Industriarbetarnas tidning

Kan vi betala för en friskare jord?

30 mars, 2019

Skrivet av

Klimatkollen Är klimatkompensation bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete, eller kan det göra skillnad? Så här fungerar det.

Tio ton koldioxid

… släpper varje svensk ut i snitt per år. För att klara klimatmålen måste vi ner till ett ton senast år 2050.

Fler vill kompensera

Det finns ingen information om hur mycket pengar svenskar lägger på klimatkompensation, men enligt företaget Tricorona ökade antalet personer som klimatkompenserade genom dem med 50 procent förra året.

Pris

En flygresa till Kanarieöarna släpper ut två ton växthusgaser. För 441 kronor kompenserar du till ett solenergiprojekt i Indien.

Vad är det?

När du köper en flygbiljett kan du få frågan om du vill klimatkompensera, alltså betala en extra avgift för de växthusgaser som flygresan orsakar. Du kan kompensera för andra utsläpp också.

Hur funkar det?

Du betalar för att utsläppen av växthusgaser ska minska någon annanstans med lika mycket som du har släppt ut. Du kan till exempel bidra till att sol- och vindkraft byggs ut och ersätter olja och kol, eller att skog planteras eller skyddas.

Hur gör man?

Genom att gå in på till exempel Klimatkompensera, Tricorona eller Zeromission kan du räkna ut storleken på ditt utsläpp och hur mycket du ska betala. Där kan du också köpa klimatkompensation.

Får man vad man betalar för?

Försäkra dig om att projektet är certifierat. Då kontrolleras att pengarna går till projektet, att det är hållbart, ger den klimatnytta som det lovar samt att det är en insats som inte hade blivit av utan bidrag från klimatkompensation. Vanliga certifieringar är:

  • CDM – kontrolleras av oberoende revisorer som rapporterar till FN.
  • Gold Standard – en kvalitetsstämpel som över 80 internationella miljöorganisationer står bakom. Kräver att lokala deltagare får inflytande och ställer krav på socialt ansvarstagande, till exempel att projekten skapar arbete.
  • REDD, VER och Plan Vivo är andra exempel.

Är det verkligen rättvist?

Det finns kritik mot klimatkompensation; det är ett lätt och bekvämt sätt för rika och privilegierade att köpa sig fria från ansvar i stället för att göra något åt sina egna utsläpp. Men tanken är att man ska minska sina utsläpp så mycket man kan och kompensera för det som återstår.

Räddar det klimatet?

Nej, men det kan göra nytta. För att klara klimatet måste alla minska sina utsläpp. Men om du inte kan ta dig till jobbet på annat sätt än med bil kan klimatkompensation bidra till att onödiga utsläpp minskar någon annanstans.

Vad är ditt bästa tips för att leva lite mer klimatsmart?

Vi behöver er hjälp för att samla ihop vad vi alla kan göra, i stort och smått.
Mejla till Marie Edholm, me@da.se

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Så ska svenskt stål bli fossilfritt

Svensk ståltillverkning står för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Så här ser den nya tekniken ut.

Res miljösmart i sommar

Res miljösmart i sommar

Dags att ta tag i sommarens semesterplaner. Att flyg är sämst för klimatet vet vi. Men hur mycket sämre är det? Och vilka färdsätt är bäst?

Bli stark av bönor

Bli stark av bönor

Dina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Papper ett alternativ till den farliga plasten

Larmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Swedpaper rider på klimatvågen

Swedpaper rider på klimatvågen

Suget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Därför är skogen så bra för klimatet

Därför är skogen så bra för klimatet

Vår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

Här byggs framtidens vindkraft

Här byggs framtidens vindkraft

Bara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.