Industriarbetarnas tidning

Kan vi betala för en friskare jord?

30 mars, 2019

Skrivet av

Klimatkollen Är klimatkompensation bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete, eller kan det göra skillnad? Så här fungerar det.

Tio ton koldioxid

… släpper varje svensk ut i snitt per år. För att klara klimatmålen måste vi ner till ett ton senast år 2050.

Fler vill kompensera

Det finns ingen information om hur mycket pengar svenskar lägger på klimatkompensation, men enligt företaget Tricorona ökade antalet personer som klimatkompenserade genom dem med 50 procent förra året.

Pris

En flygresa till Kanarieöarna släpper ut två ton växthusgaser. För 441 kronor kompenserar du till ett solenergiprojekt i Indien.

Vad är det?

När du köper en flygbiljett kan du få frågan om du vill klimatkompensera, alltså betala en extra avgift för de växthusgaser som flygresan orsakar. Du kan kompensera för andra utsläpp också.

Hur funkar det?

Du betalar för att utsläppen av växthusgaser ska minska någon annanstans med lika mycket som du har släppt ut. Du kan till exempel bidra till att sol- och vindkraft byggs ut och ersätter olja och kol, eller att skog planteras eller skyddas.

Hur gör man?

Genom att gå in på till exempel Klimatkompensera, Tricorona eller Zeromission kan du räkna ut storleken på ditt utsläpp och hur mycket du ska betala. Där kan du också köpa klimatkompensation.

Får man vad man betalar för?

Försäkra dig om att projektet är certifierat. Då kontrolleras att pengarna går till projektet, att det är hållbart, ger den klimatnytta som det lovar samt att det är en insats som inte hade blivit av utan bidrag från klimatkompensation. Vanliga certifieringar är:

  • CDM – kontrolleras av oberoende revisorer som rapporterar till FN.
  • Gold Standard – en kvalitetsstämpel som över 80 internationella miljöorganisationer står bakom. Kräver att lokala deltagare får inflytande och ställer krav på socialt ansvarstagande, till exempel att projekten skapar arbete.
  • REDD, VER och Plan Vivo är andra exempel.

Är det verkligen rättvist?

Det finns kritik mot klimatkompensation; det är ett lätt och bekvämt sätt för rika och privilegierade att köpa sig fria från ansvar i stället för att göra något åt sina egna utsläpp. Men tanken är att man ska minska sina utsläpp så mycket man kan och kompensera för det som återstår.

Räddar det klimatet?

Nej, men det kan göra nytta. För att klara klimatet måste alla minska sina utsläpp. Men om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med bil kan klimatkompensation bidra till att onödiga utsläpp minskar någon annanstans.

Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?

Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Torka och storm ställer till det i skogen

Torka och storm ställer till det i skogen

Extremväder tvingar skogsmaskinsförare att ta mer hänsyn till var, när och hur de kör.

Skogsbruk utan kalhyggen

Skogsbruk utan kalhyggen

När skogen ska brukas hyggesfritt måste maskinförarna sänka farten och tänka bort produktionskraven. I stället krävs eftertanke och större förståelse för skog och mark.

Rockströms lilla gröna

Rockströms lilla gröna

Vad händer när en grupp forskare låter super­datorer räkna på klimatkrisen? Det undrar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

”Facken måste bli bättre kravställare”

”Facken måste bli bättre kravställare”

En rättvis omställning – just transition – är avgörande för en lyckad klimatomställning enligt världens fackförbund. ”Nu måste vi jobba för att bli mer konkreta i våra krav”, tror IF Metalls Ellika Berglund Aas.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.