någon annanstans.

Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?

Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klubbordförande om SSAB:s miljard­satsning: ”Fantastiskt”

Klart: SSAB bygger nytt stålverk – för 52 miljarder

Lycka i Luleå efter nyhet om grönt stålverk  IF Metalls Tomas Karlsson: ”Fantastiskt – jobben tryggade”

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Torka och storm ställer till det i skogen

Torka och storm ställer till det i skogen

Extremväder tvingar skogsmaskinsförare att ta mer hänsyn till var, när och hur de kör.

Skogsbruk utan kalhyggen

Skogsbruk utan kalhyggen

När skogen ska brukas hyggesfritt måste maskinförarna sänka farten och tänka bort produktionskraven. I stället krävs eftertanke och större förståelse för skog och mark.

Rockströms lilla gröna

Rockströms lilla gröna

Vad händer när en grupp forskare låter super­datorer räkna på klimatkrisen? Det undrar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Vi ska äga välfärden tillsammans

Vi ska äga välfärden tillsammans

Nej, industriarbetarna har aldrig varit ”basically gone”. I och med den gröna omställningen är vi viktigare än någonsin för klimatet – och vår välfärd,…

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.